Bryter tystnadskultur om hälsa hos Nordens urfolk
Folkhälsa, Välfärdspolitik
1 okt 2018
Det finns i princip ingen forskning eller samlad kunskap om hur samer och inuiter med demens i Norden har det. I urfolkskulturer kan det vara tabu att prata om sjukdomar och hälsa eller funktionshinder – finns det utmaningar ska de hanteras inom familjen.
– De nordiska nationella strategier och riktlinjer för bra demensvård och hög livskvalitet som finns blir allt bättre. Vi vill att vården ska bli precis lika bra för samer och inuiter som är sjuka i demens.
Det säger Lars Rottem Krangnes, seniorrådgivare på Nordens välfärdscenter. Han är med och arrangerar det första seminariet någonsin i Norden om urfolk och demens. Seminariet hålls onsdagen 3 oktober i Östersund/Staare.
Nästan en halv miljon människor i Norden lever med demens. I de nordiska länderna finns strategier eller riktlinjer för vad som är bra demensvård för de sjuka och deras anhöriga. Ambitionen är att alla nordbor ska få jämlik demensvård. Frågan är dock vad det finns för kompetens när det gäller demensvård för samer i Norge, Sverige och Finland? Att kopiera den demensvård som finns för majoritetssamhällets sjuka är förmodligen inte särskilt framgångsrikt.
Bra demensvård fokuserar på individen och den enskildas levnadshistoria, värderingar och vanor. Musik, aktiviteter, miljöer och mat som man känner igen blir viktigt för att den som är sjuk i demens ska må bra, säger Lars Rottem Krangnes.
Tabu kring hälsa och sjukdom
En norsk avhandling visar att samer traditionellt inte pratar om hälsa och sjukdom öppet utan närmar sig ämnet på ett indirekt sätt och vanligt är också att de använder metaforer när de ska förmedla tecken på sjukdom. Avhandlingen visar också att samer kan uppfatta norska sjukdomsbegrepp som dömande. Även den icke-verbala kommunikation kan vara annorlunda.
– -Det finns mycket vårdpersonal måste förstå när de vårdar sjuka som inte har samma kultur som storsamhället, säger Lars Rottem Krangnes.
I Norge och Sverige har många samer upplevt svåra övergrepp när storsamhället velat assimilera dem. Många saknar förtroende för institutioner. Traditionellt är det familjen man kunnat lita på och som tagit hand om den som har behövt det. I dag när många samer flyttat till storstäder runt om i Norden blir detta en utmaning. Vem ser att du behöver hjälp och vem förstår dessutom vilken hjälp du behöver?
Seminariet tar även upp hur man arbetar med demensfrågor bland inuiter på Grönland, där urfolk ju utgör majoriteten. Utmaningen bland inuiterna på Grönland liknar den hos samerna. Båda grupperna delar glesbygdens utmaningar och för dem kan möjligheter till välfärdsteknologi och vård på distans innebära framgångsfaktorer.
Urfolk mer utsatta av demens
Praktiker, tjänstemän, forskare och organisationer kommer att diskutera bland annat forskningsinsatser kring urfolk och demens i andra delar av världen. Internationell forskning visar att urfolk runt om i världen är långt mer utsatta för att drabbas av demens än övrig befolkning i majoritetssamhällena de lever i.
Ett viktigt inslag blir också att diskutera hur olika aktörer gemensamt och var för sig kan ta frågorna vidare. Syftet är att ta fram rekommendationer för ett stärkt nordiskt samarbete kring urfolk och demens.
Samer och inuiter räknas som urfolk, men enbart Norge och Danmark har skrivit på FN-organisationen ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk, och det är väsentliga skillnader i hur länderna organiserar och uppfyller urfolkens rättigheter i praktiken.