Kvantitativ uppföljning av nordiska kommuners implementeringstakt av välfärdsteknologi
Välfärdsteknologi
Allt fler människor i de nordiska länderna får möjligheter att använda välfärdsteknologi. Men hur många individer i Norden har digitala tjänster? Många kommuner erbjuder sina invånare trygghetslarm – användbara inomhus. Gps-larm, som även går att använda utomhus, är det däremot inte så många som har tillgång till.
Projektet Kvantitativ uppföljning av implementering av välfärdsteknologi ska försöka ge svar på frågor som kan ge en indikation på hur snabba de nordiska kommunerna är på att implementera välfärdsteknologi.
Viktiga frågor som projektet ställer är bland annat: Hur många av Nordens 27 miljoner invånare har tillgång till välfärdsteknologi? Hur hög är implementeringstakten när det gäller sådana tjänster? Skiljer sig implementeringstakten åt mellan stadsmiljöer och glest befolkade områden? Vilket av de nordiska länderna har kommit längst och har flest användare av tjänsterna?
I Sverige publicerade Socialstyrelsen nyligen rapporten E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020 – Uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Rapporten är återkommande och publiceras varje år.
Fåtal larm för utomhusanvändning
Rapporten från 2020 visar att fler kommuner erbjuder gps-larm än tidigare. Närmare 68 procent av kommunerna erbjuder gps-larm, 65 procent inom äldreomsorgen och 45 procent inom funktionshinderområdet. Med ett gps-larm kan individer larma hemtjänsten eller närstående även när de vistas utanför sin bostad. Det går även att med hjälp av gps-koordinater lokalisera var larmet kommer ifrån.
Samma kartläggning visar däremot att endast 1 529 personer i ordinärt boende är utrustade med sådana gps-larm. Det ska jämföras mot att över 200 000 personer i Sverige har trygghetslarm som endast fungerar inom hemmets väggar. Underlag från Helsedirektoratet i Norge visar att utvecklingen där går fortare än i övriga Norden och att fler norrmän har tillgång till gps-larm.
För att kunna svara på frågorna ovan och för att på ett kvalitetssäkrat sätt kunna genomföra jämförelser om implementeringstakten i de nordiska kommunerna utgår projektet från Socialstyrelsens årliga kartläggning E-hälsa och välfärdsteknologi i kommunerna. De första resultaten är planerade att kunna redovisas våren 2022. Intentionen är att genomföra uppföljning även för åren 2022–2024.
Fyra tjänster
Kvantitativ uppföljning av de nordiska kommunernas implementeringstakt omfattar följande fyra tjänster:
- Digitala trygghetslarm – digitalt trygghetslarm för aktiv larmfunktion där användare aktiverar larmet vid behov.
- Lokaliseringsteknik/spårning – omfattar samtliga typer av såväl aktiva som passiva mobila larm med exempelvis gps-funktion och aktiva larm med uppringningsfunktion
- Medicindispensers – programmeringsbar läkemedelsdispenser som påminner patienten när det är dags att ta medicinen, fördelar medicinen och signalerar till vårdgivaren om det sker avvikelser.
- Digital tillsyn – digital passiv tillsyn, det vill säga endast tillsynsbesök, till exempel nattillsyn via kamera eller passiva larm via sensorer.
Förutom nationella jämförelser med fokus på de fyra tjänsterna ska projektet ta fram nyckeltal som gör att man kan jämföra spridning och variation mellan kommuner inom respektive nordiskt land. Projektet kommer att göra en avgränsning till ordinärt boende – vård- och omsorgsboende och äldreboende ingår inte.