Bättre överblick över funktionshindersforskning i Norden

Det görs en hel del forskning på funktionshindersområdet i Norden. Trots det är det svårt att få en översiktlig bild av vad som görs, och att hitta möjliga samarbeten. Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder höll möte i Helsingfors i maj 2025 och bjöd in Nordic Network on Disability Research och det nordiska forskarnätverket för dövblindområdet för att diskutera saken.

– Det finns mycket kunskap och resultat, men det är svårt att hitta rätt. En sammanställning av pågående forskning i Norden gör också att vi ser var det finns brister, alltså var det behövs mer forskning och data, säger Päivi Nurmi-Koikkalainen, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland.

Många har nytta av bättre överblick

Flera olika målgrupper kommer att ha nytta av en sammanställning av den nordiska forskningen, inte bara forskningsfältet.

– Myndigheter och tjänsteproducenter kan ha stor nytta av att kunna se vad som görs inom forskningen i Norden. Politiker, organisationer och civilsamhället behöver också kunna hitta informationen, säger Päivi Nurmi-Koikkalainen.

Funktionshindersrådets ordförandeskap cirkulerar mellan länderna. I år är det Finland och Åland som delar på ordförandeskapet.

Gunilla Lindqvist som är specialsakkunnig vid Ålands landskapsregering berättar att nordiska fakta och nordisk forskning är viktiga för Åland. Bland annat brukar man titta på uppgifter från Färöarna, när det finns sådana.

– Vi har högskola på Åland men inget universitet, så vi har begränsade möjligheter att ta fram forskning. Men vi har stor nytta av att forskningen i Norden sammanställs på ett översiktligt sätt, säger Gunilla Lindqvist.

Rådsdeltagarna från Färöarna och Grönland påpekar också att hos dem finns få eller inga pågående forskningsprojekt på funktionshindersområdet och begränsad data om socialservice.

Möjligheter med registerbaserad forskning

Nordic Network for Disability Research, NNDR, är ett multidisciplinärt nätverk som strävar till att föra forskning och utveckling inom funktionshindersområdet framåt. Styrelsemedlemmarna Patrick Kermit, Stefan Hardonk och Hisayo Katsui från NNDR deltog i diskussionen om en forskningssammanställning.

De påpekar att mycket av den pågående forskningen om funktionshinder är empiriskt fokuserad, och att det skulle finnas utrymme för mer teoretisk utveckling.

– Vi tror också att det finns utrymme för forskning som är baserad på registerdata, som existerande storskaliga databaser. Inte så att det ska ersätta andra typer av metodologier, utan som ett komplement och för att ge fler perspektiv att jämföra med, säger Stefan Hardonk, biträdande professor vid University of Iceland.

Nätverk skapar överblick på dövblindområdet

Dövblindområdet är relativt litet i de nordiska länderna och då blir det extra viktigt med samarbete.

Det nystartade nordiska forskarnätverket för dövblindhet sammanför forskare från hela Norden och Nederländerna för att öka förståelsen, forskningen och bästa praxis när det gäller dövblindhet. Nätverket spelar en viktig roll för att kunna kartlägga och presentera den forskning som görs på dövblindområdet.

– Eftersom området är litet har man länge samarbetat på det professionella området. Forskarnätverket betyder att vi kan utveckla samarbetet också på vetenskaplig nivå, säger Moa Wahlqvist som är ordförande för nätverket. Hon är forskare vid Audiologiskt forskningscentrum vid Örebro universitet och FoU-samordnare vid Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor i Sverige.

Representanterna från forskarnätverket lyfter fram att det inom dövblindområdet finns en stark tradition av att samarbeta nerifrån och upp, från praktikernivå till forskningsinstitutioner. Moa Wahlqvist ser flera fördelar med att sammanställa den nordiska funktionshindersforskningen.

– Vi som forskar på dövblindområdet skulle ha nytta av en sådan sammanställning för att få en överblick över forskare, nätverk och projekt inom närliggande områden. Sådan information skulle vara till nytta för att knyta kontakter, bygga nätverk och kanske identifiera gemensamma projekt för framtiden.

Bredda perspektivet på funktionshindersforskning

Flera andra perspektiv togs också upp under diskussionen, som hölls som gruppsamtal och presentationer. Många deltagare talade om att bredda perspektiven för att ge en så heltäckande bild av forskningen som möjligt.

Ett förslag är att ta med interdisciplinär forskning utöver det som traditionellt ses som funktionshindersforskning. Inom till exempel statskunskap, pedagogik och jämställdhetsforskning tas också funktionshindersperspektivet upp i olika sammanhang.

Diskussionens teckenspråkiga deltagare lyfte behovet av att bredare inkludera språkliga och kulturella fokus i funktionshindersforskningen.

Rubrikbild: Dialogmötet ledds av mötesordförandena Päivi Nurmi-Koikkalainen och Gunilla Lindqvist tillsammans med Moa Wahlqvist.