Bristande myndighetssamarbeten skapar problem för utsatta ungdomar
Välfärdspolitik, Arbetsinkludering
12 sep 2016
Unga med psykisk ohälsa får inte den hjälp de behöver på grund av bristande samarbeten mellan olika myndigheter. Det visar en ny rapport från Nordens välfärdscenter.
Som ett resultat av rapporten kommer Nordens välfärdscenter nu att rekommendera de nordiska regeringarna att skapa bättre förutsättningar för samarbeten över myndighetsgränserna.
– Allt fler ungdomar i Norden uppger att de lider av psykisk ohälsa. Det är ett växande problem som tyvärr har blivit en av de största folkhälsoutmaningarna, säger Lidija Kolouh-Söderlund som är projektledare på Nordens välfärdscenter.
Studien har tittat närmre på ungas situation i Norge, Island och på Färöarna. Djupintervjuer har skett med både ungdomar och myndighetspersoner som arbetar med ungas utsatthet när det gäller utbildning, sysselsättning och psykisk hälsa.
Myndigheterna brister i informationshantering
Många av ungdomarna är i kontakt med olika myndigheter under sin uppväxt. Enligt Lidija Kolouh-Söderlund har intervjuerna visat att myndigheterna brister när det gäller att dela information mellan sig. Något som riskerar att orsaka långvarigt utanförskap med arbetslöshet, förtidspensioneringar och andra allvarliga problem. Men också svårigheter för utsatta unga att komma i utbildning.
– Information som borde delas stannar hos de enskilda myndigheterna. Det finns ett stuprörstänk ända upp på departementsnivå. Ett bättre samarbete behövs, säger hon.
Ungdomars situation är väldigt likartade i hela Norden. Skillnaderna är större mellan stad och landsbygd än mellan de olika nordiska länderna. Lidija Kolouh-Söderlund säger att lättillgängligt stöd även för familjer i glesbygden därför är något som borde diskuteras. Men det finns också andra insikter.
– Vi måste ständigt återerövra gamla sanningar. Exempelvis att tidiga insatser är billiga och sena är dyra. Det handlar bland annat om generellt stöd i skolan, men också om specifika insatser för ungdomar med särskilda behov, säger hon.
Enligt Lidija Kolouh-Söderlund är styrkan med rapporten att den verkligen lyfter ungdomsperspektivet.
– De unga är experterna på sina liv. Om man vill veta hur ungdomar i Norden tänker, känner och mår ska man läsa den här rapporten, säger hon.