Hur motarbeta de växande hälsoklyftorna i Norden?

– Ovissheten gör det svårt att värdera vilka interventioner, metoder och strategier som är effektivast när det gäller att minska på hälsoklyftorna. Behovet av erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna är därför stort, konstaterar Helena Lohmann som leder Nordens välfärdscenters nya projekt Jämlik hälsa i Norden – förutsättningar på nationell nivå.

Arbetet på nationell nivå granskas

Projektet är uppdelat i fyra delprojekt och professor Elisabeth Fosse från Universitetet i Bergen leder ett av delprojekten. I projektet analyseras hur nationella riktlinjer i de nordiska länderna stämmer överens med rekommendationerna i rapporten Tackling Health Inequalities Locally – the Scandinavian Experience som utkom 2015 vid Köpenhamns universitet. Syftet är att få en tydligare bild av hur de nordiska länderna arbetar på nationell nivå med jämlik hälsa och att skapa bättre förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete mellan departement.

Starkare kompetens och långsiktig politik

– I rekommendationerna betonas bland annat ett helhetsperspektiv där de universella arrangemangen, som är en väsentlig del av den nordiska välfärdsstaten, används för att utjämna social olikhet. Utöver det är det viktig med åtgärder som riktas speciellt till utsatta och sårbara grupper. Dessutom bör kompetensen om jämlik hälsa stärkas hos beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Politiken bör också vara långsiktig med hjälp av lagar eller bindande politiska dokument, säger Elisabeth Fosse.

Rekommendationerna lyfter också fram att arbetet med att utjämna hälsoklyftorna kräver insatser från alla sektorer i samhället.

– Arbetet måste inledas redan i barndomen och det är definitivt inte enbart hälsosektorns ansvar. De flesta förstår detta men det är svårt att få till stånd ett samarbete då de enskilda sektorerna är upptagna med sina egna problemställningar, påpekar hon.

Press på välfärdsstaten

Fosse uttrycker sin oro för den utvecklingen som sedan 1980-talet har lett till att den sociala ojämlikheten i Norden ökar.

– De nordiska länderna består av välfärdsstater som ska trygga medborgarnas hälsa och livssituation. Principen om solidaritet ska se till att de som har störst behov av hjälp också ska få den. Trots det ökar klyftorna. Samtidigt utmanas välfärdsstaten från olika håll. Exempelvis kan en ökande privatisering av hälso- och välfärdstjänster bidra till mer ojämlikhet och utgöra ett hot mot välfärdsstaten, menar Elisabeth Fosse.

Projektet “Jämlik hälsa i Norden” är ett av fem projekt som utförs i regi av den Nordiska folkhälsoarenan.