Goda exempel på lokal missbruksvård i Norden
Folkhälsa
12 jun 2017
Trots att substitutionsvården varierar stort i de nordiska länderna finns ett gemensamt problem: många klienter avbryter vården. En stor del av klienterna upplever att deras åsikter inte hörs. Nordens välfärdscenter arrangerade ett seminarium om vad de nordiska länderna kan lära av varandra om lokal missbruksvård i Norden under de nationella Rusmedelsdagarna i Helsingfors 6-7 juni.
– Målsättningen för klienterna inom substitutionsvården kan ändra med tiden och ett problem är att detta inte i tillräckligt hög grad tas i beaktande. En person som tidigare sett vården som kontinuerlig hjälp utan ett klart mål kan ändra sin målsättning och vilja bli drogfri. En del klienter upplever också att reglerna för substitutionsvården är oklara, förklarar forskare Jani Selin från Institutet för hälsa och välfärd.
Selin ger följande rekommendationer för de som ansvarar för substitutionsvården i Norden: utvärdera vårdbehovet regelbundet tillsammans med klienten och klargör reglerna för vården.
Dolt alkoholmissbruk
Annika Nordström, forskningsledare vid Region Västerbotten, pratade om dolt alkoholmissbruk inom den somatiska vården. Hon lyfte särskilt fram AUDIT-testformulären.
– Alkoholproblem syns ofta inte utanpå så ifall vårdaren låter bli att fråga patienten om alkoholanvändning är sannolikheten stor att man bara når de som har svåra alkoholproblem. Frågor om alkoholbruk bör vara en naturlig del i arbetet då vårdaren kartlägger en människas hälsoproblem, vare sig det gäller sömnsvårigheter, högt blodtryck eller annat, säger hon.
Ett sätt att upptäcka alkoholmissbruk vid sjukhus är ruskonsulenter vars uppgift är att diskutera riskfyllt alkohol- och drogbruk med patienter som blir inskrivna på somatiska avdelningar.
– För att systemet ska fungera bör ruskonsulenten vara närvarande på avdelningen så mycket som möjligt. Klienten kan inte vänta till nästa vecka. Det bör också ingå i vårdpersonalens rutin att skicka patienten vidare till ruskonsulenten, konstaterar Annika Nordström.
Unga med missbruksproblem
Professor Mads Uffe Pedersen berättade om UngMap, en enkät om ungas psykiska ohälsa, trivsel-, alkohol- och narkotikaproblem. Enkäten har utvecklats vid Aarhus universitet.
– För att komma åt alkohol- och drogmissbruk hos unga finns det ofta en hel del fysiska eller psykiska hinder som måste överkommas på vägen, säger han och nämner föräldrars alkoholmissbruk, sömn- och koncentrationssvårigheter och ekonomiska problem som exempel.
Inom ramen för Nordens välfärdscenters projekt ”Nordiskt utbyte av kunskap inom missbruksvården” gjordes ett försök att kombinera enkäten med intervention, i praktiken en webbaserad enkät där eleverna erbjöds möjlighet till personlig feedback. Förutom skriftliga kommentarer på sina svar fick de unga också ett telefonnummer till en ungdomsrådgivare ifall de ville prata med någon – men ingen av de unga ringde.
– Lärdomen av detta försök är att vi behöver vara mera proaktiva. Exempelvis skicka sms till de unga och fråga ifall det är en lämplig tidpunkt att ringa. Dessutom borde vi samarbeta tätare med lärarna. Ungdomsrådgivarna skulle också gärna få synas mer i de ungas vardag, säger Mads Uffe Pedersen.
Trots att försöket att låta de unga själva ringa upp en rådgivare inte lyckades är UngMap-enkäten Danmarks mest använda screeningverktyg inom missbruksbehandlingen av unga under 18 år.
——
Seminariet baserade sig på Nordens välfärdscenters projekt Nordiskt utbyte av kunskap inom missbruksvården (Nolom). Syftet med projektet var att jämföra och uppmärksamma lokala lösningar inom tre områden i missbruksvården: patienter som avbryter substitutionsbehandling, dolt alkoholbruk bland patienter inom primärvården och unga med omfattande missbruk.