NAD 2/2016 (april)
Norge: Samband mellan behandlingskultur och överdoseringsdödsfall?
Personer som nyligen avslutat drogbehandling löper en större risk för att överdosera. Artikeln följer med Sam, vars dödsfall kan ha påverkats av riskfyllda rutiner inom behandlingen. Behandlingsystemen kan bli ett ställe för exkludering och marginalisering vilket påverkar klientens självförtroende och kan leda till likgiltighet inför behandlingen.
En av tolv läkarstuderande i Litauen har provat koncentrationshöjande droger
Studerande säger att de använder så kallade ”smarta droger” för att höja koncentrationsförmågan och för att orka studera längre. Drogerna är betydligt vanligare bland män: 15 procent svarade att de har provat, medan motsvarande andel för kvinnorna är 5 procent.
Brist på information kan bli en barriär för behandling
Platser som erbjuder behandling för alkoholproblem borde ge tydligare information om behandlingens utformning och hur mycket klienterna kan påverka behandlingen. Behandlingsenheter tenderar att informera mer om praktiska detaljer än om innehåll.
Jessica Storbjörk ger förslag på hur behandlingsenheter kunde bli bättre på att möta klienternas önskemål om information.
Vägen bort från alkoholproblem beskrivs som en gradvis förändring. Hur kan man ge information om en behandling då klientens situation förändras? kommenterar Katja Kuusisto.
Morten Hesse skriver att allmänheten borde bli bättre informerade om möjligheterna som finns för att ändra sina alkoholvanor. Det är något som har glömts bort, skriver Hesse.
AA-möten på webben ger en plats för samhörighet i Ryssland
I Ryssland, var det kan vara svårt att hitta behandling för alkoholproblem, spelar webbaserade AA-grupper en stor roll för att skapa en känsla av samhörighet. Särskilt för kvinnor, vars alkoholproblem stigmatiseras i större utsträckning, kan webbforum fungera som en plats för att möta andra i samma situation, skriver författaren.