Odense har fått internationellt erkännande för sitt arbete mot hemlöshet och tillgången till billiga lägenheter. Samtidigt måste man nu riva lägenheter i områden som pekats ut som ghetton. De som tvingas flytta erbjuds billiga lägenheter i andra områden och man bygger nytt för att behålla utbudet av lägenheter och hålla nere hyrorna.
Ét Danmark uden parallelsamfund – ingen ghettoer i 2030, det var rubriken på handlingsplanen som den danska regeringen presenterade 2018, beskrivet i kapitlet före (LÄGG IN LÄNK). Nu håller planen på att bli verklighet. När detta skrivs finns det 15 områden där regeringen har godkänt planerna för hur antalet vanliga hyreslägenheter (almene familieboliger) ska minskas till 40 procent. Odense är Danmarks tredje största stad med drygt 200 000 invånare. Här finns tre av de utpekade områdena. Störst är Vollsmose som i dagsläget har över 7 700 invånare. 1 000 lägenheter ska rivas.
I Odense är ambitionerna höga när det gäller tillgång på billiga bostäder. Hösten 2019 uppmärksammades staden internationellt vid en konferens för Housing Solution Platforms för ett av 50 exempel på innovativt arbete mot hemlöshet. De senaste tio åren har 480 hemlösa fått hjälp att skaffa en egen bostad, och 87 procent bor fortfarande i ett eget hem. Nu har man också infört en garanti, att hemlösa ska erbjudas en bostad inom tre månader.
"Det har varit ett stort fokus på att det ska finnas lägenheter även för dem med låga inkomster."
Det har varit ett stort fokus på att det ska finnas lägenheter även för dem med låga inkomster.
När man nu tvingas riva lägenheter i Vollsmose har kommunen kommit överens med två bostadsföreningar (FAB och CIVICA) att de ska bygga lika många nya lägenheter. De nya lägenheterna är dyrare än de som rivs, men de som tvingas flytta får möjlighet att hyra andra lägenheter i föreningarnas bestånd med samma hyresnivå som i Vollsmose.
Carsten Henriksen på Odense kommun är programchef för omvandlingen av Vollsmose. Han berättar att i Odense finns barn i vart fjärde hushåll. Hur många av dem som finns i lägenheterna som ska rivas kan han inte svara på.
– Men utsatta barnfamiljer kommer särskilt att tas om hand i samband med omflyttningen och introduceras till ny skola, daginstitution etcetera, förklarar han.
Klasskamratseffekten
Carsten Henriksen ser möjligheter med förändringen:
– Det finns forskning som visar evidens för en särskild ”klasskamratseffekt” när barn från svag socioekonomisk bakgrund integreras med barn från mera resursstarka familjer. Samtidigt handlar det om individuella situationer och varje familj måste behandlas individuellt.
Carsten Henriksen pekar på att Vollsmose behöver rustas upp. Rivningen behöver inte ses som så omvälvande.
– Man kan välja att se nedrivningen och nybyggnation som förnyelsestrategi för bostadsbeståndet. Bostäderna i Vollsmose är 50 år gamla och kvarvarande bostäder där renoveras för miljonbelopp. Det är inte så stor skillnad mot att investera i nya bostäder.
I bostadsföreningarna är man glada över överenskommelsen. Den gör att de som tvingas flytta får en ny bostad utan högre hyra och utan att bostadskön växer.
– Segregationen ökar i det danska samhället. Det är vi bostadsorganisationer mycket uppmärksamma på och vi arbetar målinriktat för att säkra att det finns bra och billiga bostäder för alla, säger Nynne Mejlstrup, från bostadsföreningen CIVICA.