Samarbetet gör att vi kan lägga tyngd bakom orden

I november 2016 möttes ämbetsmän, forskare och inte minst unga och vuxna organisationsföreträdare i Mariehamn på Åland för den andra av tre nordiska konferenser om FN-rättigheter för barn och unga med funktionsnedsättning. Konferensen arrangerades av Nordens välfärdscenter och huvudfrågan var vad nationella myndigheter, kommuner och organisationer i Norden gör för att uppfylla dessa rättigheter.

En av dem som dagligen jobbar med dessa frågor är Synne Lerhol som är generalsekreterare för Unge funksjonshemmede i Norge. För hennes organisation har det nordiska samarbetet mellan funktionhindersorganisationerna inneburit att det är lättare att påverka myndigheter och politiker.
– Tack vare de nordiska nätverken utbyter vi erfarenheter och jobbar politiskt. Bland annat med Sammenslutningen af Unge med Handicap i Danmark och Unga Rörelsehindrade och Unga med Synnedsättning från Sverige. Tillsammans kan vi lägga mer tyngd bakom orden än om hade vi agerat själva, säger hon.

Samarbetar även i informella nätverk

Sedan en tid tillbaka har arbetet ändrat format och numera jobbar ungdomsorganisationerna i mindre nätverk som också är mindre formella. Resultatet har blivit att det är lättare att anpassa arbetet till de resurser som finns, men också till de politiska ambitionerna.
– Vi har startat en gemensam Facebookgrupp där vi diskuterar olika frågor och samarbeten. Den fungerar väldigt bra eftersom kommunikationen blir mycket enklare. Det är inte en lika stor barriär att ställa frågor och diskutera saker i Facebookgruppen som det är att ringa, mejla eller träffa någon.
– Samarbetet har också rent konkret lett till att vi har fått pengar till gemensamma projekt. Ett seminarium som vi ska arrangera nu handlar om aktivt medborgarskap och bekämpning av fördomar mot unga med funktionsnedsättning, säger Synne Lerhol.

En styrka att hänvisa till det nordiska samarbetet

Två viktiga frågor är jobb och utbildning för unga med funktionsnedsättning. Här ser Synne Lerhol att det fortfarande finns en del att göra som gäller exempelvis gränshinder, rättigheter och assistans.
– Det är stora frågor som organisationerna inte rår på själva och då är det bra att Nordens välfärdscenter och andra aktörer kan jobba med detta på en nordisk nivå. Exempelvis som i vårt fall genom att påverka norska myndigheter som behöver förbättra sig i vissa frågor. När vi kan hänvisa till det nordiska samarbetet blir vi lyssnade på, säger hon.

Också FN:s konventioner om rättigheter för barn och för personer med funktionsnedsättning kan användas som en murbräcka i sammanhanget.

– Att FN-konventionerna har blivit ratificerade i alla de nordiska länderna är betydelsefullt och viktigt. Det gör att vi även här har mer bakom oss när vi ställer krav. FN-rättigheterna är visserligen ganska okända i Norge, men eftersom de finns hänvisar vi till dem för att få igenom beslut, säger Synne Lerhol.

I det stora hela tycker Synne Lerhol att det Nordiska samarbetet fungerar bra och att mycket som görs är rätt och nu gäller det bara att fortsätta i de upptrampade spåren. Men ett par saker menar hon kan förbättras.
– Vi har många konferenser där vi möts och snackar men vi måste jobba vidare mot konkreta problem och konkreta mål. Det finns också fortfarande barriärer mellan funktionshindersorganisationerna i de olika nordiska länderna som vi måste bryta ner. Detta för att samarbetet ska bli ännu starkare så vi kan synas ännu mer på både nordisk och europeisk nivå, säger Synne Lerhol.