Vems är ansvaret för den goda historien?

Förbrukningen sjunker

Lars Iversen, styrelseledamot i Alkohol & Samfund, gav en överblick över situationen i Danmark. Bilden av utvecklingen är positiv. Den totala konsumtionen faller liksom riskkonsumtionen, unga mellan 11 och 15 år dricker mindre och den alkoholrelaterade dödligheten faller. Men därmed är inte allt frid och fröjd: bara cirka 10 procent av alla som skulle behöva ha någon form av behandling, får det. Detta är en punkt som Lars Iversen hoppas att medierna vill lyfta fram.

– Om en person med cancer får vänta extra tid på vård, blir det skandal i medierna. Men det blir ingen historia för att alkoholbehandlingen släpar efter, det tar 11 år innan en person med alkoholmissbruk kommer i behandling, säger Lars Iversen och påpekar att detta innebär lidande för såväl enskilda som familjer och orsakar enorma kostnader för samhället.

Den goda historien

Mycket av diskussionen handlade om mediernas behov av de goda historierna. Hanne Fall Nielsen, reportagechef på Jyllands-Posten, motsatte sig den ofta uttalade idén att den goda historien måste vara dålig.
– Vi söker hela tiden nya nischer för att kunna konkurrera med gratisnyheter som finns överallt. Det är inte längre snabba nyheter som gäller för oss. I stället är det mer genomarbetade texter, som kan öppna för debatter.

Aktiv hjälp till journalister

Søren Ørsted Pedersen från Rådet för Sikker Trafik berättade hur man på ett mycket målmedvetet sätt arbetar med service för journalister. Både i vardagsarbetet och inför kampanjer förbereder man goda historier som media erbjuds att skriva om.
– Vi måste förhålla oss till verkligheten och fundera på hur vi kan hjälpa journalister i deras jobb, sa han. Vi finner många av historierna på Facebook och andra sociala medier. Naturligtvis gör vi etiska överväganden och diskuterar hur vi ska presentera materialet. Det tycker jag att vi har god dialog med medierna om.

Forskare har ingen agenda

Torsten Kolind, lektor vid Center for Rusmiddelforskning, berättade om sin och andra forskares något annorlunda situation. I egenskap av forskare försöker han förhålla sig värdeneutral men får, i mötet med journalister, frågor av typ: “Tycker du att unga dricker för mycket?”.
– I egenskap av forskare har jag ingen åsikt om det, jag värderar inte vad som är lagom.
Forskares prioritering är att förmedla forskningsresultat, inte i första hand att uppmärksamma goda enskilda historier. Samtidigt ingår i samhällets uppdrag till forskningen att popularisera resultaten för att nå ut. Det är sammantaget en svår uppgift. Torsten Kolind nämnde ett exempel på intressant forskning som han skulle vilja nå ut med men som ännu inte uppmärksammats: Ungas bruk av receptbelagda mediciner, som ofta köps på Internet, och som används för att optimera studieresultat, s.k. kognitiv optimering.
– Det är ett fenomen som förekommer i Danmark och som jag tycker vore spännande att spegla, sade Torsten Kolind. Det vore intressant att analysera, fundera över vad detta är ett symptom på och studera optimeringskulturen i vårt samhälle.

Paneldiskussionen som refereras var en del av Nordens välfärdscenters Turné 2015: Missbruk av fakta? Alkohol och droger i medier.