Rapport om ungas psykiska ohälsa i Norden

Utmärkande för verksamheterna är att de unga blir respektfullt bemötta och lyssnade på och att det oavsett organisationsform, finns ett tvärsektoriellt samarbete.

– I rapporten ger vi beslutsfattare konkreta tips på hur man bäst utformar samhällets stöd till unga med psykisk ohälsa, där ungdomars egna reflektioner fungerat som vägledning, säger Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare på Nordens välfärdscenter.
I rapporten redovisas ett och ett halvt års intervjuer och undersökningar där vikten av rätt bemötande, lyhördhet och respekt framgår. Förmågan att se möjligheter och styrkor snarare än problem visar sig också vara en gemensam nämnare.

Att ge unga det stöd de behöver

I intervjuerna med ungdomarna framkommer det att det sällan går att dra enkla slutsatser om varför den självupplevda psykiska ohälsan ökar. Det kan handla både om individuella orsaker och om samhällsutvecklingen, om förändrade livsvillkor, tuffare arbetsmarknad, och ökade prestationskrav i skolan och på fritiden. Den här komplexiteten gör att det inte heller finns en lösning som passar alla, men i rapporten lyfts en rad faktorer som visat sig vara framgångsrika.

Till exempel utgår alla utvalda verksamheter konsekvent från ungdomarnas egna önskemål. En annan viktig framgångsfaktor är att man valt att samlat många olika yrkeskompetenser under samma tak. På så sätt minskar risken för att ungdomarna slussas runt i systemet utan att få rätt hjälp.

Läs om:

• Framgångsrika projekt från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och Grönland för unga som riskerar att hamna i sårbara situationer
• Nordiskt nätverk lyfter ungdomsperspektivet
• Europeisk utblick
• Politiska rekommendationer
• Nordisk fakta om ungas psykiska ohälsa