Lyft fram välfärdsfrågorna i kommande Helsingforsavtal

Arbetsgruppen rekommenderar att den nordiska välfärdsmodellen lyfts mer konkret i det nya avtalet och att det nordiska samarbetet kring välfärdsfrågorna stärks då det har det hänt mycket sedan avtalet senast reviderades. Kai Koivumäki och Merethe Løberg vid Nordens välfärdscenter har bidragit med inspel till arbetsgruppens arbete.

–  Befolkningen i Norden möts av andra och nya välfärdsutmaningar idag. Alla befolkningsgrupper ska vara delaktiga och ha lika tillgång till välfärdstjänster oberoende av funktionsförmåga, ålder, etnicitet eller om man bor i en storstad eller glesbygd, säger Kai Koivumäki.

En allt äldre befolkning, utvecklingen av välfärdsteknologi, barns och ungas situation, psykisk ohälsa och allt bättre men också dyrare mediciner är frågor som vi bör samarbeta mer om i Norden. Genom samarbete kan våra välfärdsmodeller utvecklas vidare, konstaterar arbetsgruppen i sin rapport.

Nordens välfärdscenter är en av de tolv institutioner som inom det nordiska samarbetet idag bidrar till förmedling av kunskap och forskning inom dessa områden. Idag arbetar Nordens välfärdscenter bland annat med frågor som rör barn och unga och särskilt med frågan om barns och ungas möjligheter till deltagande och utveckling efter covid-19 pandemin.

– Vi kan se att barns rättigheter drabbades svårt under pandemin, på en rad områden. Exempelvis fick barn med en förälder, mor- eller farförälder eller syskon i ett annat nordiskt land inte sin rätt till umgänge tillgodosedd, säger Merethe Løberg.

Norden blir inte en socialt hållbar och integrerad region förrän vi tar hänsyn till att familjer i dag bor, lever och arbetar i hela Norden och arbetsgruppens rekommendation att föra in barns och ungas rättigheter som ett eget tema välkomnas.

– De nordiska ländernas arbete med efterlevnaden av FN:s konvention om barnets rättigheter har kommit långt sedan Helsingforsavtalet reviderades 1996. Det vore fint om det avspeglades i avtalet, säger Merethe.

Nordiska rådets presidium kommer i juni att behandla arbetsgruppens förslag och ta ställning till om man ska gå vidare med en rekommendation till de nordiska regeringarna om en uppdatering av Helsingforsavtalet.

Bakgrund

Helsingforsavtalet är en samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Avtalet undertecknades den 23 mars 1962 och trädde i kraft den 1 juli samma år. Den ursprungliga texten har reviderats löpande genom åren och de senaste ändringarna trädde i kraft den 2 januari 1996.