Unga med funktionsnedsättning vill ha eget nordiskt utbyte

Initiativet startade i och med Nordens välfärdscenters projekt Universell utformning, delaktighet och demokrati, som har involvering av unga som ett mål. En aktivitet i projektet var ett möte för och med företrädare för unga med funktionsnedsättning, som hölls för ett år sedan. Parallellt med detta projekt löper ett annat, som handlar om just barn och unga med funktionsnedsättning och rättigheter och möjligheter att bli inkluderade. Ett mål med projektet är att stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet i funktionshinderssamarbetet.

– Vi hade inte något stabilt nätverk med ungdomsorganisationer sedan tidigare, därför arrangerade vi mötet för att samla organisationer och diskutera medverkan och vad de själva vill prioritera. Målet var och är att stärka barn- och ungdomsperspektiv i det nordiska samarbetet om funktionshinder, Funktionshindersrådets verksamhet, likväl som inom ministerrådets och Nordens välfärdscenters projekt, säger Maria Montefusco.

Resultatet och möjliga vägar framåt finns delvis beskrivet i rapporten Inga barn eller unga ska lämnas utanför med en rad förslag på hur barn- och ungdomsperspektivet kan stärkas bland annat genom att ungas egna nordiska nätverk blir starkare.

”Överväg en utvidgning av rådet”

Zakaria Naser är ordförande i Ungdomskredsen, Dansk Handicap Forbunds ungdomsorganisation. Under det gånga året har han suttit med som ungdomsrepresentant i Rådet för nordiskt samarbete kring funktionshinder. För honom har det gett en intressant inblick, men han har också några tankar om hur integreringen av unga i rådet kunde förbättras.

– Det är viktigt med kontinuitet så att vi ungdomsrepresentanter är med under en längre period och inte bara sporadiskt. Med tanke på det borde man kanske överväga en utvidgning av rådet, antingen i form av fasta platser för ungdomsrepresentanter på samma villkor som övrig medlemmar i rådet eller i form av ett helt separat ungdomsråd, säger Zakaria Naser.

Kan öka utbytet mellan unga i Norden

Margrét Lilja Aðalsteinsdóttir, ungdomsrepresentant från isländska The Icelandic Disability Alliance har också deltagit i möten, och hon ser ett behov av egna forum för att kunna lyfta frågor som är viktiga för unga med funktionsnedsättning i Norden.

– Bjud in ungdomsrepresentanter till åtminstone några möten om året och inrätta ett ungdomsråd med dessa företrädare för att särskilt diskutera ämnen som är viktiga för oss, säger Margrét Lilja Aðalsteinsdóttir.

Ett nordiskt ungdomsråd skulle inte bara kunna ge inspel till Funktionshindersrådet utan också öka det nordiska utbytet mellan ungdomsorganisationerna, menar Margrét Lilja Aðalsteinsdóttir.

– Varje organisation som har en representant eller två i det nämnda rådet skulle automatiskt öka sitt nordiska utbyte.

 ”Unga behöver växa sig starka tillsammans”

Maria Montefusco, sekreterare för Funktionshindersrådet, vill både se till att samarbetet mellan unga med funktionsnedsättning i Norden kan öka och att Funktionshindersrådet kan bli bättre på att involvera och lyssna på unga.

– Jag tror på en integrerad modell där det finns ett ungdomssamarbete med organisationer som möts parallellt och till viss del är knuten till Funktionshindersrådet, säger Maria Montefusco.

En modell skulle kunna vara att bygga upp ett utbyte där ungdomsorganisationerna skulle kunna föreslå vilka delar de vill medverka i och ha sessioner med Funktionshindersrådet kring.

– Då ska de medverka på lika villkor. Alla beslut och rekommendationer skrivs redan i konsensus så det vore ingen skillnad i praktiken, säger Maria Montefusco.

För att ungdomsorganisationerna skulle kunna vara en sådan samarbetspartner krävs att det byggs upp ett mer stabilt utbyte.

– En grundläggande aspekt är att ungdomsorganisationerna får växa sig starkare tillsammans innan eller parallellt med att de förväntas medverka på ett meningsfullt sätt, säger Maria Montefusco. Jag tycket att ministerrådet ska göra en särskild satsning på att hjälpa organisationer som företräder unga med funktionsnedsättning att bli starka och stabila i sitt nordiska samarbete. Kanske en miljon danska kronor om året under hela nästa handlingsplansperiod, förslagsvis fem år?

Språkbarriären ett hinder

Margrét Lilja Aðalsteinsdóttir som kommer från Island har under de möten hon deltagit i upplevt att språket är ett hinder.

– Det var mycket svårt att förstå alla olika språk, särskilt danska. Jag talar flytande norska efter att ha bott där, men kämpade ändå. Det skulle öppna rådet för så många fler om mötena var på engelska. Att ha en konversation om sådana viktiga ämnen utan att helt förstå varandra leder bara till missförstånd och sämre resultat, säger Margrét Lilja Aðalsteinsdóttir.

Ambitionerna att öka ungas delaktighet ligger i linje med Nordiska ministerrådets vision 2030. I den handlingsplan som tagits fram lyder mål 11 så här: ”Nordiska ministerrådet ska ge det nordiska civilsamhället, särskilt barn och unga, en starkare röst och delaktighet i det nordiska samarbetet samt öka deras kunskaper om grannländernas språk och kultur.”