Aktivt och hälsosamt åldrande i Norden

Vårt projekt främjar ett aktivt och hälsosamt åldrande och en positiv syn på de äldre vuxna. De äldre ska ha jämlika möjligheter till god hälsa och aktivt deltagande i stads- och samhällsutvecklingen samt i det sociala livet. Att inkludera de äldre vuxna i samhällsplaneringen bidrar till resilienta och socialt hållbara samhällen.

Projektet är indelat i fyra delar:

1. Åldersvänliga städer och samhällen i Norden
2. Ett heterogent och intersektionellt perspektiv och utveckling av indikatorer för uppföljning
3. Motverka ensamhet och social isolering
4. Aktivt och hälsosamt åldrande med hjälp av välfärdsteknologi

De olika delarna beskrivs närmare längre ned på sidan.

Bakgrund, syfte och mål

Vårt arbete ligger i linje med Världshälsoorganisationen WHO:s Decade of Healthy Ageing 2021 – 2030 som globalt samlar ihop olika aktörer för att förbättra livet för de äldre. Europeiska kommissionen har tagit initiativ till en plattform på europeisk nivå, European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing (EIP on AHA), för att främja innovativa lösningar och digital omvandling inom området. Vårt projekt vill sprida goda exempel om hur man främjar aktivt och hälsosamt ådrande med hjälp av välfärdsteknologi och därmed bidra till europeiska mål. Projektet bidrar också till Nordiska ministerrådets vision 2030 om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Resultat

Vi tar fram ny kunskap om de möjligheter som de äldre vuxna har för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen och om deras olika levnadsförhållanden och livsvillkor i de nordiska länderna. Vi undersöker vilka bakgrundsfaktorer som påverkar dessa aspekter, bland annat gällande civilstånd, kön, socioekonomisk status, etnicitet, funktionsvariationer, sexuell läggning, tillgång till samhällsservice och om man lever i en stad eller i glest befolkade regioner.

Därutöver arbetar vi med utveckling av indikatorer för uppföljning av aktivt och hälsosamt åldrande. Syftet är att ta fram ny kunskap om nordiska kvantitativa och kvalitativa mått som belyser aktivt och hälsosamt åldrande samt utveckling av välfärdsteknologi.

Dessa kartläggningar publiceras i slutet av år 2021. Vi kommer också att arrangera webbinarier om ensamhet och social isolering samt utveckling av åldersvänliga städer och samhällen under coronapandemin. Under projektets gång sprider vi goda exempel på hur de nordiska länderna arbetar med att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande via våra kommunikationskanaler.

1. Åldersvänliga städer och samhällen i Norden

Nordens välfärdscenter koordinerar ett nordiskt nätverk för åldersvänliga städer och kommuner. Följande städer ingår i nätverket: Oslo, Trondheim, Esbjerg, Göteborg, Uppsala, Halstahammar, Stockholm, Gävle, Östersund, Tammerfors, Åbo och Reykjavik.

WHO:s globala nätverk Age-friendly cities and communities inrättades för att främja utbyte av erfarenheter och ömsesidigt lärande mellan städer och samhällen över hela världen. Medlemmarna i nätverket arbetar för ett sunt och aktivt åldrande genom åtta områden som WHO har pekat ut.

Utveckling av åldersvänliga städer och samhällen sker i ett nära tvärsektoriellt samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och mellan andra aktörer i samhället. Inkludering av äldre vuxna i den planeringen är mycket viktigt för att lyckas.

2. Ett heterogent och intersektionellt perspektiv och utveckling av indikatorer för uppföljning

Enligt vår kartläggning Att åldras i Norden beskrivs de äldre vuxna ofta som en homogen grupp med gemensamma problem och behov. Men man bör skilja på gruppen yngre äldre och äldre äldre eftersom behoven ser olika ut för individer i 70-, 80- och 90-årsåldern. Det finns också stora individuella variationer inom dessa åldersgrupper. Det är viktigt att undersöka vilka möjligheter de äldre vuxna har för ett aktivt deltagande såväl i stads- och samhällsutveckling som olika sociala sammanhang beroende på olika bakgrundsfaktorer. Ett mångfaldsperspektiv bidrar också till att motverka ålderism, främja en positiv syn på äldre vuxna och se dem som en värdefull resurs i samhället.

Ett intersektionellt perspektiv innebär att se en individ från olika perspektiv och uppmärksamma exempelvis de maktförhållanden i samhället som påverkar individers möjligheter att aktivt delta i samhällsutveckling på lika villkor.

De nordiska länderna har också uttryckt ett behov av indikatorer och mätinstrument för att främja och fånga upp aspekter av aktivt och hälsosamt åldrande. Med hjälp av indikatorer blir det lättare att jämföra arbetet mellan de nordiska länderna och indikatorerna kan även användas på nationell, regional och lokal nivå i Norden. Att utveckla indikatorer inom välfärdsteknologin anses vara särskilt utmanande.

3. Motverka ensamhet och social isolering

Nordens välfärdscenter koordinerar en nordisk expertgrupp om ensamhet och social isolering. Medlemmarna i expertgruppen finns listade i kolumnen till höger.

Upplevelsen av ensamhet är subjektiv. Ensamhet kan vara frivillig eller ofrivillig. Vi kan uppleva stark ensamhet även om vi har många sociala kontakter och relationer. En del människor kan ha få sociala kontakter men ändå inte känna sig ensamma. Social isolering är ett mer objektivt mått på antal sociala kontakter man har.

Ofrivillig ensamhet finns i alla grupper, bland både unga och äldre. Forskning visar att ofrivillig ensamhet är lika skadlig för hälsan som att röka. Risken för stroke, demens och psykisk ohälsa ökar. Att försöka motverka ensamhet och social isolering är därför en viktig folkhälsofråga.

Mer om ensamhet och social isolering

• I vår poddserie om åldersvänliga städer handlar ett avsnitt om ofrivillig ensamhet och betydelsen av gemenskap.
• Webinar: Combating loneliness and social isolation for the older adults (5 November 2020)
• Välfärdsteknologi kan bryta farlig ensamhet

4. Aktivt och hälsosamt åldrande med hjälp av välfärdsteknologi

Samhället är i hög grad digitaliserat. Välfärdsteknologi kan användas för att förebygga, hjälpa och leverera välfärdslösningar för olika grupper. Den digitala tekniken används bland annat för att behålla eller öka trygghet, främja social delaktighet och självständighet för de äldre. Denna teknik kan användas av den äldre själv, av närstående eller personal.

Teknik används alltmer för att stödja åldrande på plats. Men en av utmaningarna är att få de äldre vuxna att använda tekniska lösningar. En annan utmaning är att alla äldre inte har tillgång till internet, datorer och smarttelefoner. Utbildning för att använda välfärdsteknologi, gemenskapsaktiviteter och ett socialt stöd skapar en positiv upplevelse för de äldre. Detta gynnar inte bara användningen av teknik utan skapar även social interaktion mellan deltagarna.

Läs mer om hur vi jobbar med välfärdsteknologi vid Nordens välfärdscenter här:
Välfärdsteknologi

 

Vi lever allt längre och andelen äldre i Norden ökar. Enligt befolkningsprognoserna kommer andelen människor i åldern 65 och äldre att öka från cirka 20 till 26 procent mellan 2020 och 2060 i Norden. Andelen 80-åringar och äldre kommer att stiga från cirka fyra till åtta procent.  – Källa: Nordregio/Nordic Statistic