Aktivt och hälsosamt åldrande i Norden

Vi lever allt längre och andelen äldre i Norden ökar. Enligt befolkningsprognoserna kommer andelen människor i åldern 65 och äldre att öka från cirka 20 till 26 procent mellan 2020 och 2060 i Norden. Andelen 80-åringar och äldre kommer att stiga från cirka fyra till åtta procent.*

Vårt projekt ska främja ett aktivt och hälsosamt åldrande så att de äldre har så goda möjligheter till god hälsa, deltagande och trygghet i samhället som möjligt.

Projektet är indelat i fyra delar:

1. Åldersvänliga städer och samhällen i Norden
2. Åldersintegrerade mötesplatser och generationsövergripande bostadsmiljöer
3. Motverka ensamhet och social isolation
4. Aktivt och hälsosamt åldrande med hjälp av välfärdsteknologi

De olika delarna beskrivs närmare längre ned på sidan.

Bakgrund, syfte och mål

Vårt arbete ligger i linje med Världshälsoorganisationen WHO:s Decade of Healthy Ageing 2020 – 2030 som globalt samlar ihop olika aktörer för att förbättra livet för de äldre. Europeiska kommissionen har tagit initiativ till en plattform på europeisk nivå, European Innovation Partnership on Active and Healthy Ageing (EIP on AHA), för att främja innovativa lösningar och digital omvandling inom området. Vårt projekt vill sprida goda exempel om bland annat välfärdsteknologi och sociala innovationer inom äldreområdet i nordiska länder och därmed bidra till europeiska mål. Projektet bidrar också till Nordiska ministerrådets vision 2030 om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Resultat

Under 2020 genomför vi en nordisk kartläggning av respektive nordiska lands nationella initiativ, visioner och strategier för aktivt och hälsosamt åldrande. Kartläggningen ska belysa hur de nordiska länderna arbetar med bland annat åldersintegrerade mötesplatser, generationsövergripande bostadsmiljöer och olika välfärdsteknologiska lösningar. Ett viktigt tema är att undersöka hur man kan motverka ensamhet och social isolation för de äldre. I publikationen presenteras också de centrala aktörerna samt hur arbetet följs upp. Kartläggningen publiceras i slutet av 2020.

Under projektets gång kommer vi att sprida goda exempel på hur de nordiska länderna arbetar med att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande via våra kommunikationskanaler.

1. Åldersvänliga städer och samhällen i Norden

Nordens välfärdscenter koordinerar ett nordiskt nätverk för åldersvänliga städer och kommuner. Följande städer ingår i nätverket: Oslo, Trondheim, Esbjerg, Göteborg, Uppsala, Halstahammar, Stockholm, Gävle, Östersund, Tammerfors, Reykjavik.

Under 2020 arrangerar vi två nätverksmöten för representanter för de nordiska nätverksstäderna.

WHO:s globala nätverk Age-friendly cities and communities inrättades för att främja utbyte av erfarenheter och ömsesidigt lärande mellan städer och samhällen över hela världen. Medlemmarna i nätverket arbetar för ett sunt och aktivt åldrande för de äldre.

WHO har pekat ut åtta områden som en åldersvänlig stad behöver arbeta med: utomhusmiljöer och bebyggelse, bostäder, transporter, respekt och social inkludering, socialt deltagande, delaktighet i samhälle och arbetsliv, kommunikation och information, samhällsstöd och hälsovård.

Utveckling av åldersvänliga städer och samhällen är inte bara en fråga för vård och omsorg, det krävs också ett nära tvärsektoriellt samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och mellan andra aktörer i samhället. Inkludering av äldre i den planeringen är väsentligt för att lyckas. I det utvecklingsarbetet ingår också att motverka diskriminering av äldre.

I utveckling av åldersvänliga städer ingår bland annat en klok planering av grön- och friluftsområden, transportsystem, lokaler för hälso- och sjukvård, skolor och andra offentliga miljöer, handel, mötesplatser för kultur, idrott och andra aktiviteter för att uppmuntra socialt deltagande för alla åldersgrupper.

Dessa olika ytor och lokaler kan samanvändas och placeras nära varandra i ett lokalsamhälle så att de är tillgängliga och lätta att nå för de äldre och andra användargrupper. Med hjälp av universell utformning kan dessa olika delar utformas så att de kan användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.

2. Åldersintegrerade mötesplatser och generationsövergripande bostadsmiljöer

Syftet med att skapa åldersintegrerade mötesplatser är att barn, unga, familjer och äldre lätt ska kunna mötas i sin vardag. Människor i olika åldrar har mycket att ge varandra i form av olika erfarenheter och kunskaper. För att främja möten över olika generationer måste det finnas naturliga mötesplatser i närsamhället som är lätt tillgängliga för alla.

Åldersintegrerade mötesplatser uppstår såväl inomhus som utomhus. Mötesplatser inomhus kan exempelvis vara bibliotek, caféer, idrottsanläggningar och träningslokaler, aktivitets- och kulturhus eller andra offentliga platser där människor av olika åldrar kan mötas för att umgås och för att hitta nya vänner. Parker, torg, promenadstråk och andra gemensamma grönytor i bostadsområdet är exempel på mötesplatser utomhus.

Satsningar på generationsövergripande bostadslösningar med seniorer, familjer och studenter i samma bostadsfastigheter ger möjlighet till samvaro över generationsgränser. De boende i olika åldrar kan umgås samt hjälpa och stödja varandra vilket bidrar till att livet blir mindre ensamt och att de äldre håller sig friska längre.

3. Motverka ensamhet och social isolation

Nordens välfärdscenter koordinerar en nordisk expertgrupp om ensamhet och social isolation. Medlemmarna i expertgruppen finns listade i kolumnen till höger. Expertgruppen kommer att ha en workshop hösten 2020 med fokus på nordisk forskning, interventioner och god praxis som har bra effekt.

Upplevelsen av ensamhet är subjektivt. Ensamhet kan vara frivillig eller ofrivillig. Vi kan uppleva stark ensamhet även om vi har många sociala kontakter och relationer. En del människor kan ha få sociala kontakter men ändå inte känna sig ensamma.

Ofrivillig ensamhet finns i alla grupper, bland både unga och äldre. Forskning visar att ofrivillig ensamhet är lika skadlig för hälsan som att röka. Risken för stroke, demens och psykisk ohälsa ökar. Att försöka motverka ensamhet och social isolation är därför en viktig folkhälsofråga.

Ensamhet och social isolation är relaterade till varandra men det är viktigt att särskilja på begreppen. Begreppet social isolation innebär brist på sociala kontakter med familj, vänner och andra i ett socialt nätverk. För en del är den sociala isoleringen självvald medan andra kan drabbas ofrivilligt genom en förlust av nära och kära, sjukdomar eller psykisk ohälsa. Social isolation är ett mer objektivt mått på antal sociala kontakter man har.

Mer om ensamhet och social isolation

• I vår poddserie om åldersvänliga städer handlar ett avsnitt om ofrivillig ensamhet och betydelsen av gemenskap.
• Välfärdsteknologi kan bryta farlig ensamhet

4. Aktivt och hälsosamt åldrande med hjälp av välfärdsteknologi

Samhället är i hög grad digitaliserat. Välfärdsteknologi kan användas för att förebygga, hjälpa och leverera välfärdslösningar för olika grupper. Den digitala tekniken används bland annat för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för de äldre. Några exempel på välfärdsteknik är digitala nycklar och trygghetslarm, medicinpåminnare, hälsorobot samt tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Denna teknik kan användas av den äldre själv, av närstående eller personal.

Teknik används alltmer för att stödja åldrande på plats, bland annat via smart hemteknik, telemedicin och e-hälsa. En av utmaningarna när det gäller denna teknik är att få de äldre att använda den. Användningen kan påverkas av de äldres uppfattning om behovet av teknik, de upplevda konsekvenserna av att använda nya verktyg och deras villighet att investera tid och resurser i att använda den. Tillgång till utbildning för att använda datorer, surfplattor eller smarttelefoner och annan teknik, gemenskapsaktiviteter och ett socialt stöd kan skapa en positiv upplevelse för de äldre. Detta gynnar inte bara användningen av teknik utan skapar även social interaktion mellan deltagarna.

Läs mer om hur vi jobbar med välfärdsteknologi vid Nordens välfärdscenter här:
Välfärdsteknologi

 

*Källa: Nordregio/Nordic Statistic