NAD 2/2015 (april)
Den sociala exkluderingen av svenska narkotikabrukare
Denna studie följer en kohort Stockholmare (födda 1953) från tonåren fram 56 års ålder och jämför personer med dokumenterat narkotikabruk med resten av årskullen. 3 procent av hela gruppen hade minst en indikator på narkotikabruk. Av dessa var 67 procent män och 33 procent kvinnor. Vid 56 års ålder hade fler än var tredje person med narkotikabruk avlidit, medan knappt var femte hade någorlunda välbetalda jobb (jämfört med 5 procent avlidna och 76 procent i arbete för resten av årskullen).
Jessica Storbjörk, Edle Ravndal och Heini Kainulainen kommenterar artikeln och diskuterar social integrering, marginalisering och hur vi behandlar narkotikabrukare.
Fängelsepersonalens attityd viktigare än behandlingsmetod för fångar i narkotikabehandling
Fångarna deltar i narkotikabehandling av olika skäl. Det kan till exempel handla om hälsoskäl, bättre fängelseförhållanden, strävan att bli drogfri, eller om att återupprätta relationen till familjen. Denna studie visar att fångarna verkar betrakta kontroller och sanktioner som en del av vardagen och kritiserar dem överraskande sällan. Personalens attityd upplevs som viktigare än valet av behandlingsmetoderna.
Livets gång vid en stigmatiserad offentlig plats
Denna studie baserar sig på deltagande observationer under ett helt år vid en mötespunkt för narkotikabrukare i en norsk stad. Målet är att undersöka vad stigmatiserade människor får ut av att besöka och vistas vid en stigmatiserande plats. Platsen visar sig vara en social mötesplats där marginaliserade människor kan finna erkännande, gemenskap och värdighet genom vardagliga ritualer, och där personliga berättelser och skämt kan omkullkasta etablerade maktförhållanden.
Vilka rusmedelsförebyggande strategier för ungdomar är effektiva?
Denna översikt av olika rusmedelsförebyggande strategier riktade till ungdomar granskar hur effektiva olika strategier är genom att sammanfatta det vetenskapliga stödet för dessa. Effekterna gällande skolbaserade förebyggande program är lovande medan effekterna är mindre övertygande för förebyggande program som är mångbottnade, granskapsbaserade eller familjebaserade.
Italienska socialarbetare oroligare än svenska kollegor för minderårigas drickande
Denna studie jämför reaktioner hos italienska och svenska socialarbetare på alkoholmissbruk bland minderåriga. Studien visar att svenska socialarbetare, till skillnad från de italienska, i större utsträckning ser drickande som ”normalt” uppförande bland tonåringar och tenderar att inte direkt ingripa.