Så tycker kommunerna om den välfärdsteknologiska verktygslådan
Välfärdsteknologi
27 jun 2017
Tio nordiska kommuner, var och en ledande inom välfärdsteknologi inom sitt land, har ingått i kärnan av Connect-gruppen som tillsammans med olika nationella myndigheter och Nordens välfärdscenter har tagit fram en praktisk verktygslåda som ska främja välfärdsteknikens framsteg. Vi frågade några av dem vad Connect-samarbetet betytt för deras land.
Kari Björkheim, Lindås kommun, Norge
“Allt har varit en utmaning, eftersom det handlar om människor och inte teknologi, som man kan tro. Framgångsfaktorn för oss är att vi inte hållit på med test och piloter, utan gått i skarpt läge med en gång.
Svårigheterna ligger i att det inte finns nog med kunskap. Den är liten i Norden. Vi letade i Skottland och Storbritannien, som ligger före oss. Vi har satsat mycket på utbildning. Alla som jobbar i hemtjänsten, cirka 200 personer, har fått utbildning i välfärdsteknologins ABC.
I Connect-programmet kunde vi bredda våra diskussioner, vi blev bättre och fick en systematiserad kunskap.”
Erika Barreby, Västerås kommun, Sverige
“Vi hade haft många projekt. Flera av dem blev verkstad. Men det var med Connect vi fick struktur. Det hade vi saknat.
Det var inte alltid vi satsade på de klokaste projekten. Det var lite av ad hoc och vi förlitade oss på tur. Nu har vi fått det systematiska inslaget. Vi jobbar med vision och strategi. Ställer oss frågan vad vi vill med välfärdsteknologi. Med ett systematisk arbetssätt får vi ut mer effekt.
Vi behövde backa tillbaka till visionen. Verktygslådan ger bredd. Svårast var att få med alla led. Så många inom en organisation som ska involveras; fastighetskontoret, IT-avdelningen, biståndsbedömarna och fler. Det kostar både tid och pengar när de inte är med från början och man ska in i efterhand och justera.”
Jaana Kokko, Uleåborg kommun, Finland
“Vi testar välfärdsteknologi åt företagare och producenter, men vi implementerar inte. Vi hjälper dem med feedback så att de får ut sina produkter på marknaden. Det är svårt att implementera i Finland – regler kring upphandling ställer till det.
Connect betyder att vi ser och lär hur de gör i de andra länderna. Finland saknar en strategi för välfärdsteknologi. Vi känner att vi står ganska ensamma – vi skulle ha velat jämföra mer och dela mer erfarenheter i projektet. De olika länderna står på så olika plattformar, därför behövs mer diskussioner. Att nätverk utvecklats har varit mycket bra.
Verktygslådan innebär att de små kommunerna som har lite kunskap om välfärdsteknologi får ett verktyg att komma igång med.”
Halldór Sigurður Guðmundsson, Akureyri kommun, Island
“Island har kommit till fasen att välfärdsteknologi implementeras. Tidigare var det endast aktuellt för personer med funktionsnedsättning. Nu förstår vi att grupper som äldre och personer kroniska sjukdomar också är aktuella för välfärdsteknologi.
Ekonomin är en känslig fråga. Vi ska tjäna pengar på att använda teknologin samtidigt som det måste få kosta. Det finns mycket fördomar kring kostnader.
Connect betyder att vi formaliserat ett nordiskt samarbete som är bra för Island. Vi har ingen nationell strategi – men vi gör en översyn för att få till stånd en aktivitetsplan. Vi islänningar är inte vana vid strategier. Vi är mer av ad hoc-människor. Eftersom i är så få har vi inte tid att gå och vänta. Vi bara gör och hoppas det blir bra.”
Rikke Fahlgreen Mortensen, Odense kommun, Danmark
“Tidigare projekterade vi för mycket. Nu är det över. De danska kommunerna har i dag fokus på välfärdsteknologi.
Frågan om välfärdsteknologi är en organisationsfråga snarare än en teknisk fråga. Vi är långt framme, men är teknologidrivna. Vi måste tillbaka till visionen. Vad är vi till för? Behöver brukaren teknik eller ett par extra händer, hjälp hemma eller hjälp av frivilligarbetare? Vad behöver individen för att ändra sitt liv? I Odense är vi så erfarna att vi glömmer visionen.
Connect har varit bra för de små kommunerna. Där ser man effekter snabbare eftersom de fortare kommer igång och kan testa saker. Men vi har för korta testperioder för att mäta effekter i bland. När det gäller personer med autism behöver man exempelvis minst ett år på sig för att mäta effekten.”
Relaterade nyheter
Välfärdspolitik
17 apr 2023
Förmåga att tänka nya lösningar krävs för att kunna möta välfärdsutmaningarna
Välfärdspolitik
16 mar 2023
Hälsa och välfärdsteknik för ett förlängt självständigt liv – ett brukarperspektiv
Välfärdspolitik
10 jan 2023