När evidens saknas – att kunna bedöma lovande arbetssätt

Den senaste tioårsperioden har drygt 200 000 barn och unga kommit som asylsökande till de nordiska länderna, ensamma eller med sin familj. De flesta av barnen och deras föräldrar mår bra och har kommit väl in i vardagen. En del familjer kan dock behöva stöd när de kommer till ett nytt hemland i Norden. För de människorna finns det behov av effektiva insatser som fungerar både på kort och på lång sikt. Det kan till exempel handla om att få ökad förståelse för hur barnhälsovården, förskola och skolan fungerar eller vilka förväntningar samhället har på mig som förälder. I en nyutkommen rapport lyfter Nordens välfärdscenter insatser som underlättar för just den här gruppen barn och deras föräldrar att få en trygg och bra start i det nya hemlandet.

Lovande arbetssätt – evidensbaserat eller inte?

Det krävs ett omfattande arbete för att kunna fastslå om en insats har evidens eller inte. Utvärderingar blir ofta resurskrävande och det kan ta flera år att se exakt vilka effekterna blev för den enskilde. Många insatser riktar sig dessutom till relativt små målgrupper som ofta befinner sig i en komplex situation. Det gör att det kan vara svårt att bedöma exakt vad som blev effekten av den enskilda insatsen.

– Vi valde att pilottesta en dansk typologi för lovande arbetssätt för att undersöka om själva typologin kan fungera som verktyg för beskrivning och analys av olika insatser inom det sociala området. Och svaret blev ja: vi bedömer att beskrivningar av insatserna blir både breda och grundliga genom användning av typologin, säger Aila Määttä, projektledare på Nordens välfärdscenter och huvudförfattare till rapporten.

Fem exempel på tidiga insatser från Norden

Analysen av insatserna utgår från en typologi som  Nationale forksningscenter for Velfærdi Danmark har utarbetat. Totalt beskrivs elva element som tillsammans bildar ett verktyg som fungerar som ett komplement till evidensbaserade insatser. Typologin kan till exempel användas för att bedöma styrkor och utmaningar och för att ge inspiration till vilka insatser som bör utvecklas ytterligare.

De elva elementen har grupperats i fyra huvudkategorier:

• Kunskapsbas: teori och kunskap samt positiv verkan
• Koncept: beskrivning, mål, överförbarhet samt ekonomi
• Yrkeskunskap och utveckling: professionell reflektion, relationellt samarbete samt individuell anpassning och samspel
• Anpassning: monitorering samt uppföljning

– Det övergripande syftet med rapporten har varit att sprida insatser som främjar nyanlända barns, ungas och föräldrars delaktighet och integration i det nya hemlandet. Detta kunskapsunderlag kan ligga till grund för arbetet med att utveckla nya arbetssätt och bättre insatser till nyanlända barn och deras familjer, säger Aila Määttä.

I rapporten intervjuas även föräldrar och yrkesverksamma som berättar om sina upplevelser av insatserna. Bland annat får vi möta Ekbal Shaker som är 38 år och mamma till fem barn. Hon flydde från Syrien och bor nu i Danmark sedan 2,5 år tillbaka. Familjen har tillsammans deltagit i en MindSpring-grupp.

– Det viktigaste jag har lärt mig är ett annat sätt att tala och lyssna på mina barn. Vi pratar också mycket om identitet på kurserna. När vi blir flyktingar förändras vår identitet, det gäller både våra barn och oss föräldrar.

Ekbal Shaker tycker det är viktigt att hennes man och söner följer med till MindSpring-mötena:

– Min make är som förändrad. Tidigare hjälpte han inte till hemma, men nu städar han upp efter maten och hjälper mig när jag är trött. Och idag kan min son skilja mellan vad som är rätt och fel. Tidigare kunde han säga till sin syster att han inte kunde leka med henne eftersom hon är tjej. Nu har han förstått att så är det inte här i Danmark, det är mer demokratiskt här.

Hos danska Socialstyrelsen kan du läsa mer om typologin.