NAD 2/2019 (April)
Temanummer om spelreglering i Norden
Temanumret om spelreglering behandlar EUs inflytande på nationell lagstiftning, spelbolagens syn på prevention, hur tillgänglighet påverkar spelbeteende och hur spelare själva bedömer sitt potentiella problemspelande
Totalkonsumtionsmodellen och spelproblem
Det totala omfånget av penningspel i ett samhälle är en indikator på hur många som har spelproblem. Förebyggande åtgärder som lyckas minska spelande kommer sannolikt också att minska förekomsten av spelproblem.
Nationell spelreglering och EU-lagstiftning
Medlemsstater har reagerat på EU-domstolens beslut om spelreglering på olika sätt, även om den lagstiftning som tillämpas av Europeiska unionen och den rättspraxis som bygger på den är gemensam för alla medlemmar stater.
Spelbolagens syn på ansvar och spelproblem
Från och med 2019 har utlandsbaserade företag möjlighet att ansöka om licens för att erbjuda onlinespel om pengar i Sverige. Samtidigt ökar bolagens ansvar för att förhindra överdrivet spelande hos sina kunder. Hur ser företagen på kopplingen mellan problemspelande och spelansvar, och hur förberedda är de på de nya reglerna?
Spelares subjektiva tolkningar av Swelogs bedömningsinstrument
I befolkningsundersökningar om spelproblem påverkas självrapporterade uppgifter av vad personen känner och vill dela med sig av i stunden. Det är viktigt att ta hänsyn i tolkningen av resultat, att både under- och överrapportering av spelproblem kan förekomma.
Skolbetyg och spelbeteende
Ungdomar med låga skolbetyg spelar mera. Svag skolprestation förknippas ofta med lägre socioekonomisk status och olika hälsorisker, men också till senare spelbeteende och problemspel. Män med låga skolbetyg spelade oftast varje vecka och mer kasinospel och online poker, medan kvinnor som klarade sig sämre i skolan spelade oftare på internet och spelautomater.