Så förbättrar vi integrationspolitiken i Norden

–Tidiga insatser med språkundervisning i det nya språket, högkvalitativ utbildning, interaktion med kamrater i majoritetsbefolkningen och psykosocialt stöd från ankomst och framåt verkar vara viktigt för unga flyktingars livsvägar när det gäller utbildning, arbetsmarknadsanknytning och välbefinnande, säger professor Allan Krasnik.

Krasnik har varit chef för forskningsprojektet Coming of Age in Exile (CAGE). I fem år har han lett ett tjugotal forskare i en omfattande kartläggning av unga flyktingars hälsa och socioekonomiska status i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Enligt Krasnik och hans kollega Signe Smith Jervelund, båda knutna till Köpenhamns universitet, hade unga flyktingar i alla fyra länder lägre utbildningsresultat och senare en sämre ställning på arbetsmarknaden än de infödda barnen, fast med stora variationer bland olika grupper av flyktingar.

Dessutom visade forskningen att skolor och lärare har varierande och ibland otillräcklig kunskap och kompetens för att stödja unga elever med flyktingbakgrund.

Det här behöver göras för att stärka integrationen

Baserat på resultaten från forskningsprojektet föreslår forskarna följande åtgärder:

• Börja tidigt med språkträning. Sörj för interaktion med jämnåriga kamrater i majoritetsbefolkningen.
• Ha större fokus på den psykisk hälsan vid hälsoundersökningar för nyanlända flyktingar, här utgör Danmark ett gott exempel.
• Prioritera särskilt unga ensamkommande då de i hög grad riskerar psykisk ohälsa.
• Se till att flyktingar som anländer som tonåringar ges adekvat stöd att slutföra gymnasiet. En genomförd gymnasieutbildning ökar avsevärt chanserna att komma i jobb, vilket visat sig minska risken för ohälsa, men även medför minskade kostnader för samhället.
• Förbättra mångfaldskompetensen bland yrkesverksamma (lärare, socialarbetare, hälso- och sjukvårdspersonal etc.). Erfarenhet kan hjälpa, men det krävs även systematisk utbildning av yrkesverksamma för att effektivt kunna stötta unga flyktingar.

På vilket sätt kommer dessa åtgärder att bidra till att främja integrationen i Norden?

– Vår hypotes är att om utbildningsnivån höjs i den här gruppen, ökar arbetsmarknadsdeltagandet och integrationen förbättras. Det i sin tur leder till ökat välbefinnandet bland unga flyktingar och minskad ojämlikhet i hälsa och välfärd bland befolkningen i Norden, säger Jervelund.

Restriktiv asylpolitik med negativa konsekvenser

Migrationspolitiken i de nordiska länderna varierar från land till land. Traditionellt har Sverige haft den mest liberala, medan Danmark har drivit en mycket mer restriktiv invandrings- och integrationspolitik. Forskarna har tittat på om detta får konsekvenser för hur unga flyktingar klarar sig i de olika länderna.

Jämförelsen mellan de fyra länderna visar att flyktingar i Danmark var missgynnade i nästan alla utbildnings-, arbetsmarknads- och hälsoindikatorer, både i jämförelse med den infödda befolkningen och liknande grupper av flyktingar i Finland, Norge och Sverige.

– Det här tyder på att invandringspolitiken med avsikt att skicka signaler till potentiella asylsökande utanför landet har ett pris för flyktingar som redan har bosatt sig, säger Jervelund.

På vilket sätt?

– Danmark har inrättat ett ganska strikt och segregerat asylsystem där du t.ex. måste bo i ett asylcenter med begränsad tillgång till integritet, där du får mat i en matsal och inte kan bestämma vad du vill äta eller ge dina barn att äta, med begränsad rätt till undervisningen efter grundskolan, och där det är svårt att få asyl och senare permanent uppehållstillstånd. Detta kan delvis vara orsaken till våra slutsatser att de som får asyl i Danmark släpar efter när det gäller en rad integrationsaspekter, jämfört med länder med ett asylsystem som tillhandahåller en mer inkluderande politik för asylsökande vid ankomst, till exempel Sverige.

Nordisk välfärdsmodell för flyktingar

De nordiska länderna har ett antal gemensamma särdrag inom välfärdsområdet. Detta kallas ofta för den nordiska välfärdsmodellen. Finns det en gemensam välfärdsmodell för unga flyktingar också, oavsett vilket land de bor i?

– Alla fyra länder har omfattande mottagningssystem för asylsökande barn, och flyktingbarn och ungdomar får formellt tillgång till utbildning, arbetsmarknad och sjukvård på lika villkor som övriga medborgare. Ett betydande välfärdssystem finns t.ex. för att hjälpa flyktingbarn och ungdomar att komma i kapp sina kamrater som är födda i landet i alla fyra länder, men de relativt decentraliserade nordiska välfärdsstrukturerna överlåter många beslut till lokala myndigheter. Under de senaste åren har man ett ökat fokus på graden av arbetsmarknadsdeltagande i alla fyra länder, där en anställning ses som nyckeln till integration och ofta som ett obligatoriskt villkor för långvarigt uppehållstillstånd, säger Allan Krasnik.

Fakta: CAGE – projektet

CAGE -projektet är unikt i nordiska sammanhang. Forskare från fyra nordiska länder, Danmark, Finland, Norge och Sverige, verksamma inom olika discipliner har studerat hälsa, utbildning och arbetsliv bland unga nyanlända nordbor.

Nordiska hälsodata har varit centrala i arbetet i CAGE-projektet. Registerdata som finns tillgängliga i de nordiska länderna har erbjudit ett unikt tillfälle att utvärdera central nationell politik inom integrationsområdet. Genom kvalitativa studier och genom att analysera integrationspolitiken i respektive land kunde forskarna visa på vilka nyckelmekanismer som ligger bakom de kvantitativa resultaten.