Livskvalitet för äldre i Norden

Äldre

Vi lever allt längre och andelen äldre i Norden ökar. Det här projektet har haft som mål att ta reda på hur vi kan skapa en stimulerande och meningsfull tillvaro även högt upp i åren.

Vårt arbete med att förbättra livskvaliteten för äldre i Norden forstätter inom ramen för det nya projektet Aktivt och hälsosamt åldrande i Norden.

Att allt fler lever längre är värdefullt för samhället, men innebär också stora utmaningar. Det gäller sociala system, såväl som hälso- och sjukvård, omsorg, boende och transporter. Det handlar om att skapa samhällen som är goda att åldras i, där vi kan uppleva livskvalitet högt upp i åren.

Resultat

I oktober 2018 arrangerades i Stockholm den första nordiska konferensen som behandlade åldersvänliga städer. I denna publikation har vi samlat material från några av föreläsningarna:

Skapa åldersvänliga städer i Norden (Nordens välfärdscenter, 2019)

Många kommuner i Norden arbetar ambitiöst för att bli en bättre plats att åldras på. I den här publikationen har vi närmare undersökt de nordiska städer som valt att ansluta sig till Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Age-friendly cities and communities:

En bättre plats att åldras på – Arbete för åldersvänliga städer i Norden (Nordens välfärdscenter, 2018)

Publikationen finns också på engelska:

A better environment to age in – Working towards age-friendly cities in the Nordic region (Nordic Welfare Centre, 2018)

Åldersvänliga kommuner

Projektet har fokuserat på de faktorer som ofta brukar nämnas när man talar om livskvalitet för äldre – möjlighet till fysisk aktivitet, goda matvanor, social gemenskap och att vara behövd. Vi har undersökt hur ett antal kommuner i Norden arbetar med dessa frågor och hur äldre själva är med och påverkar.

Vi har valt elva nordiska städer som är med i Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Age-friendly Cities and Communities. Det är Oslo, Trondheim, Esbjerg, Göteborg, Uppsala, Halstahammar, Stockholm, Gävle, Östersund, Tammerfors och Reykjavik. De åldersvänliga städerna arbetar utifrån dessa teman för ett aktivt och hälsosamt åldrande.

Utomhusmiljöer och byggnader

Transporter

Bostäder

Social delaktighet

Respekt och social tillhörighet

Medborgardeltagande och volontärinsatser

Dessutom skildrar vi Århus som inte ingår i WHO-nätverket men som i samarbete med olika aktörer bedriver ett omfattande arbete för att skapa social gemenskap och motverka ensamhet i alla åldersgrupper.

Mer om åldersvänliga städer

Lyssna på vår poddserie om åldersvänliga städer i Norden. I sex avsnitt diskuteras bland annat hur vi vill bli bemötta som äldre, hur vi vill bo, vad som är viktigt att ha i sitt närområde och vad vi vill kunna bestämma över. I podden deltar politiker, forskare, arkitekter och tjänstemän, liksom representanter för ideella organisationer och vanligt folk på gatan.

Handbok om att skapa åldersvänliga kommuner

Hur gör man för att skapa en åldersvänlig stad? Vilka är framgångsfaktorerna? Och vilka exempel kan vi lära av?

Detta kan man läsa om – och inspireras av – i handboken Aldersvennlig stedutvikling som getts ut av Norske arkitekters landsforbund (NAL) på uppdrag av Helsedirektoratet.

Arbetet med ett åldersvänligt samhälle berör många sektorer. Handbokens kapitel behandlar därför kommunens olika verksamheter och olika delar av planeringsprocessen. Sist finns en rad konkreta exempel på arbete som gjorts.

Handboken riktar sig i första hand till samhällsplanerare och politiker på lokal nivå och du kan läsa den här.