Kommuner vet för lite om samer med funktionsnedsättning

Studien har undersökt hur förutsättningarna ser ut för samer med funktionsnedsättning i de 19 kommuner som ingår i det samiska förvaltningsområdet i Sverige. Rapporten “Förutsättningar och villkor för samer med funktionsnedsättning i de samiska förvaltningskommunerna i Sverige” visar att utbildning om samisk kultur och språk ofta saknas och att den kulturella förståelsen är bristfällig hos de flesta av de handläggare i kommunerna som arbetar med samer.
– Vi behöver ta fram generella insatser, riktlinjer och strategier för hur samiska förvaltningskommuner ska arbeta med frågor som berör samer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna bör integreras på alla områden och på alla nivåer i kommunerna, säger rapportförfattarna Anette Edin-Liljegren och Kia Flykt från Glesbygdsmedicinskt centrum, Västerbottens läns landsting.

Rädsla för att registrera

Något som lyfts i rapporten är att kommunerna inte sammanställer statistik eller information om hur behoven ser ut för samer med funktionsnedsättning. Därför finns ingen samlad kunskap om exempelvis hur många som har beviljats färdtjänst, fått bostadsanpassning och så vidare.
– Det finns en utpräglad rädsla för att mäta och registrera utifrån etnicitet som väger tyngre än frågan om anpassat stöd för samer med funktionsnedsättning, säger Anette Edin-Liljegren och Kia Flykt.

Slutsatsen blir att kunskap om samer med funktionsnedsättning snarare beror på enskilda handläggares intresse och insatser än att det finns organisatorisk kunskap i kommunerna.

Rapporten är finansierad av Socialdepartementet och är en del i ett nordiskt projekt om att öka kunskapen och förbättra rättigheter för samer med funktionsnedsättning i Norge, Sverige och Finland.