UNGASS 2016: ”Mindre krig mot narkotika, mer mänskliga rättigheter”

Varför samlades medlemsländerna till denna specialsession?

– Den senaste specialsessionen om narkotika hölls 1998 och då bestämdes att nästa UNGASS skulle arrangeras 2018. På begäran av ett antal medlemsländer beslutade man ändå att tidigarelägga mötet till 2016. Nu diskuteras om det finns behov att ordna något även 2018, kanske en utvärdering av något slag. Själva UNGASS mötet föregicks av två år med oändligt många både officiella och informella möten mellan både medlemsländer och NGO:s i Wien, Geneve och New York samt många möten med olika forum inom civilsamhället runtom i världen.

Vad beslutades under mötet?

– En gemensam resolution antogs, ”Our joint commitment to effectively addressing and countering the world drug problem”. Denna resolution förhandlades fram i Wien innan mötet ägde rum, under väldigt många och politiskt laddade möten mellan medlemsländerna. Bland de mest känsliga frågorna fanns ”harm reduction” och dödsstraff. Till slut kom ”harm reduction” inte med som begrepp eftersom det är för politiskt laddat för flera länder. Tänkesättet finns ändå med i resolutionen, det vill säga att minska riskerna med drogbruk. EU körde länge en hård linje om att förbjuda dödsstraff för narkotikabrott men lyckades inte få med det i resolutionen. Enligt FN har 33 länder fortfarande dödsstraff för narkotikabrott.

Vilka saker betonade de nordiska länderna?

– De nordiska länderna höll en hög profil under UNGASS. Delegationerna från Sverige, Norge och Danmark leddes av en minister och hela generalförsamlingens ordförande var dansk, Mogens Lykketoft. Sverige, Norge och Island ordnade så kallade side-events under mötets gång; Island om primär prevention, Norge om mänskliga rättigheter och Sverige om barn och unga, samt ett möte med NGO:s dagen innan. Det ordnades även ett nordiskt ministermöte under UNGASS.

– I sakfrågorna var det i stort EU:s linje som gällde, det vill säga fokus på mänskliga rättigheter, ”harm reduction” och avskaffa dödsstraff för narkotikabrott. Norge betonade särskilt mänskliga rättigheter och ville ha stöd från de andra nordiska länderna för att föra frågan längre än EU:s gemensamma ståndpunkt, men lyckades inte. För Sverige var civilsamhällets roll en av de viktiga punkterna och det var ett av få medlemsländer med en representant från brukarförening i delegationen.

Vad var Nordens välfärdscenters roll i mötet?

– Nordens välfärdscenter var en del av delegationen från Finland. Detta eftersom Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet i år och det inte finns någon annan väg för det ”nordiska” att ackreditera sig till möten i FN. Alla i delegationen hade som uppdrag att bevaka vissa evenemang och skriva anteckningar. På nästa nordiska narkotikaforum diskuteras hur det nordiska samarbetet löpte inför och efter UNGASS. För närvarande har Nordens välfärdscenter inga större projekt inom narkotikafrågan men inför vidare diskussioner om nya uppdrag har vi nu en god uppfattning om vad som är prioriterade frågor, både nordiskt och internationellt.

Finns det något annat du vill lyfta fram från mötet?

– Jag var med på UNGASS 1998, då som representant för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och det var glädjande att se hur diskussionen har utvecklats. Numera är det mycket mindre av ”krig mot narkotika” och mer av mänskliga rättigheter, vård och prevention. Få länder deklarerar längre öppet att missbrukare behöver fängslas, vilket tidigare var gängse språkbruk.