Isländska och finländska unga känner mest press av skolarbete i Norden

Undersökningen baserar sig på WHO-samarbetet Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-aged Children – HBSC) mellan åren 2002-2014 och omfattar barn i åldern 11-15. Frågan som ställdes i studien var: hur stressad känner du dig av skolarbete? De som svarade en del eller mycket kategoriserades som att uppleva skolstress.

År 2014 uppgav nästan hälften (49,9 procent) av de isländska unga att de upplever skolstress och i Finland 46,5 procent av de unga. I Danmark låg motsvarande siffra på 31,1 procent, i Norge 31 procent och Sverige 28,1 procent.

– Skolstress har samband med dålig hälsa, hälsovådliga levnadsvanor, dålig anknytning till skolan och dåliga skolresultat. Sambanden mellan skolans krav och skolstress har studerats tidigare men bilden är komplex. I Sverige minskade skolprestationerna enligt Pisa-undersökningen mellan 2000 och 2012, samma period som skolstressen minskade. Men enligt Pisa-data från 2015 ökade skolprestationerna, men skolstressen minskade. I Finland hade skoleleverna de bästa skolprestationerna och den högsta nivån på den upplevda skolstressen, berättar Petra Löfstedt som är en av forskarna och utredare vid Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Fortsatta studier om orsakerna

Forskarna kommer i fortsatta studier att analysera faktorer som påverkar skolstressen.

– Genom HBSC finns unika möjligheter att analysera betydelsen av vad individ-, familje- skol- och samhällsnivån betyder för skolungdomars utveckling och hälsa. Skolelever har fått komma till tals och berättat om sin situation vart fjärde år sedan mitten av 1980-talet. Detta är en guldgruva som kan ge nya perspektiv på frågan. Nu deltar 49 olika länder i samarbetet kring HBSC, berättar Petra Löfstedt.

Positiv psykisk hälsa hos skolbarn

Temat för det nya numret av tidskriften Nordisk välfärdsforskning – Nordic Welfare Research är positiv psykisk hälsa hos skolbarn i Norden och där lyfter vi bland annat också fram följande:

• Förekomsten av hög livstillfredsställelse bland ungdomar har minskat i de flesta nordiska länder.
• Allt fler unga uppger att det är lätt att prata med sin mamma eller pappa eller båda. Utvecklingen har varit särskilt positiv när det gäller kommunikationen med pappor.
• Andelen unga med sömnproblem ökar i Norden – undantaget är Norge.

Tidskriften finns att läsa avgiftsfritt på nätet:
Nordisk välfärdsforskning – Nordic Welfare Research 2/2019