Mer heterogent perspektiv på aktivt och hälsosamt åldrande behövs

Rapporten Active and Healthy Ageing: Heterogenous perspectives and Nordic indicators beskriver hur aktivt och hälsosamt åldrande ser ut bland äldre vuxna i Norden. Studien granskar också hur intersektionell analys kan användas för att ta reda på eventuella sociala skillnader, hälsoskillnader och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper av äldre vuxna.

Syftet med rapporten är att förklara och lyfta fram behovet av ett mer heterogent perspektiv på aktivt och hälsosamt åldrande. Äldre vuxna ses ofta som en homogen grupp med liknande problem och behov, även om det finns stora individuella skillnader inom åldersgruppen.

– Det är viktigt att minnas att äldre vuxna inte är en homogen grupp. Att åldras består av många olika faser, en 65-åring har inte samma behov och önskemål som en 90-åring, konstaterar Aila Määttä, projektledare vid Nordens välfärdscenter.

Mångfaldsperspektivet motarbetar åldersdiskriminering, främjar en positiv inställning till äldre vuxna och ser dem som en värdefull resurs för samhället.

Nordisk jämförelse utmanande

En individs livslånga hälsa påverkas av många faktorer så som till exempel inkomst, kön, utbildningsnivå, fysisk aktivitet, kostvanor, sexuella preferenser, etnicitet, familjesituation samt boendearrangemang. Kombinationer av dessa faktorer skapar olika utmaningar och möjligheter för aktivt och hälsosamt åldrande.

Med hjälp av indikatorer för aktivt och hälsosamt åldrande är det möjligt att mäta nuläget av hälsan och hur den varierar över tid. Det finns redan en del relevanta indikatorer på europeisk och nationell nivå. Men att hitta jämförbara data över de nordiska länderna är fortfarande en utmaning.

– Utmaningen i Norden är att data nog finns men det är svårt att jämföra uppgifterna länder emellan. Informationen kan i vissa fall också vara föråldrad eller bristfällig, förklarar Aila Määttä.

Ett exempel på en indikator som granskades i studien är graden av fattigdom, som används för att undersöka socioekonomisk status.

– I studien ser vi stora skillnader mellan könen. Kvinnor löper större högre risk att drabbas av fattigdom än män i alla fem nordiska länder. Boende- och levnadsvillkor i sin tur visar att äldre vuxna som bor ensamma vanligtvis också har en ökad risk för fattigdom och social utslagning, beskriver Määttä.

Det intersektionella perspektiv som används i studien betyder att man granskar individen ur olika perspektiv och uppmärksammar förhållanden i samhället som påverkar individernas möjligheter att delta. Studien visar att det finns ett behov av en mer nyanserad och djupare förståelse för olika grupper av äldre vuxna.

– Vår förhoppning är att studien på sikt ska bidra till att utveckla åldersvänliga städer, kommuner och samhällen och stödja de äldre vuxnas möjligheter att aktivt och på lika villkor delta i samhällsutvecklingen, säger projektledare Aila Määttä.