Urfolk och rättssäkra demensbedömningar
Demens, Välfärdspolitik
8 mar 2021
Ett felaktigt svar på en demensutredning kan betyda att en individ mister rätten till vissa mediciner eller behandlingar. Det kan också innebära att personen blir av med körkortet. Detta har hänt samer och orsaken har varit att läkare och vårdpersonal saknat förståelse för sin patients ursprung och kultur. ”Ytterst är det en rättssäkerhetsfråga. Även om demensutredningar av samiska personer består av samma element som vid utredningar av övriga patientgrupper finns det för det mesta behov av anpassningar för att säkra en korrekt utredning”, säger Amund Peder Teigmo.
Amund Peder Teigmo är klinikchef och leder Sámi klinihkka på Finnmarkssykehuset i nordnorska samhället Karasjok. Kliniken erbjuder sedan drygt ett år tillbaka specialiserade hälso- och sjukvårdstjänster till den samiska befolkningen. Det sker inom somatisk och psykisk vård samt missbruk. Tjänsterna erbjuds till hela befolkningen men vårdpersonalen har spetskompetens i samiska språk och kultur.
På webbinariet Indigenous people and dementia assessment, 21 april, kommer Amund Peder Teigmo att berätta mer om Sámi klinihkka i allmänhet och demensutredningar av samska personer i synnerhet, under punkten Scales, tools and cultural components in dementia assessment.
Kulturella isberget
Vad betyder det att ha spetskompetens i samiska språk och kultur och varför är det viktigt?
I publikationen Utvidet demensutredning – En håndbok, under ett kapitel som heter Demensutredning av samiske personer, skriver Amund Peder Teigmo inledningsvis:
Det er ingen absolutt definisjon på hvem som anses som same. Begrepet same brukes oftest om personer som oppfatter seg selv som same, og som enten har samisk som morsmål eller har foreldre, besteforeldre eller oldeforeldre med samisk som morsmål.
– Du kan inte se vem som är same, det finns inga yttre kännetecken. Det är toppen på isberget, säger han.
Resten och större delen av det kulturella isberget består av allt många saker som exempelvis andra metaforer, annat kroppsspråk, könsroller, kroppsspråk, humor, värderingar, syn på hälsa och mediciner.
– En samisk person ”är sjuk” medan norska och svenska patienter säger att de ”har en sjukdom”. Det påverkar så klart hur man tar hand om sjukdomen, om man tycker att det är lönt att ta mediciner till exempel, säger Amund Peder Teigmo.
Översättningar en fråga om rättssäkerhet
Den standard som finns för demensutredningar är testbatterier av olika slag. För Amund Peder Teigmos samiska patienter betyder det att de dels måste kunna läsa och skriva på svenska eller norska, dels kunna utgå från hur en norsk eller svensk icke samisk person levt sitt liv.
– Testbatteriet passar alltså inte mina samiska patienter och det betyder ju att de svarar ”fel”. En del har felaktigt mist körkortet på det här sättet medan andra inte fått mediciner och behandlingar som de har rätt till, säger han.
Sámi klinihkka har översatt testbatteriet till ett samiskt språk och fler är på gång. Översätta betyder i sammanhanget inte bara det rent språkliga utan också att utredningsmaterialet är anpassat till den samiska kontexten. Det testet är också validerat.
– Det här betyder i praktiken att vi tillvaratar de här patienternas rättssäkerhet. Jag känner till och med till fall där en person fått tillbaka sitt körkort efter en mer korrekt utredning, säger Amund Peder Teigmo.
Finnmarkssykehuset Sámi klinihkka tar emot norska och samiska patienter och har dessutom avtal med regionerna Jämtland och Härjedalen. Avtal är på gång med Norrbotten, Västerbotten och Dalarna men då gäller det samiska patienter med psykiska hälsobesvär och missbruk.
Under webbinariet föreläser dessutom Eleonor Blind, allmänläkare på Jokkmokks hälsocentral i Sápmi. Hennes punkt heter The need of cultural understanding and resources in dementia assessment.
