Förmåga att tänka nya lösningar krävs för att kunna möta välfärdsutmaningarna

OECD-studien Health at a Glance 2021 (2021) visar att de nordiska länderna ligger i topp bland medlemsländerna när det gäller andelen av arbetskraften som är sysselsatt inom vård- och omsorgsyrken. Det ger Norden en bra utgångspunkt för att möta dagens och de kommande årens utmaningar. För att det ska kunna ske krävs dock nya sätt att organisera och driva välfärdstjänster – inte att vi fortsätter på samma sätt som idag. Det visar fem olika artiklar som belyser utvecklingen av välfärdstjänster, ur olika synvinklar.

Nya sätt att utföra tjänster

De tre första artiklarna är studier av nya sätt att utföra kommunal vård och vårdtjänster. En artikel diskuterar policydesign i danska kommuner för att öppna upp självstyrande team inom hemtjänsten  Självstyrande team visas här som en reaktion på New Public Management (NPM)  – det sätt som sektorn har drivits på de senaste åren. Självstyrande team får tillbaka en större grad av auktoritet, tillit och diskretion.

En artikel presenterar resultat från en uppföljningsstudie av etableringen av ett ambulerande äldrepsykiatrisk team i Norge. Frågorna om samordning och interaktion mellan olika tjänstenivåer är ofta en kritisk punkt. Här är det särskilt anhörigas bedömningar som är av värde för utveckling av tjänster för den enskilde brukaren.

Demensvårdens och dess personal ägnas ett särskilt kapitel. Här diskuterar författarna hur kompetensutveckling och lärande sker i vardagen. Författarna tittar särskilt på vad som utgör flaskhalsar för lärande i praktiskt arbete. De pekar på flera aspekter som kan vidareutvecklas och förbättras genom de sätt på vilka lärande organiseras och genomförs som en del av tjänsterna.

Digitala studier under corona

Elever med icke-synliga funktionsnedsättningar och hur de upplevde digitala studieformer under coronapandemin är ämnet för en artikel. Den visar att några av eleverna upplevde den digitala tekniken som möjliggörande och produktiv, medan det för andra innebar att det blev en svårare studiesituation. Författarna visar i synnerhet hur makt i viss mån överförs från utbildningarna till eleverna. På det här sättet får studenterna större möjligheter att planera och organisera sina studier och interagera med studiekamrater och föreläsare.

Det sista bidraget har också lärande som tema. En litteraturstudie sammanfattar resultat från nyare nordiska empiriska studier inom området. Studierna som granskas är begränsade, men författarna finner intressanta drag när de tittar på dem tillsammans. Bland annat genom att peka på lovande praktiker och arbetssätt som omfattar smalare målgrupper. Kopplingen till utveckling och förnyelse handlar om att mentorsprogram ska förstås som ett komplement till de etablerade välfärdstjänsterna.