Funktionhindersrådet: Främja rätten till sexuell och reproduktiv hälsa

Enligt FN:s funktionshinderskonvention (CRPD) har personer med funktionsnedsättning rätt till samma utbud, kvalitet och standard på hälso- och sjukvård som erbjuds andra personer, också när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa.

Personer med funktionsnedsättning ska fritt och under ansvar få bestämma om och när de vill ha barn, och de ska få upplysning om reproduktiv hälsa och familjeplanering.

Alla de nordiska länderna har ratificerat konventionen. Norden är en föregångarregion inom temat, men det finns ändå många saker som behöver rättas till. Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder har gjort ett gemensamt uttalande om att de främja sexuella och reproduktiva rättigheterna.

Ökat fokus på sexuell hälsa behövs

Många personer med funktionsnedsättning nekas sina sexuella och reproduktiva rättigheter och deras sexuella och reproduktiva hälsa glöms ofta bort.

– Sexuell och reproduktiv hälsa för personer som lever med funktionsnedsättning får inte det fokus som krävs idag, säger Gunilla Lindqvist från Ålands landskapsregering, som har ordförandeposten i Funktionshindersrådet tillsammans med Finland 2025.

Rätten att bilda familj gäller alla

Att ha en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för att kunna få barn. Funktionshindersrådet påpekar att rätten att bilda familj gäller alla människor, men konstaterar att det fortfarande kan vara ett tabubelagt ämne. En nybliven förälder med funktionsnedsättning ska ha rätt till assistans och träning.

I Sverige har projektet Föräldraskap på lika villkor tagit fram en webbutbildning för föräldrar om rätten till ett likvärdigt föräldraskap för personer med fysisk funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom.

En del av utbildningen handlar om att hitta sin egen relation till föräldraskapet istället för att förhålla sig till normer. Hanna Öfors, projektledare vid Funktionsrätt Sverige berättar att utbildningen sedan går in på funktionsrättskonventionen och vad som står i den om reproduktiv hälsa.

– Vi lyfter flera olika artiklar i konventionen och relaterar dem till svensk lagstiftning. Vi visar på hur de här sakerna förhåller sig till varandra och hur man kan tänka när man planerar att bli förälder, och möter myndigheter på den vägen. Vi har också med tips och inspiration från personer som redan är föräldrar, för att visa goda exempel, berättar Hanna Öfors.

Projektet håller också på att ta fram en utbildning som vänder sig till yrkesverksamma som möter personer med funktionsnedsättning som är intresserade av föräldraskap, till exempel inom hälso- och sjukvården. Projektet genomförs av Funktionsrätt Sverige i samverkan med RFSU och med stöd av Arvsfonden.

Många undviker att be om assistans

Ingrid Thunem är doktorand vid VID vitenskapelige høgskole i Norge och forskar på temat sexuell hälsa bland personer med funktionsnedsättning. Hon har undersökt erfarenheter och attityder hos personer med funktionsnedsättning till sexualitet och personlig assistans.

Hälften av de tillfrågade i undersökningen säger att det är obekvämt att tala om sexuell hälsa. Hela 67 procent av de tillfrågade säger att de hellre undertrycker sin sexualitet än ber om assistans med den.

– Jag blev överraskad över att andelen är så hög. Sexualiteten är en så integrerad del av att vara människa och den finns med i så många aspekter av livet, säger Ingrid Thunem.

Respondenterna upplevde att det var lättare att få assistans med romantik, som att svajpa på dejtingappar och gå på dejt, än med sexuella handlingar.

Studien är den första i sitt slag i Norge. Resultaten visar ett behov av mer forskning och dialog om sexuell hälsa och personlig assistans, tillsammans med lagstiftning och riktlinjer för sexuell hälsa och personlig assistans.

– Vårdpersonal behöver tala mer om det här temat, och det behövs utbildningsprogram för personliga assistenter, nämner Ingrid Thunem som praktiska åtgärder.

Forskarna bakom studien tolkar resultaten som att det finns ett tydligt behov av att organisera tjänster så att personer med funktionsnedsättning får rätt till sin sexualitet med hjälp av personlig assistans, utan att en obekväm stämning skapas och utan att någon part känner sig utnyttjad.

Mer kunskap och rådgivning behövs

Funktionshindersrådet betonar att det behövs mer kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter. Det behövs till exempel tillgång till rådgivning och inkluderande sexualupplysning. Det behövs också sätt att ingripa då rättigheterna kränks.

Det är ingen självklarhet att unga med funktionsnedsättning ens kan få sexualundervisning. I Danmark har Sammenslutningen af unge med handicap, SUMH, arbetat målinriktat med att ta fram material om sexualitet, kropp och kön både för unga med funktionsnedsättning och för vuxna som möter dessa unga. Genom att dela ut informationspaket, trycka upp material och jobba med rollmodeller sprider SUMH kunskap om sexuell hälsa.

Årets nyhet är fotokampanjen Reclaim din krop som använder både bilder och berättelser för att bryta tabuer och normalisera sexualitet och intimitet.

Främja rätten till sexuell hälsa

Personer med funktionsnedsättning är en målgrupp som behöver prioriteras i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa. Funktionshindersrådet vill att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska förverkligas och främjas, till exempel genom att:

• tillgänglighetsanpassa välfärdstjänster för att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter till sexuell och reproduktiv hälsa som alla andra
• öka kunskapen om sexuella och reproduktiva rättigheter nationellt, lokalt och regionalt
• göra det möjligt att ingripa då eventuella kränkningar sker.

Viktig fråga för ungdomsorganisationerna

Funktionshindersrådet anser att det är mycket positivt att ledarna för ungdomsfunktionshindersorganisationerna i Norden velat lyfta frågan om sexuell och reproduktiv hälsa. De unga talar öppet och nyanserat om utmaningarna. Det är en god utgångspunkt för att utveckla insatser som kan bidra till att unga med funktionsnedsättning kan leva ut sin sexualitet och ha möjlighet att få barn.

Funktionshindersrådet är ett rådgivande organ

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder är Nordiska ministerrådets rådgivande organ för området och ska stödja de olika politikområdena och hela det nordiska samarbetet att bidra till denna inkludering. Rådet består av 16 experter som till hälften är experter som utsetts av de nordiska ländernas regeringar och till häften av ländernas funktionshindersorganisationer.