Tidskriften NAD

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Consumption trends and policies under scrutinization

Research Reports

Ola Ekholm, Veronica Pisinger, Heidi Amalie Jensen & Kim Bloomfield: Implications of the decline in adolescent drinking on the experience of alcohol-related consequences in the Nordic countries: A study based on data from the ESPAD project, 2007-2015

Miia M Aro, Patrick Sandström, Timo Ståhl, Hanna Ollila, Otto Ruokolainen, Terhi Kurko, Teemu Keski-Kuha & Tuula Vasankari:  The Sales of Tobacco Products and Nicotine Replacement Therapy Products, Especially Nicotine Pouches Increased in Finland During COVID-19 Pandemic.

Ditte Maria Sivertsen, Ulrik Becker, Ove Andersen & Jeanette Wassar Kirk: Between acute medicine and municipal alcohol treatment: cross-sectoral collaborations regarding patients with alcohol problems

Kristoffer Høiland, Espen Ajo Arnevik & Jens Egeland: Alcohol use disorder and fitness to drive evaluations: Discrepancies between health professionals’ evaluations and objective measures of alcohol use and cognitive functioning 

Overviews

Carolin Kilian, Fleur Braddick & Jurgen Rehm: The legal framework for the production of alcohol for personal use within the European Union

Carly Lightowlers, Karen Duke: The framing of contemporary violence policy in England and Wales: an examination of the contributing roles of alcohol and illegal drugs

Commentary

Benedikt Fischer, Didier Jutras-Aswad, Bernard Le Foll & Tessa Robinson: North America’s fentanyl death crisis: Selected lessons for Europe’s future?

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Is a regulation system always just a regulation system?

Research reports

Evangelia Kousounadi Knountsen, Vibeke Asmussen, Maria Herold: Uncovering young people’s situational construction of sexual consent

Karin Heimdahl Vepsä, Mats Ekendahl, Patrik Karlsson, Josefin Månsson: Polyphonic narratives: the mixing of Alcoholics Anonymous and Relapse Prevention in stories about recovery and relapse

Ann Helena Lyrberg: Barns upplevelser av en intervention i familjer där vuxna har ett problematiskt bruk av alkohol och droger

Bagga Bjerge, Strandholdt Bach, Johanne Korsdal Sørensen: Caring for aging substance users – challenges, dilemmas and recommendations

Rune Ellefsen: Narkotikapolitikk i endring: Heroinklinikkenes oppkomst i Norge

Coline Blanzat, Olivier Phan, Tristan Hamonniere, Céline Bonnaire: The PEERCARE peer-led alcohol overuse prevention program for college students: A qualitative evaluation of the peer-support experience of a “chill-out” harm reduction space

Aud Johannessen, Anne-Sofie Helvik, Kjerstin Tevik, Thomas Tjelta, Kirsten Thorsen: The elephant in the room: Metaphors in women’s accounts of life with a family member with problematic substance use

Commentaries

Patrik Karlsson, Mats Ekendahl: Risky drinking or risky governance?

Kristine Rømer Thomsen, Lotte Vallentin-Holbech, Janne Tolstrup: A missed opportunity: The needed policy changes are missing in the recent political agreement on a new tobacco, nicotine, and alcohol prevention plan in Denmark

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Snow season: The normalisation of cocaine

Research reports

Ioana Pop & Jannis Dinkelacker: Unlocking the self: Can microdosing psychedelics make one feel more authentic?

Anne M. Koponen, Mika Gissler, Niina-Maria Nissinen, Ilona Autti-Rämö, Hanna Kahila & Taisto Sarkola:  Cumulative risk factors for injuries and poisoning requiring hospital care in youth with prenatal substance exposure: A longitudinal controlled cohort study

Arja Ruisniemi, Maritta Itäpuisto & Katja Kuusisto: Relational parenthood in addiction recovery

Lloyd Balbuena, Mansfield Mela & AG Ahmed: Parental factors predicting social deviance and psychological outcomes in offspring: Evidence from the Avon Longitudinal Study of Parents and Children (ALSPAC)

Tuire Prami, Mari Pölkki, Jarno Ruotsalainen, Elin Banke Nordbeck, Susanna Meyner & Ari Kaski:

Reasons for not entering opioid agonist treatment: A survey among high-risk opioid users in Finland

Overviews

Jay Horn: The dichotomy between health and drug abuse in bodybuilding

Virve Marionneau & Johanna Järvinen-Tassopoulos:Individuals with a migratory background can offer valuable insight to improve the treatment and prevention of gambling harms.

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Tom Kettunen & Mikaela Lindeman: Bridging academia and Nordic Societies

Research reports

Sofia Härd: A qualitative study of a recovery capital assessment tool in alcohol and drug treatment facilities: perspectives from social work professionals

Ove Heradstveit, Mari Hysing, Tormod Bøe, Sondre Aasen Aasen Nilsen, Børge Sivertsen, Anne Line Bretteville-Jensen, Kristin Gärtner Gärtner Askeland: Prospective associations between adolescent risky substance use and school dropout and the role of externalizing and internalizing problems

Doris Ochterbeck, Jennifer Frense, Sarah Forberger: A survey of international addiction researchers’ views on implications of brain-based explanations of addiction and the responsibility of affected persons

Katy Holloway, Marian Buhociu, Shannon Murray, Wulf Livingston, Andrew Perkins: Assessing the early influence of COVID-19 in any analysis of the immediate implementation of Minimum Pricing for Alcohol on drinkers in Wales

Justina Kievišiene: Exploring social workers’ attitudes towards individuals with alcohol usage problems – a quantitative study from Lithuania  

Kaisu-Leena Mäkelä, Jari Kylmä, Anna-Maija Koivisto, Tiina Hakala, Marita Koivunen: Validation of the Nurses’ Skills to Care for Alcohol-Intoxicated Patients in Emergency Department (NSCAIP-ED) instrument

Overview

Ellen Amundsen, Anne-Karine Markeng Markeng Melsom, Bjørn Eriksen, Maja-Lisa Læchen:

Why did drug overdose deaths not decrease after 2010? Norway as a case study.

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Celebrating 40 years of Nordic collaboration

ISAJE position paper

Thomas Babor, Anna Tsiboukli, Matilda Hellman & Anees Bahji: Ways to get a more balanced gender representation in addiction journals’ management and workforce

For Debate

Petter Grahl Johnstad: Why are the police against drug policy liberalisation?

Research reports

Gunn Pettersen, Trond Nergaard Nergaard Bjerke, Ellen Margrethe Margrethe Hoxmark, Njål Herman Eikeng Herman Eikeng Sterri, & Jan H Rosenvinge: From existing to living: Exploring the meaning of recovery and a sober life after a long duration of a substance use disorder – an interview study

Ane Bendixen, Hildegunn Sagvaag, Bjørn Henning Østenstad, & Trond Gronnestad: Rettigheter og tvang i kommunale hjelpetilbud til personer med alvorlige samtidige rus- og psykiske lidelser – en kvalitativ studie om erfaringer med regelverket, i lys av menneskerettigheter

Joakim Wahlström, Charlotta Magnusson, Johan Svensson, & Sara Brolin Låftman: Problematic familial alcohol use and adolescent outcomes: do associations differ by parental education?

Ali Unlu, & Aleksi Hupli: Mix-method social media analysis of the Greens cannabis legalization proposal in Finnish-speaking Twitter

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Evidence for improving welfare services

Reviews

Taina Schneider, Kristiina Kuussaari & Petri Virtanen: Drug treatment service procurement – a systematic review of models, goals, and outcomes

Tiril Cecilie Cecilie Borge & Ashley Elizabeth Elizabeth Muller: Overdosevarslingssystemer – en kartleggingsoversikt med maskinlæring

Research Reports

Øyvind Reehorst Reehorst Kalsås, Kristine Berg Berg Titlestad, Kari Dyregrov & Lars Thore Thore Fadnes: How to improve services to bereaved by drug-related deaths? Investigating bereaved family members and close friends` needs for help and received help: A cross-sectional study.   

Pelle Pelters & Maria Rosaria Rosaria Galanti: “It’s nice to just be” – A qualitative study on the meaning-imbued reality of waterpipe smoking among young adults in Sweden 

Kirsten Frederiksen, Morten Hesse & Mads Uffe Uffe Pedersen: Problematic parental substance use, childhood family structures and adverse outcomes in young adulthood

Sidsel Karsberg, Adriana del Palacio Gonzalez, Michael M. M. Pedersen, Kirsten Frederiksen & Mads Uffe Uffe Pedersen: Do adverse experiences predict unemployment and need of psychiatric help after treatment for drug use disorders?     

Maria Neufeld et al: Translating and adapting the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) for use in the Russian Federation. A multicenter pilot study to inform validation procedures  

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Yet another alcohol policy experiment in Finland

Research reports

Gabriella Olsson, Bitte Modin, & Sara Brolin Låftman: School collective efficacy and gambling: A multilevel study of 11th grade students in Stockholm

Regine Bakken, Lars Lien, Halvor Fauske, Jūratė Šaltytė Benth, & Anne Signe Landheim: Criminal thinking and psychosocial characteristics among young adults entering residential substance use treatment

Kristin Arve: “You get stuck in it”: Young people’s accounts of attempting to quit non-medical tramadol use

Hilde-Margit Løseth, Lillian Bruland Selseng & Kari Dyregrov: Barriers and facilitative factors in the provision of first-responder services to persons bereaved following a drug-related death: A qualitative study

Malin Hildebrand Karlén et al: Prevalence and heritability of alcohol use disorders in 18-year old Swedish twins

For debate

Selma Ercan Doğu & Esma Özkan: The role of occupational therapy in substance use

Book review

Virve Marionneau: Book review: Games without frontiers?

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Tom Kettunen: Our content is relevant and on track 

Research Reports

Adam Sherk, Tim Stockwell, Justin Sorge, Samuel Churchill, Colin Angus, Tanya Chikritzhs, John Holmes, Petra Meier, Timothy S. Naimi, Thor Norström, Mats Ramstedt, Jussi Simpura: The public-private decision for alcohol retail systems: Examining the economic, health and social impacts of alternative systems in Finland 

Anna Sidorchuk, Karin Engström, Jette Möller, Katalin Gemes: Predictors of beverage-specific, alcohol consumption trajectories: a Swedish population-based cohort study 

Vibeke Müller, Johan Jarl, Ulf-G. Gerdtham: A Measure of Alcohol Affordability for Sweden – Capturing trends among different demographic groups 

Rose Leontini, Tim Corney: Student Drinking Cultures in Tertiary Education Residential Accommodation: A Contextual Research Study 

Emil Danehorn, Marie Oscarsson, Goldina Smirthwaite, Ulla Peterson, Katarina Swahnberg: Swedish Exchange students’ alcohol use, drug use, risky sexual behaviour, mental health, and self-rated health: a follow-up study 

Alan Warde, Alessandro Sasso, John Holmes, Monica Hernandes, Abigail Stevely, Petra Meier: Situated drinking: the association between eating and alcohol consumption in Great Britain 

Commentary

David Inglis: Towards a Historical Sociology of Associations and Dissociations between Food, Food Events and Alcoholic Drinks: A Reply to Warde et al 

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Alcohol, drugs, gambling and tobacco form a lens for the Nordic welfare states’ biggest challenges

Review

Kevin Joseph McInerney, David Best, Ainslea Cross: Characteristics of People who have Received Treatment for Late-Onset Problem Drinking and Alcohol Use Disorder: A Systematic Review and Narrative Synthesis     

Research Report

Lotte Vallentin-Holbech, Sarah W. Feldstein Ewing, Kristine Thomsen: Hazardous alcohol use among Danish adolescents during the second wave of COVID-19: link between alcohol use and social life   

Marije aan het Rot, Isabelle C Bulai, Violeta Enea: Increased alcohol use to cope with COVID-19-related anxiety one year into the coronavirus pandemic     

Karoliina Karjalainen, Teemu Gunnar, Pekka Hakkarainen, Aino Kankaanpää, Sanna Rönkä: Analysis of illicit stimulant use triangulating wastewater, general population survey and web survey data

Anne Koponen, Niina-Maria Nissinen, Mika Gissler, Ilona Autti-Ramo, Hanna Kahila, Taisto Sarkola:  Adverse childhood experiences and neurodevelopmental disorders among youth with and without prenatal substance exposure – a longitudinal matched register-based cohort study

Overview

Eline Borger Rognli, Linn Nathalie Støme, Kari Kværner, Christian Wilhelmsen, Espen Ajo Arnevik: The effect of employment support integrated in substance use treatment: A health economic cost-effectiveness simulation of three different interventions  

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: The importance of debunking constructions

ISAJE position papers

Anees Bahji, Laura Acion, Anne-Marie Laslett & Bryon Adinoff: Exclusion of the non-English-speaking world from the scientific literature: Recommendations for change for addiction journals and publishers

Nady el-Guebaly, John Foster, Anees Bahji & Matilda Hellman: The critical role of peer reviewers: Challenges and future steps

Research reports

Marie Fjellerup Bærndt and Vibeke Asmussen Frank: Dilemmas of belonging: Young Muslim women in the Danish youth alcohol culture

Mikaela Lindeman, Vilja Männistö-Inkinen, Matilda Hellman, Veera Kankainen, Emmi Kauppila, Johan Svensson & Robin Nilsson: Gambling operators’ social media image creation in Finland and Sweden 2017–2020

Anna Belfrage, Anne Lill Mjølhus Njå, Siri Lunde, Janne Årstad, Elise Constance Fodstad, Torgeir Gilje Lid & Aleksander Hagen Erga: Traumatic experiences and PTSD symptoms in substance use disorder: A comparison of recovered versus current users

Christonikos Leventelis, Alexandra Katsouli, Vasileios Stavropoulos, Anna Karasavvidou, Panagiotis Papadopoulos, Petros T. Barmpas, Sotiris Tasoulis, Aristidis S. Veskoukis & Maria Tsironi: The development and validation of the pandemic medication-assisted treatment questionnaire for the assessment of pandemic crises impact on medication management and administration for patients with opioid use disorders

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Habits, consumption and public control

Research reports

Liisa Uusitalo, Jaakko Nevalainen, Ossi Rahkonen, Maijaliisa Erkkola, Hannu Saarijärvi, Mikael Fogelholm & Tomi Lintonen: Changes in alcohol purchases from grocery stores after authorising the sale of stronger beverages: The case of the Finnish alcohol legislation reform in 2018

Jani Selin & Riku Nyrhinen: Gambling policy positions of Finnish newspapers between 2004 and 2020: An automated content analysis

Anne H. Salonen, Sari Castrén, Tiina A. Latvala, Tanja Grönroos, Jonna Levola & Miika Vuori: Gender- and age-stratified analyses of gambling disorder in Finland between 2011 and 2020 based on administrative registers

Munenori Katayama, Keiji Kobara & Norihito Shirakawa: Gambling and Gambling Problem Perception Questionnaire as a tool to evaluate professionals’ attitudes towards problem gamblers and training programmes in Japan

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Digital screens and children

Research reports

Malin Gunnarsson & Jukka Törrönen: Performing normality in working life among heavy
substance users

Tord Skogedal Lindén & Rune Ervik: Health services in Nordic welfare states: Introducing a new category of providers through the Norwegian free treatment choice reform

Sindre Aske Høyland, Astrid Schuchert & Asgeir Mamen: A holistic perspective on continuing care for substance
use and dependence: Results and implications from an in-depth study of a Norwegian continuing care establishment

Tord Finne Vedøy & Karl Erik Lund: The impact of the COVID-19 epidemic on where tobacco users purchased cigarettes and snus in different Norwegian regions

Nicklas Dennermalm, Patrik Karlsson & Mats Ekendahl: Risk factors for substance use in Swedish adolescents: A study across substances and time points

Stina Ingesson, Johan Ahlen, Nitya Jayaram-Lindström & Anders Hammarberg: Psychometric evaluation of a Swedish version of the Impaired Control Scale for individuals with alcohol use disorder

Review
Anu Vaihekoski, Hanna Lagström, Sini Eloranta, Susanna Bäärs, Annika Hannula, Mari Lehvikkö & Minna Salakari: Influencing adolescents’ attitudes towards nicotine products: A systematic review

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial

Matilda Hellman: Drug control and human rights in the Russian Federation

Research reports

Anders Nilsson, Ingvar Rosendahl och Nitya Jayaram-Lindström: Gaming and social media use among adolescents in the midst of the COVID-19 pandemic

André Syvertsen, Angelica B. Ortiz de Gortari, Daniel L. King och Ståle Pallesen: Problem mobile gaming: The role of mobile gaming habits, context, and platform

Lidia Santora, Don Byrne och Christian Klöckner: Clusters of older adults with and without experience of alcohol-related harms based on affective motivations for drinking

Tim Corney och Karin du Plessis: Australian first-year university college residents’ alcohol consumption and alcohol-related harms

Turid Wangensteen och Jacob Hystad: Trust and collaboration between patients and staff in SUD treatment: A qualitative study of patients’ reflections on inpatient SUD treatment four years after discharge

Kristine Tarp, Sengül Sari och Anette Sogaard Nielsen: Why treatment is not an option: Treatment naïve individuals, suffering from alcohol use disorders’ narratives about alcohol use and treatment seeking

Review

Monika Alvestad Reime, Hilde-Margit Løseth, Sari Kaarina Lindeman, Kristine Berg Titlestad, Kari Dyregrov och Lillian Bruland Selseng: Professional helpers’ experiences of assisting the bereaved after drug-related deaths: A knowledge gap

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Research reports

Ali Unlu, Tuukka Tammi and Pekka Hakkarainen: Policy windows for drug consumption rooms in Finland

Fredrik Tiberg and Johan Nordgren: Ordinary people, criminals, addicts and recreational users: Swedish court of law descriptions of persons sentenced for online drug purchases

Katarina Winter and Johan Edman: Förnuft och känsla – Kunskapsbruk hos gårdagens förbudskritiker och dagens alkoholliberaler

Linda Nesse, Marianne Thorsen Gonzalez, Michael Rowe and Ruth Kjærsti Raanaas: Citizenship matters: Translating and adapting the Citizenship Measure to Norwegian  

Lisa Andersson: A transition of power in opioid substitution treatment: Clinic managers’ views on the consequences of a patient choice reform

Susan Calnan and Martin P. Davoren: College students’ perspectives on an alcohol prevention programme and student drinking – A focus group study

Adriana del Palacio-Gonzalez and Mads Uffe Pedersen: Youth’s personal relationships, psychological symptoms, and the use of different substances: A population-based study

Obituary

Thomas Karlsson, Mikaela Lindeman, Pia Mäkelä, Jussi Simpura and Christoffer Tigerstedt: Esa Österberg (22 June 1948 – 26 September 2021)

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial
Matilda Hellman: Justice and equality as a zero-sum game

For Debate
Matilda Hellman: Kettil Bruun is more relevant than ever

Research Reports
Virve Marionneau and Johanna Järvinen-Tassopoulos: Treatment and help services for gambling during COVID-19: Experiences of gamblers and their concerned significant others

Pol Rovira, Gražina Belian, Carina Ferreira-Borges, Carolin Kilian, Maria Neufeld, Alexander Tran, Mindaugas Štelemė kas and Jürgen Rehm: Alcohol taxation, alcohol consumption and cancers in Lithuania: A case study

Elin K. Bye, Stig Tore Bogstrand and Ingeborg Rossow: The importance of alcohol in elderly’s hospital admissions for fall injuries: a population case-control study

Minna Pylväs-Korolainen, Karoliina Karjalainen and Tomi Lintonen: Factors associated with non-medical use of prescription drugs among individuals with a legitimate prescription for medical purposes: A population-based study

Ilona Piispa, Karoliina Karjalainen and Niina Karttunen: Nonmedical use of prescription drugs: A comparison between intoxicationoriented and other nonmedical users

Line Lund Eriksen and Bente Hoeck: The construction of meaning in alcohol addiction: A narrative study of socially excluded people’s stories about alcohol

Rikke Hellum, Randi Bilberg and Anette Søgaard Nielsen: “He is lovely and awful”: The challenges of being close to an individual with alcohol problems

Jóna Ólafsdóttir and Sindri Steinn Marinósson: Childhood with a relative’s excessive alcohol use, and own drinking in adult years

Här hittar du det senaste numret av tidskriften NAD

Editorial:

Messages from research: Tobacco, drug use, gambling
Matilda Hellman

Research Reports:

Snus and snus-like nicotine products moving across Nordic borders: Can laws protect young people?
Marjut Salokannel, Eeva Ollila

Who are the young users of tobacco products? Prevalence and characteristics of Danish adolescents who have either smoked cigarettes, used alternative tobacco products, or used both
Simone Gad Kjeld, Susan Andersen, Anette Andersen, Stine Glenstrup, Lisbeth Lund, Dina Danielsen, Lotus Sofie Bast

Sales of cigarettes to pseudo-underage mystery shoppers: Experiences from Stockholm County
Kristin Feltmann, Johanna Gripenberg and Tobias H. Elgán

A conceptual framework for assessing the public health effects from snus and novel non-combustible nicotine products
Karl Erik Lund and Tord Finne Vedøy

Smoking, hazardous drinking and individual differences in cost and gain discounting
Torleif Halkjelsvik

Advice to policy-makers for improving services to the drug-death bereaved
Svanaug Fjær and Kari Dyregrov

For Debate:

Gambling harms caused by electronic gambling machines should be prevented with state control
Johanna Järvinen-Tassopoulos, Virve Marionneau and Janne Nikkinen

Book Review:

Vicious games: Gambling and capitalism
Janne Nikkinen

I nummer 2/2021 ingår bland annat följande teman

Genomgång av nyckelbegrepp och händelser i den svenska drogpolitiska modellen, rusmedelsbruk bland norska ungdomar som röker och använder snus, praxis inom professionella teammöten skräddarsydda för personer med missbruksproblem, och personalens erfarenheter och tankar om alkoholbuk bland boenden på norska vårdhem.

Dealing with qualitative work
Matilda Hellman

A path forward for Swedish drug policy?
Ted Goldberg

Comparison of data sources on alcohol problems: An exploratory exercise using surveys vs. national healthcare registers
Pia Mäkelä, Kristiina Kuussaari, Airi Partanen and Elina Rautiainen

Smoking and snus use among Norwegian students: Demographic, personality and substance use characteristics
Solbjørg Makalani Myrtveit Sæther, Kristin Gärtner Askeland, Ståle Pallesen and Eilin Kristine Erevik

Health professionals’ experience of nursing home residents’ consumption of alcohol and use of psychotropic drugs
Aud Johannessen, Kjerstin Tevik, Knut Engedal and Anne-Sofie Helvik

Women’s views on barriers and facilitators for seeking alcohol and drug treatment in Belgium
Julie Schamp, Sarah Simonis, Griet Roets, Tina Van Havere, Lies Gremeaux and Wouter Vanderplasschen

User involvement in interprofessional team meetings within services for substance use disorders
Merethe Wenaas, Helle Wessel Andersson, Riina Kiik and Anne Juberg

I nummer 1/2021 ingår bland annat följande teman

Innebörden av begreppen alkoholism, alkoholberoende, alkoholmissbruk och riskdrickande, möjligheten att alkoholdrickare byter till andra medel alkoholpriserna ökar, metodologiska utmaningar för forskning inom bruk av psykedeliska droger och dess konsekvenser, och Sveriges långa, komplicerade politiska övergång för skademinskning

The constitution of the alcoholic self, communicative processes and administrative practices: On the varied uses of four terms denoting problematic drinking
Filip Roumeliotis, Frida Carlsson, Linn Johansson Erkenfelt, Lisa Wallander

Adapting existing behaviour: Perceptions of substance switching and implementation of minimum pricing for alcohol in Wales
Wulf Livingston, Katy Holloway, Tom May, Marian Buhociu, Iolo Madoc-Jones, Andy Perkins

Who is the typical psychedelics user? Methodological challenges for research in psychedelics use and its consequences
Petter Grahl Johnstad

Knowledge, attitudes and practice of self-medication among university students in Portugal: A cross-sectional study
Regina Ferreira Alves, José Precioso, Elisardo Becoña

Could 30 years of political controversy on needle exchange programmes in Sweden contribute to scaling-up harm reduction services in the world?
Niklas Karlsson, Torsten Berglund, Anna Mia Ekström, Anders Hammarberg, Tuukka Tammi

Ecstasy (MDMA): A rebellion coherent with the system
José Manuel García-Montes, Marino Pérez-Álvarez, Miguel Ángel Sánchez-Moya, José Alberto Carmona Torres, David F. Carreno, Salvador Perona Garcelán, Laura del Carmen Sánchez-Sánchez

I nummer 6/2020 ingår bland annat följande teman

Alkoholkonsumtion studerat ur många perspektiv och med olika metoder

Mental health work cannot be postponed
Matilda Hellman

Problematic internet use: A scoping review – longitudinal research on a contemporary
social problem, 2006–2017
Daniel Dahl and Karin Helmersson Bergmark

Alcohol use among older adults: A comparative study across four European countries
Ingeborg Rossow and Bente Træen

Beer drinking, resistance and the politics of alcohol tax levy in Botswana
Tebogo B Sebeelo

Observational learning of the televised consequences of drinking alcohol: Exploring the role of perceived similarity
Mira Mayrhofer and Jörg Matthes

Parents’ experiences of substance use problems, parenthood, and recovery within the 12-step movement
Karin Heimdahl Vepsä

The new suit of the Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD): A well-tailored costume for tackling research and challenges ahead
Jessica Storbjörk, Jonas Landberg and Robin Room

Change and continuity in Finnish drinking in the 21st century
Christoffer Tigerstedt, Pia Mäkelä, Thomas Karlsson, Janne Härkönen, Tomi Lintonen and Katariina Warpenius

The Finnish Drinking Habits Survey: Implications for alcohol policy and prevention
Katariina Warpenius and Pia Mäkelä

I nummer 5/2020 ingår bland annat följande teman

Äldre människors dryckesvanor i Norden: status för och trender i äldre människors dryckesmönster under de senaste decennierna

Who initiates Nordic comparisons?
Matilda Hellman

Introduction to the special section on drinking patterns in older age
Christoffer Tigerstedt and Kim Bloomfield

Comparing older people’s drinking habits in four Nordic countries: Summary of the thematic issue
Christoffer Tigerstedt, Neda Agahi, Elin K Bye, Ola Ekholm, Janne Härkönen, Heidi Rosendahl Jensen,
Cathrine Juel Lau, Pia Mäkelä, Inger Synnøve Moan, Suvi Parikka, Jonas Raninen, Anni Vilkko
and Kim Bloomfield

Trends in older adults’ alcohol use in Norway 1985–2019
Elin K Bye and Inger Synnøve Moan

Trends in older people’s drinking habits, Sweden 2004–2017
Jonas Raninen and Neda Agahi

Drinking patterns among Finns aged 60 years and over from the 1990s onwards
Christoffer Tigerstedt, Janne Härkönen, Pia Mäkelä, Suvi Parikka and Anni Vilkko

Trends in alcohol consumption among older adults in Denmark in the 21st century
Heidi Amalie Rosendahl Jensen, Kim Bloomfield, Cathrine Juel Lau and Ola Ekholm

I nummer 4/2020 ingår bland annat följande teman

Behandling i Europa, uppföljning av vårdinterventioner, och patienters välmående.

Editorial

The new project of public health
Matilda Hellman

Research reports

Successes and failures in treatment of substance abuse: Treatment system perspectives and lessons from the European continent
Harald Klingemann

Recovery processes among young adults treated for alcohol and other drug problems: A five-year follow-up
Lisa Skogens and Ninive von Greiff

Levels of mental distress over 18 years after entering treatment for substance use disorders: A longitudinal cohort study
Arne Jan Hjemsæter, Jørgen G Bramness, Robert Drake, Ivar Skeie, Bent Monsbakken, Jūratė Šaltytė Benth and Anne S Landheim

The Norwegian remote intervention programme for problem gambling: Short- and long-term outcomes
Eilin K Erevik, Ståle Pallesen, Mette Mohn, Trond Aspeland, Øystein Vedaa, Torbjørn Torsheim

Changes in clients’ well-being (ORS) and state hope (SHS) during inpatient substance abuse treatment
Eeva Ekqvist and Katja Kuusisto

Elevated alcohol consumption among geriatric psychiatric in-patients
Anne-Sofie Helvik, Knut Engedal and Aud Johannessen

Reliability and construct validity of five life domains in the adolescent drug abuse diagnosis instrument in a sample of Swedish adolescent girls in special residential care
Marie-Louise Klingstedt, Margit Wångby-Lundh, Tina Olsson and Laura Ferrer-Wreder

I nummer 3/2020 ingår bland annat följande teman

Rusmedelsproblem hos ens partner, skillnader mellan yrkesgrupper gällande spelproblem, upplevd stigma och spelproblem, familjeorienterad rusmedelsbehandling

Editorial
Who is an expert on the COVID-19 crisis?
Matilda Hellman

Research reports
Substance use disorder patients’ expectations on transition from treatment to post-discharge period
Dagny Adriaenssen Johannessen, Trond Nordfjærn and Amy Østertun Geirdal

“It’s like being stuck on an unsafe and unpredictable rollercoaster”: Experiencing substance use problems in a partner
Bente M Weimand, Bente Birkeland, Torleif Ruud and Magnhild M Høie

“Jeg fa˚r et helt annet innblikk”: Fagpersoners erfaringer med familieorientert praksis i rusbehandling
Øyvind Reehorst Kalsa˚s, Anne Schanche Selbekk and Ottar Ness

Risk of problem gambling among occupational groups: A population and registry study
Per Binde and Ulla Romild

Perceived social stigmatisation of gambling disorders and coping with stigma
Katarzyna Dabrowska and Łukasz Wieczorek

Overview Opioid maintenance treatment of pregnant women in the Scandinavian countries
Marte Handal, Svetlana Skurtveit, Milada Mahic, Inger Øhman, Birgitta Norstedt Wikner, Christian Tjagvad, Helle Kieler, Erja Halmesmäki and Ingunn Olea Lund

Book review
Regulating cannabis: A detailed scenario for a nonprofit cannabis market, by Tom Decorte
Tuulia Lerkkanen

I nummer 2/2020 ingår bland annat följande teman

Stöd för restriktiv alkoholpolitik i Sverige, bättre sätt att mäta skador från andras drickande, finska tonåringars förändrade alkoholpreferenser, könade dryckesnormer i Nordiska och Medelhavsländer

Editorial
Concepts and conditions for knowledge production
Matilda Hellman

Research reports
Solidarity or self-interest? Public opinion in relation to alcohol policies in Sweden
David Karlsson, Sören Holmberg and Lennart Weibull

Improving measurement of harms from others’ drinking: A key informant study on type and severity of harm
Oliver Stanesby, Gerhard Gmel, Kathryn Graham, Thomas K Greenfield, Orratai Waleewong and Sharon C Wilsnack

Alcoholic beverage preferences among teenagers in Finland before and after the 2018 alcohol law change
Tomi Lintonen, Suvi Ahtinen and Anne Konu

Maternal alcohol intakes before and during pregnancy: Impact on the mother and infant outcome to 18 months
Barry William McDonald and Patricia Ellyett Watson

The gendered relationship with drunkenness among different generations in Mediterranean and Nordic countries
Sara Rolando, Jukka To¨rro¨nen and Franca Beccaria

Homeless people under the influence of alcohol admitted to hospital emergency departments in Poland
Anna Burak, Katarzyna Cierzniakowska and Aleksandra Popow

Commentary
Opinions on alcohol policy in Sweden
Thomas Karlsson

I nummer 1/20 ingår bland annat följande teman

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem behöver särskilt stöd, blivande fäders bruk av kokain och cannabis och umgänge och gemenskap i en öppen drogscen.

Public funding of science publishing: Why we are open access

Matilda Hellman

Cohort profile: ADEF Helsinki – a longitudinal register-based study on exposure to alcohol and drugs during foetal life

Anne M Koponen, Niina-Maria Nissinen, Mika Gissler, Taisto Sarkola, Ilona Autti-Rämö, Hanna Kahila

Balancing welfare and market logics: Procurement regulations for social and health services in four Nordic welfare states

Kerstin Stenius, Jessica Storbjörk

Associations between a risky psychosocial childhood and recurrent addiction compulsory care as adult

Robert Grahn, Mojgan Padyab, Lena Lundgren

Interaction rituals in an open drug scene

Trond E Grønnestad, Hildegunn Sagvaag, Philip Lalander

Pre conception use of cannabis and cocaine among men with pregnant partners

Elisabeth Lobben Munch, Svetlana Skurtveit, Marte Handal, Eva Skovlund

Parents’ experiences of abuse by their adult children with drug problems

Bengt Svensson, Torkel Richert, Björn Johnson

I nummer 6/19 av NAD ingår följande teman

Finansiering av spelforskning, spelproblem bland hemlösa, stress bland terapeuter, strategier som används av alkoholindustrin och före detta rökares stöd för tobakspolicy.

Can gambling-funded research be non-biased? The case of section 52

Matilda Hellman

Funding of gambling studies and its impact on research

Janne Nikkinen

In favour of tobacco control? Former smokers’ support for tobacco policies

Tove Sohlberg

What do elderly problem drinkers aim for? Choice of goal for treatment among elderly treatment-seeking alcohol-dependent patients

Jakob Emiliussen, Kjeld Andersen, Anette Søgaard Nielsen, Barbara Braun, Randi Bilberg

Secondary traumatic stress in Norwegian SUD-therapists: Symptoms and related factors

Ayna B Johansen, Eva Kristiansen, Ingerid Bjelland, Shedeh Tavakoli

Alarming attitudinal barriers to help-seeking in drug-related emergency situations: Results from a Swedish online survey

Christophe Soussan, Anette Kjellgren

Screening of problem gambling among a homeless population in Warsaw

Łukasz Wieczorek, Jakub Stokwiszewski, Justyna I Klingemann

Alcohol industry strategies to influence the reform of the Finnish Alcohol Law

Thomas Babila Sama, Heikki Hiilamo

Corrigendum to Employees’ attitudes towards welfare technology in substance abuse treatment in Finland

Hälsokliniker en viktig arena för preventivt arbete. Mer fokus behövs på närståendes rusmedelsbruk. Riskfyllt drickande bland svenska studerande. Läkare borde spela en större roll i övervakningen av trafiksäkerheten.

Samtidigt bruk av olika beroendeframkallande medel bland svenska alkoholbrukare

Hur allmänt är samtidigt bruk av olika beroendeframkallande medel bland svenska alkoholbrukare och i vilken utsträckning ökar det här risken för alkoholproblem? En stor andel av den svenska populationen har ökad risk som en följd bruk av både alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Självrapporterade skador från andras bruk av alkohol, cigaretter och droger

Även om det är känt att rusmedelsbruk även skadar andra än användaren, är det inte speciellt klart vilka rusmedel folk upplever mest skador av, vilka offren är och vilka gärningsmännen är. På nationell nivå går andrahandsskadorna hand i hand med hur mycket de olika rusmedlen konsumeras i Norge. Närståendes bruk orsakar mer skador än främlingars.

Riskfyllt drickande bland svenska studerande

Forskarna besökte åtta fester vid fyra universitet i Sverige. 91% hade druckit före de kom till festen och i genomsnitt blåste dessa 0,086% i alkometern. 86% av kvinnorna och 87% av männen rapporterade farligt högt alkoholbruk.

Hälsokliniker en viktig arena för preventivt arbete

Rusmedelsbruk och riskfyllt sexuellt beteende bland svenska ungdomar som besökte hälsokliniker undersöktes i Stockholm. Riskfyllt sexuellt beteende var vanligare bland ungdomar med riskfylld alkoholkonsumtion.

Läkare borde bedöma patienters körförmåga bättre

Skyldigheten att utvärdera körförmågan för personer med tungt alkoholbruk försummas ofta, förutom i fall där man handskas med skador och symptom som är tydligt relaterade till missbruk av alkohol. Läkare borde spela en större roll i övervakningen av trafiksäkerheten.

Var är det nu? 27 år senare

Hur gick det för Svenskar som fick vård för missbruksproblem på 1980-talet? Registerstudien tittar på social exklusion i termer av kriminalitet, missbruksproblem och inkludering i arbetslivet.

Hur rapporterar media om våta åldrevårdsanstalter?

Artikeln undersöker mediarapportering av så kallade “våta” äldrevårdsanstalter i Sverige, det vill säga ställen som erbjuder vård till äldre med långvariga alkoholproblem, men där alkoholkonsumtion är tillåtet. Dessa innefattar en brytning med den etablerade politiska utgångspunkten gällande alkohol och vård, där abstinens är målet.

Flirt och alkoholbruk bland unga i Danmark

Artikeln undersöker de könade aspekterna av flirtande som en grundläggande del av unga danskars kvällar ute på barer och nattklubbar. Både gällande queer och heterosexuell flirt bedömer ungdomarna att det finns större risker relaterat till stigmatisering än till hälsa.

Gästen har aldrig rätt

Studier av bartenders fokuserar ofta på överkonsumtion och på roller i utskänkningsställen med mycket våld och oröra. Den här artikeln studerar bartenderkulturen på innekrogar i centrala Oslo och frågar vilka aktiviteter de själva betonar som viktigt och utmärkande för yrket.

Kriget mot välgjord forskning

Bokrecension av Jay Levys verk The war on people who use drugs: The harms of Sweden’s aim for a drug-free society. En ingående diskussion kring bokens ideologiska bias, dess empiriska och metodologiska glapp, och brist på relevant forskningskontext.

Barn har väldigt begränsade informella stödnätverk

Känner barn som växer upp med droganvändande föräldrar att de kan berätta om sin situation och få stöd av samhället? Socialarbetare tenderar att fokusera på den vuxna missbrukaren snarare än på det utsatta barnet.

Barn till föräldrar med missbruksproblem tar själva en föräldraroll

Vilka konsekvenser har det att växa upp med föräldrar med missbruksproblem och hur påverkar det här det egna föräldraskapet? Som barn tog de hand om sina syskon och föräldrar, medan de som föräldrar upplevde en hög grad av otillräcklighet och stress.

In i det okända

I övergången från missbrukbruk till ett drogfritt liv kan professionella överbrygga steget in i det okända. Att lämna behandling kan kännas konstigt i och med att det inte längre finns någon given förståelse för hur man ska förhålla sig till en värld där droganvändning inte längre är samlingspunkten för tillvaron.

Norska erfarenheter av substitutionsvård

I många länder ledde introduktionen av buprenorfin till en upplevd normalisering av subsitutionsvården, men i Norge skedde nästan det motsatta. Patienter kände misstro, och att de inte blev hörda, då de tvingades byta medicin.

Nordiska standarder för vård av opioidproblem

Integreing av vård och skadereduktionsprogram har lett till att vården av opioidproblem förbättrats i Norden. Det finns stor variation i vårdstandarden och tillvägagångssätten i Norden.

Temanummer om spelreglering i Norden

Temanumret om spelreglering behandlar EUs inflytande på nationell lagstiftning, spelbolagens syn på prevention, hur tillgänglighet påverkar spelbeteende och hur spelare själva bedömer sitt potentiella problemspelande

Totalkonsumtionsmodellen och spelproblem

Det totala omfånget av penningspel i ett samhälle är en indikator på hur många som har spelproblem. Förebyggande åtgärder som lyckas minska spelande kommer sannolikt också att minska förekomsten av spelproblem.

Nationell spelreglering och EU-lagstiftning

Medlemsstater har reagerat på EU-domstolens beslut om spelreglering på olika sätt, även om den lagstiftning som tillämpas av Europeiska unionen och den rättspraxis som bygger på den är gemensam för alla medlemmar stater.

Spelbolagens syn på ansvar och spelproblem

Från och med 2019 har utlandsbaserade företag möjlighet att ansöka om licens för att erbjuda onlinespel om pengar i Sverige. Samtidigt ökar bolagens ansvar för att förhindra överdrivet spelande hos sina kunder. Hur ser företagen på kopplingen mellan problemspelande och spelansvar, och hur förberedda är de på de nya reglerna?

Spelares subjektiva tolkningar av Swelogs bedömningsinstrument

I befolkningsundersökningar om spelproblem påverkas självrapporterade uppgifter av vad personen känner och vill dela med sig av i stunden. Det är viktigt att ta hänsyn i tolkningen av resultat, att både under- och överrapportering av spelproblem kan förekomma.

Skolbetyg och spelbeteende

Ungdomar med låga skolbetyg spelar mera. Svag skolprestation förknippas ofta med lägre socioekonomisk status och olika hälsorisker, men också till senare spelbeteende och problemspel. Män med låga skolbetyg spelade oftast varje vecka och mer kasinospel och online poker, medan kvinnor som klarade sig sämre i skolan spelade oftare på internet och spelautomater.

Hur påverkas sårbara grupper av välfärdspolitiska reformer? Analyser av sociodemografiska faktorer kan ge bättre interventioner. Studentkårer är en lovande arena för alkoholprevention. Nya bruksmönster av tobaksprodukter bland unga i Norge. Har drogbruk normaliserats bland unga i Sverige?

Nya bruksmönster i en föränderlig tobaksmarknad

Det finns inte mycket forskning i Norden om kombinerat bruk av cigaretter, snus och e-cigaretter. Den här studien visar att det bland unga i Norge förekommer kombinerat bruk av tobaksprodukter och e-cigaretter, och att den här typen av bruk associeras med psykosociala och sociodemografiska riskfaktorer.

Har drogbruk normaliserats bland svenska ungdomar?

Det antas ofta att drogbruk har normaliserats i västvärlden i och med ökade bruksmönster och spridningen av drogliberala föreställningar i olika slags ungdomspopulationer. Hur är det i Sverige där bruksprevalensen är låg och drogpolitiken utgår från nolltolerans?

Berusningsdrickande i Serbien

Vilka slags samband finns det mellan sociodemografiska faktorer, dryckespreferens och berusningsdrickande? Denna serbiska studie visade att berusningsdrickare är mer sannolikt män, singla, före detta eller nuvarande rökare, och konsumerar mer än en sorts alkohol.

Svenska studentkårers inställning till alkoholförebyggande arbete

93 procent av studentkårerna vill arbeta alkoholförebyggande. Men i praktiken har alkoholen fortsättningsvis en stor roll under olika evenemang. Majoriteten av svenska studentkårer rapporterar att alkohol kan vara ett problem bland universitetsstudenter och det verkar finnas en medvetenhet om riskerna med en hög alkoholkonsumtion.

Temanummer om blandbruk

Begreppet blandbruk bidrar inte till ökad förståelse

Blandbruk beskrivs ofta som ett särskilt drogbruksfenomen även om det alltid varit praxis att kombinera olika substanser. Begreppet har sina rötter i Nixon-administrationens krig mot droger och användes som ett berättigande av mer repressiva åtgärder mot drogbrukare.

En virtuell akademi

Blandbruk av olika slags substanser diskuteras på olika webbforum där personer med förstahandserfarenheter delar med sig av sina upplevelser, debatterar de risker och njutningar som följer med bruket av olika slags drogkombinationer. Via online-diskussioner lär sig nya brukare om olika drogkombinationer medan de mer rutinerade brukarna kan dela med sig av sina erfarenheter.

Interventioner borde rikta sig på samtidiga riskbeteenden

Denna studie från USA hittade ett samband mellan samtidigt bruk av alkohol och droger, och en ökad risk för problematiskt drogbruk. Därför föreslår författarna att interventioner inte borde rikta sig enbart på alkoholbruk, utan även på drogbruk.

Ambitiös avhandling

François Lamy’s doktorsavhandling är ett omfattande och ambitiöst projekt där han på ett innovativt sätt använder sig av intervjudata och samhällelig datasimulering för att reda ut och analysera beteendeförändringar i blandbrukares liv.

Viktigt att identifiera problem i ett tidigt skede

Studien baserade sig på registeranalys av sammanlänkade hälsouppgifter bland personer med långvariga rusmedelsproblem. På det stora hela hade de som fått kontroll över sina problem under uppföljningstiden för studien haft kontakt med den specialiserade vården, medan många av de som inte varit i kontakt med vårdinstitutioner hade dött.

Oro över vikt borde beaktas i rökningsinterventioner

Personer med nikotinberoende har ofta svårigheter att sluta röka. Dessutom kan rökningsrelaterad oro över kroppsvikten påverka benägenheten att fatta beslutet att sluta röka. Studien visar att viktfrågor borde tas upp speciellt i interventioner med rökare som har lågt nikotinberoende.

Hur påverkar problem i barndomen ungdomars rusmedelsbruk?

Finns det en relation mellan externaliserande (beteendeproblem, hyperaktivitet) eller internaliserande (social inåtvändhet, depression, ångest) problem i barndomen och rusmedelsbruk senare i ungdomen? Denna longitudinella studie följde upp barn då de var 7–9, 11–13, och 16–19 år.

Evaluering av förlängda öppethållningstider i Visby

Sommaren 2014 förlängde nattklubbar i Visby öppethållningstiderna med en timme under en period på tio veckor. Samtidigt implementerade man en rad förebyggande åtgärder, såsom ansvarsfull alkoholservering och intensifierat samarbete mellan myndigheter och nattklubbar. Interventionen ledde till en minskning av polisrapporterat våld.

Kontrollpolitik för att upprätthålla moralen och hälsan

Genealogin utgår från dokumentation och lagtexter från 1600-talet till idag, gällande rusmedelsbruk och brukare, för att beskriva olika regleringsstrategier. Terminologin för att berättiga interventioner har blivit allt med medikaliserad, även om strategierna har varierat. I allmänhet har kontrollstrategierna som implementerats mellan 1700- och 1900-talet syftat till att skydda ekonomin, och att upprätthålla moralen och folkhälsan.

Begränsad syn på vad som är relevant evidens och kunskap

Sedan 1990-talet har upplevda problem med behandling på Hem för vård eller boende, i allt större utsträckning bemötts med åtgärder baserade på evidensbaserad praktik. Trots denna myndighetsinitierade satsning rapporteras problematiska förhållanden, både kopplade till behandlingsformen och till förhållningssättet. Behandlingsformen lider av bristande klientkontroll, otillräcklig myndighetskontroll, inadekvat bemanning och dåliga behandlingsresultat. Dessutom ger den uttryck för en väldigt begränsad syn på vad som är relevant evidens och kunskap.

En etablerad metod i ny kontext

Metodartikeln beskriver hur man kan använda bilder i kontexten sociala medier för att kvalitativt studera könade förståelser av berusningsdrickande bland unga vuxna. Studien visade att det är en värdefull strategi att använda sig av etablerade metoder inlindade i kontexter som är bekanta för ungdomar för att få en fullare förståelse av samtida samhällsfrågor.

Alkoläsk ökar i popularitet bland minderåriga i Finland

Även om alkoholkonsumtionen bland finska 14–16-åringar har minskat dramatiskt har inte minskningen varit densamma för alla slags drycker. Bruket av öl, cider och starksprit har speglat den allmänna trenden, medan vindrickandet har minskat väldigt lite, och alkoläsk till och med ökat i popularitet.

Intervju med Kerstin Stenius

Kerstin Stenius, mångårig chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, NAD, blickar tillbaka på sin tid som chefredaktör och forskare.

Hur ser finländare på den strikta tobakspolitiken?

Finland har som politiskt mål att bli tobaksfritt, men man har inte undersökt befolkningens inställning till tobakspolitiken. Det verkar finnas stöd för tobaksförbud på arbetsplatser men inte för samhälleligt stöd för att hjälpa någon att sluta röka.

Familjemedlemmars rusmedelsproblem och mentala hälsa

Förekommer det mer stress, depression och ångest bland familjemedlemmar till människor med rusmedelsproblem? Studien visade att familjemedlemmarna hade sämre mental hälsa jämfört med resten av befolkningen på Island, och att det inte hade någon betydelse vilken typ av familjemedlem (syskon, förälder, barn) som led av rusmedelsproblem.

Rädda barnen eller behandla vuxna?

Dubbelbehandling av föräldrar med rusmedelsproblem strävar efter att möta både föräldrarnas behov av ett liv utan rusmedel samt deras barns behov av en förutsägbar och strukturerad livsmiljö. Studien undersöker det här tillvägagångssättet utgående från personalens perspektiv i en norsk behandlingsinstitution.

Vad får personer med spelproblem att söka vård?

Artikeln identifierar faktorer som bidrar till att personer med spelproblem söker sig till behandling. Vilka slags motiv kan vara utlösande för förändring? Hur väljer man vårdanstalt? Vilka slags hinder och stöd uppträder i samband med behandlingen? Studien visar att läkare och socialarbetare sällan känner igen spelproblem hos sina klienter.

Finländare spelar en gång i veckan i kiosker, butiker och hemma

Den finländska spelpolitiken gick igenom en grundläggande förändring i början av år 2017 då tre spelföretag sammanslogs till ett. Den här rapporten ger en översikt över situationen 2016, före sammanslagningen av spelföretagen, och fokuserar på uppfattningar om spelbeteende, spelproblem samt marknadsföring av spel.

Alkohol- och narkotikaforskningen ramas allt mer in av begreppet Public Health. Hur påverkar det här innehållet? Hur ser dess begreppshistoria ut?

Samhällsvetenskaperna och populationens hälsa

Denna inblick i folkhälsans begreppshistoria fokuserar på begreppsutvecklingen under den första halvan av 1900-talet, och med dess senare relation till samhällsvetenskaperna. Folkhälsoperspektivet riktar sig i första hand på stora data och försöker extrapolera generaliserbara fakta (till exempel riskberäkningar), men riskerar att förbise både individen och samhällsstrukturer.

Folkhälsans två sidor

Folkhälsans inramande av policymål i termer av hälsa smugglar in ett olyckligt kunskapsteoretiskt engagemang i kausalitet. Politiska strategier för att förebygga moraliska och sociala orättvisor kan komma att undermineras av industrier och andra intressenter i och med att kausala samband är otroligt svåra att etablera.

Rusmedelsproblem som folkhälsofråga i Storbritannien

Ett folkhälsoperspektiv på alkohol- och drogproblem har existerat sida vid sida med andra perspektiv sedan 1800-talet, men vad som betraktats som ett folkhälsoperspektiv har varierat över tid, plats och mellan olika rusmedel.

Folkhälsa är inte ett oskyldigt begrepp

Folkhälsoperspektiv kunde beskrivas som ett alternativ till kriminalkontrollperspektiv. Men i själva verket har folkhälsoperspektivet i Norden aldrig uteslutit individualiserad kontroll av “missbrukare”. Därför är det viktigt att det fortsättningsvis finns kritisk och självständig forskning om hur kontroll påverkar mindre bemedlade individer och grupper som brukar rusmedel.

Hur omfattande är den alkoholrelaterade vanvården inom barnskyddet i Litauen? Vilka könsrelaterade skillnader finns det bland unga med missbruksproblem? Vilka erfarenheter har mikrobrukare av psykedeliska droger? Vilka röster gällande beroendeproblem får plats i media? Vad önskar brukare av anabola androgena steroider från hälsotjänsterna?

Alkoholrelaterad vanvård inom barnskyddet

Kunskapen om omfånget av alkoholrelaterad illabehandling av barn i Litauen är begränsad. Studien baserade sig på en innehållsanalys av barnskyddsdokument. Mer än en person med problematiskt alkoholbruk identifierades i över en tredjedel av fallen. Oftast var det polisen (26,6%) eller en nära släkting (16,3) som uppmärksammade barnskyddsmyndigheterna om illabehandlingen.

Könsskillnader bland unga med missbruksproblem

Vilka likheter och skillnader gällande riskfaktorer finns det mellan pojkar och flickor med missbruksproblem då de kommer in på öppenvård? Studien baserade sig på intervjudata från 2169 ungdomar samlade över en treårsperiod från kliniker i elva svenska städer. Flickor kom från svårare familje- och barndomsmiljöer. De hade också mer sannolikt problem i skolan, svårare missbruksproblem och mer allvarliga problem med mentala hälsan, medan pojkar hade mycket högre brottsaktivitet.

Psykedeliska droger i små mängder

Mikrodosering av psykedeliska droger handlar inte om berusningsökande utan om förhöjd vardagsfunktion. Ofta använder man ungefär en tiondel av den vanliga rekreationsdosen. De 21 män i trettioårsåldern som deltog i intervjustudien rapporterade främst positiva erfarenheter gällande humör, kognition och kreativitet.

Vilka röster får plats i media?

Genom att analysera artiklar om beroendeproblem i dagspressen i Polen, Italien och Finland pekar studien på hur rapporteringstrenderna har förändrats sedan början av 90-talet. Allt mer plats ges åt individer med missbruksproblem och till forskare som representerar en biomedicinsk ansats.

Vad önskar brukare av anabola androgena steroider från hälsotjänsterna?

Bruk av anabola androgena steroider kan leda till ökad muskelmassa och styrka, men också till oönskade bieffekter. I Norge är det den specialiserade missbruksvården som ansvarar för hjälp till brukare av anabola androgena steroider med hälsoproblem. Studien pekar på hur vården kan bli mer tillgänglig för den här gruppen.

Att dricka med föräldrarna

Minskar eller ökar ungdomars alkoholkonsumtion om de dricker tillsammans med sina föräldrar? Tidigare forskning har bidragit med motstridiga resultat. Den här studien pekar på att skillnaden i resultaten kan bero på hur man valt att mäta fenomenet.

Utvärdering av ett preventionsprogram

Studien utvärderade effektiviteten av föräldradelen i norska Unge & Rus-programmet. Interventionen siktade på att förändra föräldrars regler och attityder till ungas alkoholbruk, och att förbättra föräldrarnas förmåga att kommunicera med sina barn.

E-cigarettbruk i Finland

Hur utbrett är e-cigarettbruket i Finland och hur hänger nuvarande eller tidigare bruk ihop med förändringar i lagstiftningen? Bruket av e-cigaretter är lågt i Finland: 2% av respondenterna i befolkningsundersökningen använde e-cigaretter, och 12% hade någon gång provat.

Hur uppfattar norska ungdomar rökning i filmer?

Att bevittna rökningsscener på film sägs bidra till att unga börjar röka. Samtidigt vet vi inte så mycket om hur ungdomar uppfattar rökning i filmer. Den här studien analyserar hur unga dechiffrerar rökningsscener genom att kontextualisera bedömningarna och titta på vilken roll genren spelar.

Kannabisbruk bland norska studeranden

Kannabisbruket bland norska studeranden är rätt så lågt. Ungefär 4% av respondenterna rapporterade återkommande bruk. Kannabis borde inte betraktas som en ersättande drog, eftersom de studeranden som avnänder kannabis ofta även använder andra droger.

Hur resonerar personer med spelproblem kring pengar?

Pengar är ett centralt element inom hasardspel, men spelproblem diskuteras oftast utgående från personliga eller psykologiska erfarenheter, inte utgående från privatekonomi. Vilka slags betydelser tilldelar man pengar i sin vardag?

Hur nöjda är patienter med den slutna vården i Danmark?

En stor del av patienterna uttryckte missnöje gällande frågor som boende, ekonomiska problem och sysselsättning. Tillit till personal och egen medverkan påverkade starkast vårdens upplevda resultat.

Metanolförgiftning och riskförståelse

I september 2012 utsattes en del människor för metanolförgiftning i Tjeckien. Myndigheterna försökte minska folkhälsoriskerna genom att förbjuda drycker med alkoholhalt på över 20%. Vilka konsekvenser hade det tillfälliga förbudet på dryckesvanor och riskförståelse?

Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört

Barn till föräldrar med missbruksproblem löper risk att fara illa i nuet och att få emotionella, psykiska och sociala problem även som vuxna. Det ska vara påbjudet att professionella arbetar med ett familjeperspektiv, oavsett organisatoriska uppdelningar och oavsett om förälder och barn bor ihop eller ej.

Alkoholbruket överstiger riskgränsen för över hälften av de norska studenterna

De som fick höga AUDIT-siffor och hög frekvens av berusningsdrickande hade norsk nationalitet, var män, singla, barnfria, icke-religiösa, extroverta, slarviga, och mindre öppna för nya erfarenheter.

Har polska studenters alkoholkonsumtion förändrats sedan inträdet i EU?

Åtta enkätundersökningar mellan 2000 och 2016 pekar på ökad homogenitet i alkoholbruket bland polska studenter, och till att mäns och kvinnors bruk närmar sig varandra. Antalet helnykterister har sjunkit stadigt sedan år 2000.

Temanummer om alkohol och kultur

Könsomjämliket och alkohol i parrelationer

Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga hör till den Nordiska litteraturens mest inflytelserika böcker. Essän diskuterar hur alkohol och kön utvecklas i verket, med referenser till Henrik Tikkanens självbiografiska böcker, och andra Nordiska konfessionella verk.

Skrivarkurs som behandlingsform för kroniska alkoholproblem

Klienter inom alkoholvården som deltog i en kurs i kreativt skrivande fick högre självförtroende. De upplevde gemenskap och tyckte sig bättre kunna uppskatta livets olika nyanser.

Alkoholbruk och maskulinitet

Litteraturanalys kombineras med klinisk empiri för att visa hur äldre mäns önskan att ta itu med sina alkoholproblem på egen hand är ett uttryck för en generationsspecifik form av maskulinitet.

Kulturens inverkan på diagnoser av alkoholmissbruk

Nuvarande praxis för att mäta alkoholmissbruk baserar sig på kulturspecifika kriterier. Det är svårt att jämföra frekvensen, prevalensen eller sjukdomsbördan mellan olika länder. Diagnostiska kriterier borde bli bättre för att lämpa sig för epidemiologiska syften.

Vad säger dryckesmönster på regional nivå om alkoholkulturer i Europa?

I hur stor utsträckning är dryckesmönster gemensamma? Hur skiljer de sig från varandra om vi jämför länder på regional nivå? Analysen, som gällde Danmark och Tyskland, jämförde dryckesmönster inom och mellan länderna.

Debatt: kvalitativ forskning

I en debattartikel och två kommentarer diskuteras kvalitativ forskning med avstamp från den s.k. Pål Kraft-debatten som refererats i popNAD. Hindrar våra framstegsmyter oss från att se kvalitativa forskningens värde? På vilka sätt skapar forskningsfinansiärer en snävare horisont för forskning? Vilka är den kvalitativa forskningens främsta bidrag till beroendeforskning?

Anställda vid skidcenter är en riskgrupp

Riskfylld alkoholkonsumtion är vanligt bland anställda vid svenska skidcenter jämfört med allmänheten. Det här beror på sociala aspekter, som boendeförhållanden och ruspåverkade vänner och kollegor.

Erfarenheter av nya psykoaktiva substanser på ett svenskt onlineforum

Vilka erfarenheter och effekter beskriver brukare av bensodiazepinet flubromazolam i ett diskussionsforum? Preparatet verkar vara mycket potent, beroendeframkallande och riskabelt, med långvarig effekt och många allvarliga bieffekter som minnesförlust.

Screening av alkoholproblem på regionala sjukhus i Danmark

I Danmark har man implementerat systematisk screening för att identifiera hälsorisker bland patienter, men det finns lite kunskap om personalens användning och erfarenheter av alkoholscreening. Genom granskning av patientjournaler och gruppintervjuer identifierade man en upplevd slitning mellan standardiserad screening och patientbehov. Eftersom alkoholbruk kunde uppfattas som en tabufråga var personalen obenägen att utföra screening på vissa patientgrupper.

Medverkan i en studie ledde till ökad kunskap och bättre rutiner

Ökad kännedom bland vårdpersonal om äldres bruk av alkohol och psykofarmaka kan minska ohälsosamt bruk. Medverkan i en studie ledde till bättre rutiner på det här området bland personalen inom den specialiserade psykiatriska vården.

Unga vuxna med fetalt alkoholsyndrom använder inte mer rusmedel än andra

Vuxna med FAS-diagnos behöver vård för depression och självmordstankar, och är ofta sjuklediga. En majoritet av de intervjuade har varit offer för brott.

På popNAD: Alkoholskadade barn mår dåligt i vuxen ålder

Nordisk alkoholstatistik

Baserat på statistik över den totala registrerade försäljningen av drycker åren 2010 till 2015 kan man se en minskning av alkoholinköp i alla nordiska länder. Också den registrerade totalkonsumtionen minskar.

På popNAD: Alkoholinköpen minskar stadigt i de nordiska länderna

Recovery i Norden

Recoveryrörelsen i USA och England har producerat intressant forskning och interventioner som betonar socialt och samhälleligt stöd, och vikten av deltagande. Kan nordiska alkohol- och narkotikabehandlingen med sin unika tradition dra nytta av ett recoveryperspektiv? En perspektivartikel och två kommentarer diskuterar frågan

Bättre samarbete mellan kompetensområden åberopas

För de patienter i Sverige som har psykiatriska problem och ett pågående substansmissbruk, och som behöver vård från flera instanser, ska det upprättas en handlingsplan. En enkätstudie från Karolinska institutet visar att få av dem som behöver en handlingsplan får en, trots goda resultat av planerna.

Ålder inte avgörande i inställningen till välfärdsteknologi inom missbruksvården

Personalens inställning till välfärdsteknologi inom missbruksvården hänger ihop med personlig inställning till ny teknologi, med kollegers och förmäns förväntningar, och med egna uppfattningar om förmågan att lära sig använda ny utrustning. Inställningen till välfärdsteknologi var mer positiv bland personal med bakgrund inom sjukvården.

Blandbruk hos gravida kvinnor med missbruksproblem

Studien ger ökad kunskap om blandbruk och graviditet i en nordisk kontext genom att beskriva vidden och typen av blandbruk hos en grupp gravida kvinnor i Sverige med svåra missbruksproblem. Opiater, amfetamin och alkohol var de mest vanliga primärdrogerna. Interventioner borde titta närmare på bland annat rökningsmönster och partnerns drogbruk.

En intervjumetod för ungdomar med missbruksproblem

Svenska UngDOK är en semistrukturerad intervjumetod som utvecklats för ungdomar med olika slags alkohol- och narkotikarelaterade problem. Studien visade att att UngDOK är ett pålitligt och värdefullt verktyg inom missbruksvården.

Missbruksproblem bland personer med mild intellektuell funktionsnedsättning

Det är svårt att bedöma omfånget av missbruksproblem bland personer med mild intellektuell funktionsnedsättning, och denna grupp verkar ha ringa tillgång till specialiserad tvärsektoriell missbrukarvård. Det behövs mer forskning för att stärka screening, bedömningsrutiner och samarbete mellan olika kompetensområden.

Hela numret kan du läsa här.

Temanummer om rusmedel och åldrande

“Jag kunde ha haft ett bättre liv”

Hur reflekterar äldre människor med långvariga alkoholproblem kring vilka konsekvenser drickandet haft för livet? Intervjupersonernas förhållningssätt till sina liv präglas av bitterhet, acceptans och tacksamhet. Reflektionerna nystas ihop till meningsfulla helheter genom att införliva berättelsemönster från behandlingsdiskurs och AA-rörelsen.
På popNAD: Äldre med långvariga alkoholproblem uttrycker bitterhet, acceptans och tacksamhet i ny studie

Blandbruk av lugnande medel och alkohol

Äldre använder mer lugnande medel och sömnmedicin än andra, men att kombinera dessa medel med alkohol ökar risken för olyckor. Den här typen av blandbruk är vanligare bland kvinnor, storkonsumenter av alkohol, och bland folk som inte jobbar, har lägre inkomst eller som bor ensamma.

Familjen avgörande för att motivera äldre att söka vård

Äldre vuxna som upplever alkoholproblem efter att de fyllt 60 har en ambivalent inställning till vård och till dess nödvändighet. Det är främst oro över hälsa och familjens påtryckningar som får dem att söka vård.

Hur hantera missbruksproblem inom äldreomsorgen?

Dagens äldre dricker mycket mer än tidigare generationer, vilket har konsekvenser för äldreomsorgen och speciellt hemtjänsten. Biståndshandläggare måste tänja på gränserna för insatserna för att kunna anpassa dem till de behov som äldre personer med missbruksproblem har.

Alkoholbruk bland äldre relaterat till utbildning

Även om bruket av psykofarmaka och alkohol har ökat bland äldre är det oklart hur mycket läkare och sjukvårdspersonal vet om användningen av speciellt alkohol bland patienter inom den psykiatriska vården. Remissinformationen om användningen av psykofarmaka och alkohol verkar överensstämma rätt så väl med patienternas självrapporterade bruk.

Äldre i underhållsbehandling känner sig ensamma

Underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin minskar dödligheten i en sårbar population men innebär vanligtvis livslång behandling. Många av de krämpor och sjukdomar som associeras med åldrande uppenbarar sig tidigt, och behandlas vanligtvis av allmänläkare, medan patienterna känner att de inte får det psykosociala stöd de behöver.

Temanummer om alkoholens skador på andra

Ökat forskningsintresse för alkoholens skador på andra

Efter många år av individfokuserad forskning med fokus primärt på alkoholens skador på den som dricker, har intresset för forskning kring alkoholens skador på andra under de senaste decennierna ökat. Den historiska genomgången belyser hur forskare närmat sig frågor om alkoholens skador på andra och på institutioner.

Alkoholrelaterade skador är interaktionella

Alkoholrelaterade skador härstammar från en mångfald av mänskliga interaktioner. Forskningsintresset för alkoholens skador på andra sammanfaller med en allmän politisering av alkoholrelaterade livsstilsrisker.

Utmaningar för befolkningsundersökningar

Befolkningsstudier ger viktiga epidemiologiska indikationer, men ger inte särdeles djupa insikter i de processer och sammanhang som bidrar till upplevda skador. Kan vi vara säkra på att skador, som beskrivs som ett resultat av någons drickande, inte skulle ha skett om alkoholen utelämnats?

Alkoholens skador på andra i globalt perspektiv

Alkoholkonsumtionen ökar framförallt i låg- och medelinkomstländer. I många av dessa länder är regleringen bristfällig gällande produktion, försäljning och konsumtion. I de här länderna kan betoningen av alkoholens negativa konsekvenser för familjen, grannskapet och arbetsplatsen fungera som en intressant inramning av alkoholen som samhällsfråga.

Hur bemöta alkohol- och alkoholrelaterade skador i yrkeslivet?

Klienternas alkoholbruk under hembesök bidrar till en ökad arbetsbörda för personalen inom äldreomsorgen, och kan till och med orsaka känslor av osäkerhet och rädsla. Personalen upplever att deras kompetens i alkoholrelaterade frågor är bristande och att det finns behov av ökat stöd från missbrukarvården.

Barns upplevelser av vuxnas drickande

Hur upplever barn sina föräldrars och andra vuxnas drickande? Vilket slags alkoholbruk är passande i barns närvaro? Frågan är mer komplex än väntat: situationer som vuxna beskriver som moderata och positiva kan visa sig upplevas negativa av barn.

Ledare: Genus ett viktigt perspektiv i forskning

Genusperspektiv i analysen av forskningsresultat är ännu ingen självklarhet vilket kan leda till kunskapsluckor och generaliseringar av material, skriver Kerstin Stenius i sin ledare. European Association of Science Editors har sammanställt riktlinjer som ska påminna vetenskapsredaktörer och forskare att inkludera genus, könstillhörighet, klass och etnicitet i forskning.

Rökare motsätter sig förbud på offentliga platser utomhus

Tobaksrökare stöder lagstiftning som minskar rökningens skador på andra, men försvarar sin rätt att röka på de flesta allmänna platser. Många av kontrollåtgärderna med målet av avnormalisera rökning saknar legitimitet bland rökare vilket kan göra dem svåra att implementera.

Hör rökare till allmänheten?

Då förbud mot rökning även berör miljöer utomhus kan offentliga platser förlora sin demokratiska funktion. Rökförbud på offentliga platser antyder att platsen inte är tillgänglig för alla och att rökare inte hör till allmänheten, skriver Helen Keane.

Rökförbud kan stigmatisera

Många vet att rökning är skadligt men röker ändå. Varför? Rökning är vanligare i marginaliserade grupper och därför borde etiska frågeställningar vara en viktig del av debatten om tobaksförbud, skriver Tove Sohlberg.

Norge: Samband mellan studieframgång och alkoholvanor

Norska studerande som deltar i introduktionsveckan vid universitetet löper en större risk för att ha en riskabel alkoholkonsumtion. Av gruppen studerande som använder alkohol dricker två av fem kvinnor och varannan man riskabelt mycket. Denna grupp studerande har också en större sannolikhet att bli underkända i tentor.

Danmark: Kunskapsbrist barriär för sjuksköterskor att prata om alkohol med patienter

Det finns flera hinder för sjuksköterskor att diskutera alkoholvanor på somatiska sjukhus. De största hindren är brist på kunskap och erfarenhet. Att få erfarenhet av screeningverktyg kan hjälpa att minska dessa barriärer, visar denna studie.

Norge: Tidig diagnos för psykisk ohälsa främjar integrerad behandling

Att utreda psykiatriska diagnoser i ett tidigt skede av missbruksbehandlingen kan underlätta möjligheterna för integrerad behandling av mental hälsa och missbruksproblem. Denna studie ifrågasätter praktiken där mental hälsa utreds först efter flera månader av drogfrihet.

Italien: Unga bisexuella har en ökad risk för riskfyllt alkoholbruk

Unga bisexuella har en större risk för att vara storkonsumenter av alkohol än homosexuella, enligt denna italienska studie. Att dricka för att hantera diskriminering kan vara en av orsakerna.

Finland: Skilsmässa ökar risken för riskfyllt alkoholbruk

Särskilt ogifta kvinnor har en ökad risk för problematiskt alkoholbruk visar denna studie om förhållandet mellan sociala nätverk och problematiskt alkoholbruk och spelande.

Hur kontextualiseras självbestämmande och demokratiskt deltagande i preventionsprogrammet Communities that Care?

Analysen baserar sig på 13 publikationer skrivna av programmets utvecklare och medarbetare. Enligt studien kan programmet genom sitt språk komma att styra samfundens möjligheter att uttrycka sig i verkligt politiska termer.

Tryckta medier utgår från förbudskonstruktioner när de rapporterar om cannabis

Cannabis beskrivs som en illegal drog och som orsaken till sociala problem i svenska tryckta medier. Cannabis beskrivs främst som en juridisk eller medicinsk fråga eller som ett socialt problem. Diskursen är mer varierande i artiklar som behandlar internationella frågor.

Missförhållanden under barndomen ökar risken för alkoholmissbruk senare i livet, särskilt för kvinnor

De som har upplevt psykisk misshandel eller sexuellt utnyttjande som barn löper en större en risk för alkoholmissbruk senare i livet. Risken är betydligt större för kvinnor: den är 16 till 25 gånger större än för kvinnor som inte uppger missförhållanden.

Tvångsvård av gravida kvinnor med missbruk kan ha positiv effekt på kontakten till fostret

De intervjuade kvinnorna beskriver tvångsvården som en möjlighet att fokusera på förhållandet till fostret. Sju av de åtta intervjuade hade själva bett om att bli tvångsomhändertagna.

Sverige: Var fjärde 15–16 åring har provat e-cigaretter

Men alla tillfrågade var inte säkra på om de innehöll nikotin eller inte. Bruket av e-cigaretter har samband med bruk av andra substanser, särskilt cigaretter och alkohol, och borde bättre inkluderas i förebyggande insatser, skriver forskarna.

Arbetsplatsen kunde spela en större roll i preventionsarbetet mot spelproblem

Studien beskriver åtgärder på arbetsplatsen som kan minska spelproblem. Problemen kan förebyggas bland annat genom att ha en gamblingpolicy och genom att uppmärksamma spelproblem och erbjuda rehabilitering.

Norge: Samband mellan behandlingskultur och överdoseringsdödsfall?

Personer som nyligen avslutat drogbehandling löper en större risk för att överdosera. Artikeln följer med Sam, vars dödsfall kan ha påverkats av riskfyllda rutiner inom behandlingen. Behandlingsystemen kan bli ett ställe för exkludering och marginalisering vilket påverkar klientens självförtroende och kan leda till likgiltighet inför behandlingen.

En av tolv läkarstuderande i Litauen har provat koncentrationshöjande droger

Studerande säger att de använder så kallade ”smarta droger” för att höja koncentrationsförmågan och för att orka studera längre. Drogerna är betydligt vanligare bland män: 15 procent svarade att de har provat, medan motsvarande andel för kvinnorna är 5 procent.

Brist på information kan bli en barriär för behandling

Platser som erbjuder behandling för alkoholproblem borde ge tydligare information om behandlingens utformning och hur mycket klienterna kan påverka behandlingen. Behandlingsenheter tenderar att informera mer om praktiska detaljer än om innehåll.

Jessica Storbjörk ger förslag på hur behandlingsenheter kunde bli bättre på att möta klienternas önskemål om information.

Vägen bort från alkoholproblem beskrivs som en gradvis förändring. Hur kan man ge information om en behandling då klientens situation förändras? kommenterar Katja Kuusisto.

Morten Hesse skriver att allmänheten borde bli bättre informerade om möjligheterna som finns för att ändra sina alkoholvanor. Det är något som har glömts bort, skriver Hesse.

AA-möten på webben ger en plats för samhörighet i Ryssland

I Ryssland, var det kan vara svårt att hitta behandling för alkoholproblem, spelar webbaserade AA-grupper en stor roll för att skapa en känsla av samhörighet. Särskilt för kvinnor, vars alkoholproblem stigmatiseras i större utsträckning, kan webbforum fungera som en plats för att möta andra i samma situation, skriver författaren.

Temanummer om spel och genus

Australien: Sociala nätverk påverkar kvinnors gamblingvanor

Kvinnor kan se gambling som ett sätt att umgås med andra, hantera stress och fly traumatiska händelser. Det här gäller både dem som anser sig spela för nöjes skull och dem som anser sig ha ett problem. Kvinnor med problem beskriver sig som ensamma och ångestfyllda.

Kvinnors gamblingvanor påverkas av politik, sociala och kulturella faktorer

Artikeln ger en insikt i hur finska kvinnor talar om och beskriver sina gamblingvanor. Kvinnorna lägger vikt vid hur deras sociala omgivning accepterar gambling. En del kvinnor beskriver hur de döljer effekterna av sina spelproblem utav rädsla för att förlora sin partner.

Svenska män och kvinnor har olika spelvanor

Män satsar pengar oftare på hästar och sport, medan kvinnor satsar på lotterier och bingo. Artikeln kategoriserar de tillfrågade personerna enligt hur ofta de spelar. Poker och vadslagning förekommer inte alls bland dem som spelar sällan. I gruppen som spelar mycket är bingo betydligt vanligare bland kvinnor, medan poker är vanligare bland män.
popNAD: Män och kvinnor spelar fortfarande olika

Gambling och risktagande bland finländare – hur förändras det över tid?

Artikeln bekräftar tidigare forskning om skillnader mellan mäns och kvinnors gamblingvanor, det vill säga att män oftare har spelproblem än kvinnor. Män i åldern 26-28 är dem som oftast både har gamblingproblem och riskfyllda alkoholvanor, medan motsvarande åldersgrupp för kvinnor är 18-21 år. Artikeln diskuterar också risktagande, som stiger med åren bland män och sjunker bland kvinnor då det kommer till alkoholvanor. Hur påverkar det gamblingvanor?

Gambling: Från ett samhällsproblem till ett individuellt beroende

Då svenska politiker debatterade spelproblem på 70-talet porträtterades det som ett tecken på andra problem i samhället. På 2010-talet har perspektivet förändrats och problemet anses bero på en individs beroende. Artikeln diskuterar betydelsen av begreppet medikalisering och hur det förändras över tid.
Läs på popNAD: När spelande blev en sjukdom

Gambling och gaming: Om att vara i zonen eller känna flödet

Att vara i ”zonen” – att känna sig som ett med en spelmaskin, så att man till och med inte äter eller går på toaletten – jämförs i denna kommentar med att uppleva ett ”flow” – att bli totalt hängiven ett spel, som till exempel schack eller videospel. De uppfattas olika trots att de båda ofta betyder isolering. Hur kommer det sig?

Ledaren: Folkhälsan ignoreras i förslag om monopolets avveckling

Lagförslaget om att avveckla det isländska alkoholmonopolet tar inte i beaktande folkhälsoriskerna utan drivs endast av handelsintressen, skriver Sveinbjörn Kristjánsson och Rafn M. Jónsson från Hälsodirektoratet på Island i numrets ledare.

Spirituelle opplevelser av hallusinogener

Såkalte «trips» på hallusinogene rusmidler forberedes nøye. Noen planlegger turen flere uker i forveien, og man er meget opptatt av å fremdyrke positive sinnstilstander i perioden frem mot turen. Petter Grahl Johnstad har intervjuet brukere, som generelt beskriver positive erfaringer av hallusinogener i en spirituell kontekst.

Estland: Nyktra accepteras inte på blöta fester

Denna studie analyserar webbforum där unga skriver om hur man kan hantera att vara nykter på fester. Generellt ger inläggen bilden av att alkohol är en naturlig del av att festa och att enskilda personers abstinens inte accepteras i festmiljöer. Samtidigt så anses det vara ett tecken på kontroll och självständighet om man på en del fester väljer att vara nykter. Studien föreslår att förebyggande arbete ska fokusera på att ändra attityden mot nyktra unga snarare än uppmärksamma skadliga effekter av alkohol.

Finland: Höjd åldersgräns på spelmaskiner minskar spelandet bland minderåriga

Andelen unga i åldern 12-16 år som har spelat på spelmaskiner under det senaste halvåret minskade drastiskt mellan åren 2011 och 2013: från 44 procent till 13 procent. Finland höjde åldersgränsen för spelmaskiner från 15 till 18 år för fem år sedan. Förutom åldersgränsen har tillgängligheten till maskiner inte minskat.

Finland: Barn till mammor med missbruk löper större risk för psykisk ohälsa

Barn till mödrar med missbruksproblem löper en större risk för att utveckla social eller psykisk ohälsa. Studien baserar sig på registerdata över alla som föddes i Finland 1997 och deras mödrar, närmare 58 000 till antalet. 1,4 procent av barnen hade mödrar med ett registrerat missbruksproblem.

Norge: Det sociala påverkar drickande även bland väldigt unga

Sociala faktorer påverkar alkoholvanorna bland unga i årskurs 7, det vill säga i en ålder då alkoholkonsumtionen ännu generellt är låg. De elever som beskriver att deras föräldrar vet vem de umgås med och var de spenderar sin tid rapporterar också drickande i mindre utsträckning. Elever med vänner som dricker tenderar också att själva dricka.

Irland: Inga tecken på en restriktioner trots problematisk alkoholkonsumtion

Det är svårt att säga hur den ekonomiska krisen har påverkat alkohol- och narkotikaområdet i Irland efter 2009. Alkoholkonsumtionen har påverkats av skatteändringar under senare år, men den minskade köpkraften i samband med krisen tycks inte ha haft en stor påverkan. Shane Butler och Ann Hope skriver att konsumtionsnivån av alkohol är problematiskt hög och att det inte tycks finnas politisk vilja att införa restriktioner.

Social status kan påverka risken för alkoholrelaterat våld

Denna studie tyder på att alkoholrelaterat våld inte bara beror på dryckesmönster, utan också är beroende på social tillhörighet. Lågutbildade och ogifta löper större risk för att uppleva alkoholrelaterat våld, vilket ifrågasätter tidigare forskning som visat att förekomsten av våld fördelar sig lika över olika sociala samhällsgrupper.

Finland: Våld och gambling – finns det en koppling?

Risken för våldsamt beteende bland unga ökar i samma takt som spelande ökar, visar denna finska studie. Gambling ännu är relativt vanligt bland minderåriga: var femte 14-åring spelar minst en gång i månaden, trots att åldersgränsen är 18 år. Forskarna säger att våld måste tas upp i det preventiva arbetet med unga som spelar.

Mätverktyg för att mäta alkoholprevention på lokal nivå

Svensk alkoholprevention styrs allt mer på lokal nivå, men det finns lite kunskap om hur kommunernas verksamhet har förändrats över tid. Mätverktyget som presenteras i denna artikel visar att preventionsarbetet har ökat generellt i kommunerna mellan åren 2006 och 2010.

10 år av substitutionsbehandling i Norge – hur har det gått för de i behandling

Denna studie har studerat en grupp personer med bland annat heroinmissbruk, för att se skillnader mellan dem som fått substitutionsbehandling (LAR) och dem som fått annan behandling. Bruk av heroin och kriminalitet minskade ordentligt i båda grupper, men bruk av benzodiazepiner hade inte minskat bland LAR-patienterna trots att det hade halverats bland de övriga. Av de som intervjuades 1998 hade 15 procent avlidit 2009.

”Dynamisk kontroll” viktigt i missbruksbehandling i norska fängelser

I denna studie beskrivs missbruksbehandlingen i norska fängelser som human med fokus på rehabilitering. Personalen beskriver en positiv och avslappnad atmosfär, med lite fokus på kontroll och nära kontakt till fången.

Skapandet av ”Addictology” bakom järnridån

Hur formades beroendevetenskapen i kommunismens Tjeckoslovakien. Denna artikel beskriver hur praktiker bakom järnridån fick definiera beroende utan allt för stort inflytande från väst, för att inte stämplas som illojala staten. Detta banade väg för det vetenskapliga ämnet ”Addictology”, som man nu kan studera på kandidat-, magister- och doktorandnivå.

Ledaren: Då forskningen blir nischad förloras helhetsbilden

Hur går det för ANDT-forskningens breda förankring då forskningen blir allt mer nischad och specialiserad? Matilda Hellman diskuterar förhållandet mellan grundforskning och tillämpad forskning och det kortsiktiga perspektivet i finansieringen.

Vad folkhälsoperspektivet inte tar i beaktande

Ole Rogeberg skriver att folkhälsoperspektivet inom narkotikapolitiken misslyckas med att ta i beaktande en del aspekter, som till exempel inverkan av den illegala handeln och de positiva effekterna som användare själva ser på sitt bruk. Han kopplar sina tankar till boken Drug policy and the public good av Thomas Babor.

Katmissbruk – ett kulturellt eller socialt problem?

Katmissbruk ses i Skandinavien som ett somaliskt problem, som kräver riktade insatser. Denna diskursanalys av rapporter från lokala projekt i Danmark, Norge och Sverige visar att sociala aspekter, som kön och klass, faller i skuggan av de så kallade kulturella faktorerna.

Hög tillit till myndigheters riskinformation bland svenskar

Fyra av fem svenskar litar på riskinformation som myndigheter ger om tobak, snus och alkohol, visar denna studie. Män misstror myndigheterna i större utsträckning än kvinnor.

Norge: Alkoholrelaterad sjukfrånvaro vanligare bland män och singlar

Att vara låginkomsttagare och inte ha barn är andra faktorer som ökar risken för alkoholrelaterad sjukfrånvaro bland unga. Däremot hittar denna studie inget samband mellan utbildningsnivå och sjukfrånvaro.

Sverige: Ungas fester flyttar inomhus

Denna artikel beskriver hur unga har flyttat festerna från parker och torg till det egna hemmet. Bakom dessa låsta dörrar förlorar vuxna insyn, men unga anser sig vinna kontroll över sitt festande.

Alkohol- och drogfrågor nedprioriteras i den ekonomiska krisens kölvatten

Gemensamt för Grekland, Island och Ungern – tre länder som befinner sig i eller som nyligen har tagit sig ur ekonomiska kriser – är att alkohol- och drogfrågor nedpriorites, dels på grund av att andra sociala frågor anses vara viktigare och dels för att konsumtionen minskar. Tre skribenter diskuterar den europeiska finanskrisens konsekvenser för olika alkohol- och drogrelaterade frågor i Island, Ungern och Grekland. Vilka förändringar kan man se i bruk, behandling, politik och forskningsanslag? Nedprioriteringarnas karaktär påverkas av ländernas social- och alkoholpolitik. I Island höjdes alkoholskatten, i Ungern tilläts hembränning.
Läs om Grekland
Läs om Island
Läs om Ungern

(Sverige) Kvinnor slutar röka för andras skull – män för sin egen

Kvinnor slutar att röka för andras skull och använder sig av professionell hjälp och nikotinersättning i större utsträckning än män. Män slutar ofta röka för sin egen skull och ser själva rökandet inte som problematiskt i lika stor utsträckning som kvinnor. Många män använder snus för att sluta röka och ungefär hälften fortsätter att bruka det.

Dansk substitutionsvård mest flexibel, svensk striktast

I Danmark minskar substitutionsvården, medan den ökar I Sverige och Norge. Den finska vården är mer decentraliserad än i Sverige och Norge och består av mindre behandlingsenheter.Överlag har Danmark den mest flexibla behandlingen med ett lågt antal dödsfall (0,3 %), medan Sverige ställer sig på andra sidan skalan, med strikta regler och relativt många antal dödsfall (2,7 %). Författarna uppmanar Finland att fokusera på att förkorta köerna till behandling, upprätta register och införa nationella riktlinjer för behandling.

(Norge) Äldre anses mer ansvariga för sitt missbruk än unga

Studien ser på hur personal inom behandling talar om ålder i förhållande till ansvar för missbruk. En ”ung missbrukare” ges en annan betydelse än ”äldre missbrukare” och attityder både bland personalen och institutioners riktlinjer förespråkar fokus på unga missbrukare. Unga ses som mer sårbara och personalen anser sig ha ett större ansvar att påverka deras situation, medan äldre ses som aktiva agenter, med ett större personligt ansvar.

Kriminalitet i Frankrike, konsumentskydd i Finland motiv för restriktiv spelpolitik

Frankrike rättfärdigar en restriktiv gamblingpolitik med att den förebygger kriminalitet, medan Finland motiverar sina monopol med att intäkter går till allmännyttiga ändamål – något som inte ses som giltig orsak av EU-domstolen. I båda länder betonas konsumentskyddet allt mer.

(Danmark) De som på egen hand tar sig ur sitt alkoholmissbruk poängterar att bruket inte har varit problematiskt

Denna studie jämför hur före detta storkonsumenter av alkohol – dels personer som deltagit i AA och dels personer som har slutat på egen hand – beskriver sin väg ur missbruket. För deltagare i AA har samhörigheten och det gemensamma målet spelat en viktig roll. De som gått en egen väg är noga med att poängtera att de inte har haft ett problematiskt bruk av alkohol, utan endast ett överdrivet.

Den sociala exkluderingen av svenska narkotikabrukare

Denna studie följer en kohort Stockholmare (födda 1953) från tonåren fram 56 års ålder och jämför personer med dokumenterat narkotikabruk med resten av årskullen. 3 procent av hela gruppen hade minst en indikator på narkotikabruk. Av dessa var 67 procent män och 33 procent kvinnor. Vid 56 års ålder hade fler än var tredje person med narkotikabruk avlidit, medan knappt var femte hade någorlunda välbetalda jobb (jämfört med 5 procent avlidna och 76 procent i arbete för resten av årskullen).

Jessica Storbjörk, Edle Ravndal och Heini Kainulainen kommenterar artikeln och diskuterar social integrering, marginalisering och hur vi behandlar narkotikabrukare.

Fängelsepersonalens attityd viktigare än behandlingsmetod för fångar i narkotikabehandling

Fångarna deltar i narkotikabehandling av olika skäl. Det kan till exempel handla om hälsoskäl, bättre fängelseförhållanden, strävan att bli drogfri, eller om att återupprätta relationen till familjen. Denna studie visar att fångarna verkar betrakta kontroller och sanktioner som en del av vardagen och kritiserar dem överraskande sällan. Personalens attityd upplevs som viktigare än valet av behandlingsmetoderna.

Livets gång vid en stigmatiserad offentlig plats

Denna studie baserar sig på deltagande observationer under ett helt år vid en mötespunkt för narkotikabrukare i en norsk stad. Målet är att undersöka vad stigmatiserade människor får ut av att besöka och vistas vid en stigmatiserande plats. Platsen visar sig vara en social mötesplats där marginaliserade människor kan finna erkännande, gemenskap och värdighet genom vardagliga ritualer, och där personliga berättelser och skämt kan omkullkasta etablerade maktförhållanden.

Vilka rusmedelsförebyggande strategier för ungdomar är effektiva?

Denna översikt av olika rusmedelsförebyggande strategier riktade till ungdomar granskar hur effektiva olika strategier är genom att sammanfatta det vetenskapliga stödet för dessa. Effekterna gällande skolbaserade förebyggande program är lovande medan effekterna är mindre övertygande för förebyggande program som är mångbottnade, granskapsbaserade eller familjebaserade.

Italienska socialarbetare oroligare än svenska kollegor för minderårigas drickande

Denna studie jämför reaktioner hos italienska och svenska socialarbetare på alkoholmissbruk bland minderåriga. Studien visar att svenska socialarbetare, till skillnad från de italienska, i större utsträckning ser drickande som ”normalt” uppförande bland tonåringar och tenderar att inte direkt ingripa.

Hur utbrett är det icke-medicinska bruket av androgena anabola steroider i Norden?

Enligt denna studie har 4,4 procent av svenskarna någon gång använt androgena anabola steroider i icke-medicinskt syfte. För norrmännen, danskarna, finnarna och islänningarna är siffrorna lägre, 0,5-2,4 procent. Denna litteraturgenomgång och meta-analys är den första av sitt slag i Norden och baserar sig på studier som totalt innefattar 233 475 personer. Enligt författarna borde det icke-medicinska bruket av androgena anabola steroider betraktas som ett allvarligt folkhälsoproblem i Norden.

Kommentarer: Rafn Jónsson ger ytterligare information om situationen i Island, medan Bilgrei och Sandøy debatterar med Sagoe och Pallesen om det verkligen utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Kerstin Stenius kommenterar även denna debatt i sin ledare.

Alkoholkonsumtionen högre bland cannabisanvändare i Norge

Övergången från ungdom till vuxen ålder brukar medföra förändringar i bruket av rusmedel. Denna norska longitudinella panelundersökning studerar sambandet mellan användning av cannabis och alkohol i förhållande till det vuxna livets ansvarsroller. Föräldraskap och äktenskap minskar risken för att drabbas av alkoholrelaterade problem. Dessutom kommer studien fram till att alkoholkonsumtionen är betydligt högre bland cannabisanvändare under hela perioden från ungdom till vuxen ålder. Användningen av cannabis, nivån av alkoholkonsumtion och risken för att uppleva alkoholrelaterade problem minskar när årskullar blir äldre.

Var femte norrman dricker riskabelt mycket

I denna norska befolkningsundersökning använder man sig av AUDIT-instrumentet för att uppskatta hur stor andel av befolkningen som konsumerar riskabla mängder alkohol. Forskarna kom fram till att 17 % föll inom Världshälsoorganisationens riskkategorier. Även om totalkonsumtionen är relativt låg i Norge menar forskarna att ungdomarnas berusningsdrickande ger omfattande negativa konsekvenser.

Hasardspel: var drar läkare gränsen mellan problematiskt och oproblematiskt beteende?

Allmänläkare är nyckelpersoner i bestämmandet av vad som betraktas som spelproblem. Författarna visar hur skillnaderna i problemdefinitioner verkar vara relaterade till vem som vårdar och hur spelandet regleras i tre länder: Finland, Frankrike och Tyskland. De pekar på hur viktigt det är att ha kulturell känslighet då man skapar rekommendationer för sociala interventioner. Studien baserar sig på fokusgruppsintervjuer.

Implementeringen av ansvarsfull alkoholservering i svenska kommuner

År 2008 uppgav 90 procent av landets kommuner att de helt eller delvis arbetade med Ansvarsfull alkoholservering (AAS). AAS mål är att minska våld och skador vid alkoholkonsumtion på restauranger, barer och nattklubbar och att utveckla en restaurangkultur där man inte serverar underåriga och berusade personer. Metoden introducerades i Stockholm under andra hälften av 1990-talet med goda resultat. Denna kvalitativa uppföljningsstudie tittar på hur väl implementeringen har lyckats i sex kommuner och kommer med förslag på hur man kan undvika problem.

Närståendes betydelse för att ändra på missbruket

Vilken betydelse har vänner och familj när en person förändrar sitt beteende? Denna studie analyserar på vilka sätt närstående beskrivs som stöd och hinder för förändring i berättelser bland personer i kriminalvården. En av slutsatserna är att närståendes betydelse inte får förbises i motiverande samtal eller annan missbrukarvård.