Nordiskt program för samarbete om funktionshindersfrågor
Nordiska ministerrådets program för samarbete om funktionshindersfrågor gäller mellan 2023 och 2027. Programmet är förankrat i Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik, MR-S, men involverar ett flertal politikområden. FN:s konventioner om rättigheter för barn (CRC), och personer med funktionsnedsättning (CRPD), Agenda 2030 och Nordiska ministerrådets strategiska dokument är grundläggande för planen som har tre fokusområden: mänskliga rättigheter, delaktighet och fri rörlighet.
Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder (Funktionshinderrådet) ska bidra till integrering av funktionshinderperspektivet i det nordiska samarbetet och ska bidra till att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD) går från ord till handling. Funksjonshinderrådet medverkar i arbetet med utformning och implementering av Nordiska ministerrådets program för samarbete om funktionshindersfrågor. Nordens välfärdscenter ansvarar för stöd till genomförandet av programmet.
Under varje område finns aktiviteter och insatser av olika karaktär som involverar flera olika politikområden.
Fokusområde: Mänskliga rättigheter
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD) syftar till att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.
Alla Nordens länder har ratificerat UNCRPD och implementerar konventionens principer och normer. Det finns många gemensamma utmaningar i nordiska länder och liknande behov av mer och bättre kunskap och goda exempel på lyckad implementering. Aktiviteter inom fokusområdet mänskliga rättigheter stöttar processer för implementering av UNCRPD samt involverar också andra konventioner och arbete med mänskliga rättigheter och funktionshinder generellt.
Förutom aktiviteterna under fokusområdet bidrar också stödordningen för funktionshindersorganisationernas nordiska samarbete och dövblindverksamheten, som NVC ansvarar för, till att stärka arbetet med mänskliga rättigheter.
Den nordiska dövblindverksamheten har sin grund i att kunna implementera UNCRPD för personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning, som är en sårbar och marginaliserad grupp i samhället.
För att stärka barn- och ungdomsperspektivet i nordiskt samarbete om funktionshindersfrågor ska det årligen arrangeras ett expertmöte med representanter från intresseorganisationer för unga med funktionsnedsättning.
Läs mer i programmet: Mänskliga rättigheter
Fokusområde: Delaktighet
Att genom universellt utformade fysiska och digitala miljöer stärka inkludering, främja jämlikhet och delaktighet samt motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning i det nordiska samhällets alla delar genom strategisk integrering av funktionshindersperspektiv i arbetet för hållbar utveckling.
En hållbar utveckling av den nordiska välfärdsmodellen bygger på att så stor andel som möjligt av den arbetsföra befolkningen är sysselsatta. Arbetslivet är en drivkraft i de nordiska välfärdssamhällena och har en central betydelse för näringslivet och individen. En stor och kompetent arbetskraft, goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö är avgörande för att skapa ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Detta kräver en inkluderande utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Det kräver även informationsinsatser och attitydförändringsarbete bland arbetsgivare, arbetstagare och samhället i stort för att underlätta möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden.
Snabb digitalisering
Ett mer universellt utformat samhälle och utveckling av och tillgång till ny teknologi, som även inkluderar utbildningsinsatser, möjliggör stärkt inkludering av och ökad självständighet hos personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter som syftar till att öka tillgängligheten bidrar till att inkludera utsatta grupper som t.ex. utrikesfödda eller HBTQI-personer med funktionsnedsättning. De nordiska ländernas samarbete och aktiviteter inom detta fokusområde bidrar till stärkt inkludering inom livets alla områden med speciell fokus på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.
Samhällets snabba digitalisering är både en möjlighet och ett hot för personer med funktionsnedsättning. För att uppnå digital integration måste digitala lösningar utformas så att de kan användas av alla och personer med funktionsnedsättning ska ha grundläggande digital kompetens.
Under programperioden kommer det att genomföras aktiviteter som förbättrar kunskapen och stimulerar samarbete om statistik, metoder, insatser och projekt knutna till arbetsdeltagande och funktionshinder.
Läs mer i programmet: Delaktighet
Fokusområde: Fri rörlighet
Att uppmärksamma och undanröja gränshinder för mobilitet mellan länderna är ett prioriterat område inom det nordiska samarbetet. Även EU har särskilda satsningar för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter i detta fokusområde främjar fri rörlighet för personer som riskerar att drabbas av gränshinder på grund av olika lagar, regler och administrativ praxis i de nordiska länderna.
Funktionshindersperspektiv i nordiskt samarbete om fri rörlighet
Under programperioden ska Nordiska ministerrådet driva på att få till stånd samarbete för utveckling av lösningar för personer med funktionsnedsättning i Norden när det gäller exempelvis korta arbetsperioder i ett annat nordiskt land.
En statusrapport om nordisk mobilitet och funktionshinder tas fram. Rapporten fokuserar på gränshinder på social- och arbetsmarknadsområdet.
Utbytesprogrammet Nordplus erbjuder extra medel för de som behöver särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning. Under programperioden följs det upp hur många studenter med funktionsnedsättning som söker sig till utbyte via Nordplus-programmet. Samarbete om marknadsföring av Nordplus-programmet via årliga möten för representanterna för unga med funktionsnedsättning sätts igång.
Uppföljning och utveckling av nya digitala lösningar på gränshinder
För närvarande finns det inget ömsesidigt erkännande av funktionshinderstatus mellan EU:s medlemsstater, vilket leder till svårigheter för personer med funktionsnedsättning, eftersom deras nationella funktionshinderskort kanske inte erkänns i andra medlemsstater.
EU:s funktionshinderskort (EU Disability card) säkerställer lika tillgång till förmåner över gränserna för personer med funktionshinder, främst inom områdena kultur, fritid, idrott och transport.
Finland och Estland har sedan 2016 varit med i en pilotgrupp för kortets användning. I EU:s strategi för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 finns det med ett flaggskeppsinitiativ om att göra EU:s funktionshinderskort tillgängligt i alla medlemsländer år 2023. Under programperioden kommer Finlands och Estlands erfarenheter av kortet att följas upp och plattformar för informationsutbyte inom temat organiseras.
Nordiskt elektroniskt ID och personer med funktionsnedsättning
På nationell nivå har de nordiska länderna välfungerande elektroniska identifieringssystem.
Under programperioden ska det utredas vilka tjänster för personer med funktionsnedsättning som har kunnat knytas till de nationella elektroniska ID-lösningarna, som ska kunna nyttjas över gränserna i Norden och Baltikum.
Läs mer i programmet: Fri rörlighet