Utvecklingen av antal hemlösa i Norden

Alla jämförelser av hemlösheten i Norden måste göras med försiktighet. Men tendensen är tydlig: minskande hemlöshet i Finland och Norge.

Det danska företaget Kraka presenterade 2018 rapporten Hjemløsebarometeret – dansk hjemløshed i nordisk perspektiv. Där gör man en jämförelse mellan hemlösheten i Danmark, Sverige, Norge och Finland, som bygger på de olika ländernas statistik. Statistiken har anpassats till Danmarks sätt att räkna hemlösa. Notera att detta exempelvis innebär att Sverige har fått ett lägre antal hemlösa än i de nationella mätningarna eftersom man inte räknar med de som har sociala kontrakt.

I rapporten konstateras att Norge har 67 hemlösa per 100 000 invånare, medan Danmark har 115, Sverige 143 samt Finland 129 (Kraka, 2018).

Hemlösheten i Norge och Finland minskar men det gör den inte i Sverige och Danmark. I Norge har det skett en ganska dramatisk minskning av hemlöshetstalen mellan 2012 och 2020, och i senaste mätningen låg antalet hemlösa på 62 per 100 000 invånare.

Notera att talen ovan har interpolerats till Danmarks sätt att räkna hemlösa och därmed inte överensstämmer med nationella uppgifter.

Danmark – stagnation bryter uppåtgående trend

Den senaste danska kartläggningen gjordes 2019. Då fanns 6 431 registrerade hemlösa invånare. Det är en minskning mot mätningen 2017, men så liten att man kan se det som att hemlösheten är oförändrad. Detta innebär att Danmark har brutit trenden med stigande hemlöshet.

Siffran 6 431 registrerade hemlösa motsvarar 0,11 procent av den danska befolkningen. Det är således 1 av 900 invånare som är hemlösa. Antalet registrerade hemlösa har minskat något sedan mätningen 2017 då det fanns 204 fler registrerade hemlösa (6 635). Hemlösheten i Danmark har mätts på samma sätt sedan år 2009 och detta är första gången som den inte ökar (Benjaminsen, 2019).

Precis som vid tidigare mätningar har man under vecka 6 samlat in uppgifter från myndigheter och andra som kan väntas komma i kontakt med hemlösa.

I rapporten 2017 betraktades antalet registrerade hemlösa som lägre än det verkliga antalet. Det är särskilt lätt att missa de som lever på gatan, men man påpekade samtidigt i rapporten att även dessa personer i de allra flesta fall har kontakt med sociala myndigheter för att få ersättning (Benjaminsen, 2017).

"Slutsatsen är att minskningen i antalet hemlösa troligen både beror på att det är färre hemlösa unga och kvinnor och en något minskad rapportering."

I rapporten från 2019 är det något färre uppgiftslämnare som har bidragit till rapporteringen än 2017. Samtidigt är det svårt att exakt veta vad minskningen av hemlösheten beror på. Det har skett en minskning av unga och kvinnor, de grupper där det tidigare har varit störst andel så kallade soffsovare (sofasovere). Samtidigt har minskningen av unga skett i kommuner och områden där rapporteringen har varit fortsatt hög. Slutsatsen är att minskningen i antalet hemlösa troligen både beror på att det är färre hemlösa unga och kvinnor och en något minskad rapportering.

I denna statistik är inte barn som är med hemlösa föräldrar inräknade och inte heller personer utan uppehållstillstånd.

Färre kvinnor – oförändrat antal män

Det har registrerats 1 454 hemlösa kvinnor 2019. Det är en minskning med 179 personer (två procentenheter) mot förra mätningen. Andelen kvinnor bland de hemlösa är 23 procent. Bland dessa kvinnor är det unga kvinnor i åldern 18–24 år som är mest utsatta. Antalet hemlösa män är i stort sett oförändrat. Bland hemlösa som lever på gatan utgör männen hela 83 procent.

Barn – över 200 hemlösa med förälder

Rapporten från 2019 visar att det var 88 hemlösa kvinnor och
71 hemlösa män som levde ihop med barn under veckan då undersökningen gjordes. Det motsvarar 6 procent av de hemlösa kvinnorna och drygt 1 procent av de hemlösa männen. Antalet barn som har uppgivits vara med en hemlös förälder är 227.

Ålder – färre unga hemlösa

Antalet hemlösa mellan 18 och 59 år är ganska jämnt fördelat i alla ålderskategorier, runt tusen i varje ålderskategori, men det är mycket få som är under 18 år (13) och jämförelsevis få som är över 60 år (414) (Benjaminsen, 2019). Vid den senaste kartläggningen har antalet unga för första gången fallit sedan mätningarna påbörjades år 2009. I åldersspannet 18–24 år har det skett en minskning med 20 procent och för 25–29-åringar har det skett en minskning med 11 procent. Bland de äldre har däremot antalet hemlösa ökat. I åldersspannet 50–59-åringar har det blivit 7 procent fler hemlösa och bland hemlösa som är 60 år och äldre har antalet ökat med 19 procent.

Färre soffsovare men fler bor på gatan

Den största kategorin bland de hemlösa är de som sover på härbärge, följt av hos familj och vänner och de som bor på gatan. Så har det varit sedan mätningarna startades 2009 och det mönstret håller i sig även för 2019 (Benjaminsen, 2019). Antalet som bor på härbärge och på gatan ökar (3 respektive 13 procent) medan soffsovare har minskat med 25 procent efter en långvarig ökning.

Etnicitet – stor majoritet är födda i Danmark

82 procent av de hemlösa är infödda danskar, varav 7 procent med grönländsk bakgrund. Bland övriga kommer 6 procent från Mellanöstern, 5 procent från Afrika samt 3 procent från EU, medan 2 procent har annan europeisk bakgrund (utanför EU) och 1 procent kommer från övriga Norden.

Sverige – hemlösheten tycks öka på pressad bostadsmarknad

Det är något färre hemlösa registrerade i den senaste mätningen, 2017, men Socialstyrelsen tror att resultatet är missvisande och att hemlösheten troligen har ökat.

Den senaste kartläggningen gjordes av Socialstyrelsen under 2017. Den undersökta veckan fanns det 33 250 registrerade hemlösa. Det motsvarar 0,33 procent av befolkningen. Antalet hemlösa i mätningen 2011 var något högre: 34 000 (Socialstyrelsen, 2011). Socialstyrelsen tror att siffrorna för 2017 är i underkant och inte riktigt speglar den verkliga utvecklingen med tanke på att antalet invånare i Sverige har ökat och bostadsmarknaden är mycket ansträngd.

Barn och personer som är i Sverige utan uppehållstillstånd är inte medräknade i statistiken.

Fler kvinnor – färre män

I Sverige hade antalet hemlösa kvinnor ökat med cirka 900 personer vid senaste mätningen. Samtidigt har antalet män minskat lika mycket. Andelen kvinnor vid mätningen 2017 var 38 procent och andelen män 62 procent.

Fler föräldrar i hemlöshet

Under veckan som registreringen gjordes 2017 var det drygt 6 423 hemlösa föräldrar som uppgav att de hade barn och att de bodde med minst ett barn, växelvis eller stadigvarande. Av dem var 69 procent kvinnor och 31 procent män (Socialstyrelsen, 2017). Det är en ökning jämfört med mätningen 2011. Då var det sammanlagt 5 410 personer som uppgav att de hade omsorg om barn, växelvis eller stadigvarande.

"Under veckan som registreringen gjordes 2017 var det drygt 6 423 hemlösa föräldrar som uppgav att de hade barn och att de bodde med minst ett barn, växelvis eller stadigvarande."

Den största gruppen av föräldrarna i mätningen 2017 tillhör de som har ett långsiktigt boende ordnat av socialtjänsten, så kallade sociala kontrakt. Det är 4 285 föräldrar som tillhör denna grupp. Den näst största gruppen av föräldrar är de som befinner sig i akut hemlöshet. Det är 1 480 föräldrar. Under mätveckan 2017 fick man kännedom om att 5 750 barn bodde med en förälder i någon form av hemlöshet.

Hemlösa i 40-årsåldern

Den största andelen hemlösa finns i åldern 35–39. Medelåldern för hemlösa kvinnor är 39 år och för män 43 år.

Fler akut hemlösa

Nästan hälften av de hemlösa personerna bodde under den aktuella veckan i någon form av långsiktig boendelösning och denna andel har också ökat. Antalet personer som är på institution och sover hos familj och vänner har minskat medan antalet akut hemlösa har ökat

Stor grupp utrikes födda

Andelen födda utomlands bland samtliga hemlösa var 43 procent och har ökat. Den största gruppen bland utrikes födda är personer från Mellanöstern, som utgör 18 procent av de hemlösa, följt av personer från Afrika, 11 procent.

Norge – historisk nedgång i hemlösheten

Mellan 2016 och 2020 minskade hemlösheten i Norge med 15 procent, och sedan 2012 ser vi en nästan halvering av antalet bostadslösa.

I Norge är det By- og regionforskningsinstitutet, NIBR, som ansvarar för kartläggningen av bostadslösa. Den senaste undersökningen är från år 2020.

Antalet bostadslösa var 3 325 personer under den undersökta veckan. Vid förra mätningen, 2016, var det 3 909 och vid mätningen dessförinnan, 2012, var antalet hemlösa 6 259. Det innebär att bostadslösheten har minskat kraftigt, med nästan 3000 personer på bara åtta år.

Tre av fyra är män

Könsfördelningen bland de bostadslösa i Norge har varit i stort sett densamma sedan mätningarna påbörjades, cirka tre fjärdedelar av de hemlösa är män. Andelen kvinnor hade vid senaste mätningen ökat något. För 2020 var andelen män 71 procent och andelen kvinnor 29 procent.

Betydligt färre barn lever utan bostad

Enligt mätningen är det 112 bostadslösa föräldrar som har omsorg om barn. Antalet barn till bostadslösa föräldrar var 142 år 2020, en minskning från 679 barn år 2012. Men i många fall är inte antalet barn angivet och därmed antas antalet vara större än 142. Fyra av fem bostadslösa föräldrar med omsorg om barn är kvinnor.

Färre bostadslösa unga

När det gäller åldersfördelningen är det unga bostadslösa som speciellt har minskat och utgör nu endast 16 procent. Mer än hälften (54 procent) av de bostadslösa är mellan 25 och 44 år, knappt en femtedel (19 procent) är mellan 45 och 54 år och 11 procent är över 54 år.

Den största gruppen (31 procent) har tillfälligt boende, nästan lika många, 30 procent bor tillfälligt hos vänner, bekanta eller släktingar.

Hemlösa utländska medborgare

Personer med tillfälligt uppehälle i landet innefattar både personer med tillfälligt uppehållstillstånd och personer utan uppehållstillstånd. Denna grupp uppgår endast till 59 personer i mätningen 2020. 2016 var antalet 169 och anledningen till nedgången anses vara att färre asylsökanden kommit på senare år, samt att nedstängningen av landet under pandemin gjort att ännu färre kom.

"Utöver de som räknas in i statistiken finns också andra som inte har någon fast bostad."

2016 inkluderades inte denna grupp i den totala statistiken över bostadslösa, men 2020 räknas de med. Anledningen till det är det i huvudsak rör sig om personer med rätt till ekonomisk och annan hjälp från samhället.

Finland – hemlösheten fortsätter att minska

I slutet av 2020 fanns det 4886 bostadslösa personer i Finland. Det är en minskning sedan 2018, då antalet registrerade bostadslösa var 5 482. Generellt har det varit en stor nedgång i bostadslösheten ända sedan 80-talet då mätningarna började.

2018 förändrade man dock metoden för datainsamlingen vilket gör att dessa nyare siffror inte är jämförbara med tidigare.

I den finska statistiken är barn medräknade.

I Finland är det myndigheten ARA, Finansierings- och utvecklingscentrum, som ansvarar för statistiken över bostadslösa. ARA lyder under Miljöministeriet och är ansvariga för genomförandet av statens bostadspolitik. I stället för nedslag under en vecka som i de andra nordiska länderna skickar man ut en enkät till alla kommuner (utom Åland) och samlar in data vid utgången av året. Svarsprocenten har varit hög, över 92 procent (ARA, 2018).

Stabil majoritet av män

Det är en stor majoritet av män i mätningen bland ensamma bostadslösa. År 2020 var andelen män 75 procent. Könsfördelningen har inte förändrats.[1]

Färre barn hemlösa

I statistiken för 2018 började man för första gången redovisa barnfamiljer separat, inte tillsammans med barnlösa par. Det fanns då 159 hemlösa barnfamiljer varav 77,4 procent var ensamstående. 2020 hade antalet barnfamiljer sjunkit till 121, med sammanlagt 227 barn.

Var femte hemlös under 25 år

Vid mätningen 2020 var 20 procent av de hemlösa under 25 år.

Soffsovare vanligast

En stor majoritet bland ensamma bostadslösa är soffsovare; de bor hos vänner och bekanta (64 procent). Totalt 721 personer övernattade utomhus, i trappuppgångar eller skyddshärbärgen. Antalet bostadslösa som bodde på härbärgen eller boendeinrättningar var i den senaste mätningen 489. Antalet personer inom dessa två bostadslöshetsformer har under de senaste två åren ökat till över 1 200 personer, medan antalet var under 800 under 2014–2018.

Hemlösa utländska medborgare

Bland ensamma hemlösa hade 22 procent invandrarbakgrund. Vid mätningen 2018 registrerades för första gången barnfamiljer för sig. Av de 159 barnfamiljerna var det 39 procent som hade invandrarbakgrund.

Utöver de som räknas in i statistiken finns också andra som inte har någon fast bostad. I den finländska hemlöshetsrapporten för 2016 gjordes en uppskattning av antalet papperslösa personer som uppehåller sig i landet och som är i riskzonen för att vara hemlösa. Enligt experter kan det handla om upp till 4 000 personer om man räknar in personer som har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd men som ändå inte har lämnat landet.

Island

För Island finns inte någon statistik för hela landet utan bara för Reykjavik. Den senaste statistiken är från 2017. Hemlösheten i Reykjavik har stigit. Vid första mätningen år 2009 var det 121 personer som var hemlösa och år 2017 var det 349 personer. Under perioden har andelen kvinnor ökat. Vid den första mätningen 2009 var det 76 procent män, och vid mätningen 2017 var det 68 procent män (Gunnsteinsdóttir, 2017).

^[1] Den lilla grupp av bostadslösa som är par, familjer och barn är inte med i denna statistik. Det var cirka cirka 800 personer 2016 (ARA, 2017) och 500 personer 2017 (ARA, 2018)