Sömnsvårigheter ökar bland unga i Norden – Norge undantaget

Med sömnproblem avses i denna studie svårigheter att få sömn oftare än en gång i veckan. Forskarna tror att andelen unga med sömnproblem i själva verket kan vara högre eftersom de som svarar på frågor om sömnsvårigheter tenderar att underskatta sina problem.

– Det är oroväckande att sömnsvårigheter bland unga i de flesta nordiska länder verkar öka med tanke på sambandet mellan sömnproblem och hjärnans utveckling. Sömn är en viktig faktor för ungas mentala och fysiska hälsa, konstaterar Charli Eriksson, en av forskarna och professor emeritus vid Stockholm universitet.

– Eftersom det är möjligt att ingripa mot sömnsvårigheter med olika metoder har föräldrar, skolor, beslutsfattare och hälsovårdspersonal ändå stora möjligheter att vidta åtgärder. Det handlar bland annat om att stödja ungdomar att få det lugn runt sig när de skall lägga sig. Ingen teknologi finns med och mobilen har stängts sedan länge. Upprörda känslor bör undvikas. Alkohol och droger kan påverka sömnkvaliteten negativt. Att vara trött i kroppen underlättar insomnandet. Det finns särskilda program men det krävs att fortsätta med sådana insatser för att de skall få förebyggande effekter. Måhända skulle sömn finnas med i skolans läroplan, säger Charli Eriksson.

Skärmtid och fysisk aktivitet inverkar

I fortsatta studier analyserar forskarna faktorer som kan påverka utveckling av sömnproblem bland skolungdomar i Norden.

– Det finns mycket som talar för att lång skärmtid och låg fysisk aktivitet hos ungdomar är bidragande orsaker till sömnproblem. Vilken tid skoldagen börjar kan också påverka sömnvanorna. Att varje helg göra en dygnsomställning ungefär som en transatlantisk flygning påverkar sömnen. En senarelagd start på skoldagen har diskuterats, men frågan är vad sovmorgnar skulle innebära på sikt, påpekar Charli Eriksson.

Undersökningen baserar sig på WHO-samarbetet Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School Aged Children – HBSC) mellan åren 2002-2014. HBSC-studien samlar vart fjärde år data om hälsa, välbefinnande, hälsoproblem och sociala miljöer och omfattar unga i åldern 11, 13  och 15.

Positiv psykisk hälsa hos skolbarn

Temat för det nya numret av tidskriften Nordisk välfärdsforskning – Nordic Welfare Research är positiv psykisk hälsa hos skolbarn i Norden och där lyfter vi också fram följande:

• Förekomsten av hög livstillfredsställelse bland ungdomar har minskat i de flesta nordiska länder.
• Allt fler unga uppger att det är lätt att prata med sin mamma eller pappa eller båda. Utvecklingen har varit särskilt positiv när det gäller kommunikationen med pappor.
• Unga på Island och i Finland upplever oftare än andra unga nordbor att skolarbetet är stressande.

Tidskriften finns att läsa avgiftsfritt på nätet:
Nordisk välfärdsforskning – Nordic Welfare Research 2/2019