Svårt att ta upp alkoholvanor bland patienter

– Många tror att man antingen har eller inte har ett alkoholproblem, men man kan faktiskt vara mer eller mindre beroende till alkohol. Det är ett kontinuum, säger Sven Wåhlin, författare till boken ”Alkohol – en fråga för oss i vården”.

Wåhlin menar att det finns en feluppfattning om riskbruk av alkohol. Personer med ett riskfyllt alkoholbruk är ofta inte medvetna om sitt riskfyllda alkoholbruk och om de effekter det kan ha. Vad som är riskfyllt är inte heller så lätt att definiera och kan bero på bland annat sociala omständigheter. Ur ett hälsovårdsperspektiv finns det få sjukdomar som alkoholbruk inte påverkar.

– Då vi är på sniskan så är våra vita blodkroppar på sniskan. Det är inte lika välkänt, men alkoholen påverkar infektionsförsvaret och gör att sår inte läks lika snabbt. Att ständigt vara förkyld kan också bero på alkohol, säger Wåhlin.

Skrumplever är en typisk risk som tas upp i samband med skadligt bruk av alkohol, men Wåhlin påpekar att beroende, depression, olycksfall och hjärt- och kärlsjukdomar är risker som förekommer oftare.

Så hur ska man ta upp alkoholbruk med patienter? Wåhlin säger att till och med ordval kan få en stor inverkan på hur ett samtal går. Han uppmanar praktiker att använda medicinska termer, som alkoholberoende, riskbruk, skadligt bruk och undvika ord som alkoholist, missbrukare eller medberoende. Redan att uppmärksamma alkoholproblem framom att upptäcka alkoholproblem kan spela en stor roll.

– Det handlar om att få förtroende. Om man inte får igång ett bra samtal med patienten, släpp det och ta upp frågan nästa gång. Det är lite som att fiska, ibland nappar det, ibland inte, säger Wåhlin.

Ruskonsulenter på sjukhusen

På Stavanger sjukhus har man använt sig av ruskonsulenter för att hantera patienter med dolt alkoholbruk. Två heltidsanställda socionomer har sedan 2010 haft denna enda uppgift på sjukhuset.

Personalen på sjukhuset identifierar patienter med ett riskfyllt bruk och hänvisar dem till ruskonsulenten. Det här är ofta personer som kommer in till primärvården på grund av andra åkommor, som olycksfall, men särskilt på veckosluten kan det röra sig om unga som druckit för mycket..

Under 2015 har ruskonsulenterna i Stavanger fått över 700 hänvisningar från sjukhuset, vilket är en 36 procent ökning från förra året och modellen har fått god respons. Ruskonsultenterna träffar och diskuterar också med personalen om hur man tar upp alkohol med patienterna.

Umeå har tagit efter modellen i Stavanger och har ett försök med sjuksköterskor som en dag varannan vecka har fokus på att uppmärksamma patienter med ett riskfyllt alkohol- och drogbruk om riskerna.

I alla nordiska länder har man ställt sig frågan hur missbruksbehandlingen och vårdresurserna kan organiseras bättre då resurserna blir allt mer begränsade. Nordens Välfärdscenter initierade 2011 ett forsknings- och utvecklingsprojekt om missbruksbehandling på lokal och regional nivå, Nordisk lokal missbruksvård (NoLoM). Århus, Stavanger och Umeå har deltagit i projektet.