”Hos oss är barn först och främst barn”
Funktionshinder
23 maj 2019
För trettio år sedan fungerade Múlaborg Leikskóli i Reykjavik som många andra förskolor på den tiden. Barn med funktionsnedsättning var skilda från de andra. Idag gör barnen nästan allt tillsammans. Genom regelbundna utvärderingar, genomtänkt kommunikation och kamratstöd har förskolan blivit ett föredöme på när inkludering fungerar.
Det är i slutet av mars och vädret i Reykjavik är ombytligt på det där sättet som är så typiskt för Island vid den här årstiden. Solen strålar från en klarblå himmel. Tio minuter senare blåser stormbyar som får gående att nästan ramla omkull. Snö blandat med hagel och regn kommer från sidan. Temperaturen rör sig runt nollan, men det känns betydligt kallare.
Förskolan Múlaborg ligger lite i utkanten av Reykjavik i en ganska vanlig enplansbyggnad med en färgglad lekplats precis intill. Inga barn syns utomhus den här dagen, men innanför skolans dörrar är det varmt och livat. Dagens bestyr pågår för fullt i den labyrintliknande byggnaden. Barn och personal ockuperar nästan varje rum.
Barnperspektiv
Rebekka Jónsdóttir är rektor på Múlaborg och Brynhildur Gudmundsdóttir jobbar som specialpedagog. De berättar noggrant om hur de arbetar. Grunden till allt de gör på skolan är att samtliga barn ska vara med på så mycket som möjligt tillsammans. Ingen ska hamna vid sidan av, om det inte är nödvändigt utifrån det individuella barnets egna behov och förutsättningar.
– Hos oss är barn först och främst barn. Därför är det viktigt med lek och att ha kul tillsammans med andra. Det är så barn lär sig saker, förklarar de båda kvinnorna samstämmigt.
Bland barnen med funktionsnedsättning rör det sig främst om fysiska funktionsnedsättningar, så som förmågan att röra sig, se eller höra. Men här finns också barn som har behov av
stöd vid social interaktion, kommunikation och anpassad pedagogik på grund av autism, intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada på grund av sjukdom eller olycka. Varje barn har en specialpedagog kopplad till sig för stöd och hjälp.
– Barnet får på så sätt möjlighet att vara med de andra. Meningen är att de så mycket som möjligt ska kunna delta på sina egna villkor, säger Brynhildur Gudmundsdóttir.
Uppföljning
Var sjätte månad sker en uppföljning av varje barn med funktionsnedsättning. Då bedöms barnets förmåga på en skala från noll till tre. Exempelvis hur barnet kan hantera en sax, rita, eller leka med andra. Åtta faktorer utvärderas: grovmotorik, finmotorik, anpassning, kognitiv förmåga, social kommunikation och socialt beteende.
Utöver det genomför skolan möte var sjätte vecka med föräldrar, terapeuter och talpedagoger, men även med mor- och farföräldrar i vissa fall. Då följer skolan upp utvärderingen. En rapport skrivs som pedagogerna sedan måste läsa och underteckna för att veta hur barnet bäst kan stödjas i sin utveckling.
– Vi sätter upp tydliga mål, exempelvis hur barnet kan leka utomhus. Det görs sedan en plan för barnets utveckling. Även föräldrarna får sammanställningen så att de kan öva på olika utmaningar hemma, säger Brynhildur Gudmundsdóttir.
Múlaborgs förskola består av många små rum där mindre grupper av barn och pedagoger håller på med olika saker, liksom några större rum för allmän lek och för samlingar. Att öppna en dörr och kika in i något av rummen känns nästan som att öppna en kalenderlucka. Som utomstående vet du inte vad som försiggår där inne och det blir därför en liten överraskning varje gång du öppnar en dörr. I ett rum firas någons födelsedag med ballonglek. I ett annat pågår sagostund. I ett tredje ska några av barnen precis äta lunch.
Kommunikation med symboler
I de korta korridorerna och på dörrarna hänger lappar med ritade symboler. Dessa använder både barnen och lärarna för att kommunicera med varandra. Varje morgon samlas barnen i en cirkel där lärarna med bilder, ord och gester visar dagens aktiviteter.
– De äldre har ansvar för att tala om för de yngre vad som ska hända under dagen. Mycket visar vi med gester. Detta fungerar mycket bra, för de vuxna pratar ofta väldigt mycket och det är inte alltid så lätt att förstå. Barnen hjälper också varandra på andra sätt under resten av dagen, säger Brynhildur Gudmundsdóttir.
En annan sak som utmärker förskolan är närvaron av män. Det arbetar nämligen förhållandevis många män på förskolan och den har fler manliga lärare än andra förskolor på Island.
– Vi vill vara inkluderande och jämställda och jobbar medvetet för att det ska arbeta fler män i förskolan. Jag vill att barnen ska träffa både män och kvinnor. Vi har dessutom sett att när vi anställer män så söker sig automatiskt fler män till oss, säger Rebekka Jónsdóttir.
Det inkluderande konceptet som Múlaborg använder sig av fungerar väl och är uppskattat. Förskolan är mycket populär bland föräldrar, oavsett om deras barn har en funktionsnedsättning eller inte.
– De kommer även tillbaka hit när de fått tillskott i familjen, vilket gör oss väldigt glada, säger Rebekka Jónsdóttir.
Relaterade nyheter
Funktionshinder
24 sep 2024