Lån till fattiga barnfamiljer minskar hemlösheten

Att hantera bostadspolitiken i Oslo är en komplicerad ekvation. Cirka 70 procent äger sin egen bostad och priserna är höga. Det finns inte någon stor allmännytta. Många av lägenheterna som hyrs har en privat hyresvärd som tjänar extrapengar genom att hyra ut en andra bostad. Hyresvärden kan välja och vraka vem hen vill hyra ut till. Samtidigt ska socialtjänsten ordna bostäder åt barnfamiljer som inte klarar sig själva på bostadsmarknaden och åt andra som har det svårt, bland annat missbrukare. Oslo har en ambition att de allra flesta ska ha en egen bostad, även om de har ett missbruk.

För att få bostäderna att räcka till använder sig Oslo av bostadslån till fattiga barnfamiljer via Husbanken. Det speciella med detta lån är att man ska kunna visa att man har dålig ekonomi för att få ta del av lånet. År 2014 kom Norges bostadsstrategi Bolig for velferd, och en av strategins prioriterade grupper var barnfamiljer. Ett av målen var att flera ”vanskeligstilte” barnfamiljer skulle kunna köpa egen bostad genom förmånliga lån och bidrag. Det handlar om riktat stöd till barnfamiljer som står utan bostad, riskerar att bli bostadslösa eller som har ett väldigt dåligt boende. Familjerna söker lån via kommunen och kommunen står som garant för lånen gentemot Husbanken.

–Nu är det mycket lägre krav för att barnfamiljer ska bli godkända än om du är en ensamstående man exempelvis. I Oslo skulle jag uppskatta att 50 procent av startlånen går till barnfamiljer, säger Katja Haarslev Johannessen.

Trots att lånet går till familjer med dålig ekonomi har det visat sig att det är väldigt ovanligt att familjerna inte klarar av att sköta sina startlån. Det kan hänga ihop med att lånet har goda villkor, att det har varit högkonjunktur och väldigt lågt ränteläge, men det verkar inte vara hela förklaringen.

– Personen i kommunen som jobbar med startlån säger att det är en del som får jobb efter att de har fått startlån. De förbättrar sin ekonomiska situation. De kanske blir mer motiverade när de har lån som de måste betala, säger Anders Bohlin Borgersen, kollega till Katja Haarslev Johannessen, på Oslos socialtjänst.

"Samtidigt finns en oro för att lånen ger en oönskad bieffekt, att det blir vinnare och förlorare."

Samtidigt finns en oro för att lånen ger en oönskad bieffekt, att det blir vinnare och förlorare. Startlånet är till för dem som visserligen inte har något eget kapital, men som klarar av att betala räntan för lånet. 

– De som får startlån flyttar ut och sedan kan de sälja sin bostad och flytta vidare och få ett bättre liv. Sedan sitter vi kvar med de svåraste fallen, förklarar Katja Haarslev Johannessen, på Oslos socialtjänst.

Grunden i det sociala skyddssystemet har länge varit de kommunala bostäderna. Men det finns bara 11 000 lägenheter och Oslo kommun vill inte öka sitt ägande. Målsättningen i arbetet är i stället att utnyttja de lägenheter man har så effektivt som möjligt.

Tidigare var det många som fick livstidskontrakt i kommunala lägenheter. År 2000 togs husregleringslagen bort, och sedan dess kan kommunen ge kortare kontrakt på bara några år. Det gör att fler kan ta del av de kommunala bostäderna.

– Det är bra att vi har en hög omsättning på de kommunala bostäderna, men om man tänker på att familjer ska ha en stabil och trygg bostadssituation är det inte bra, säger Katja Haarslev Johannessen.

På uppdrag av Husbanken genomfördes en utvärdering av situationen för barnfamiljer som bor i kommunala bostäder. Forskarnas uppdrag var att ge beslutsfattare vägledning om hur man ska se på avvägningen mellan genomströmning i de kommunala bostäderna och stabilitet för barnfamiljer (Elvegård & Svendsen, 2017). Slutsatsen var att barnfamiljer har så olika behov att det inte går att säga om det är bra eller dåligt med genomströmning. Det beror på familjesituationen. För en familj som inte har stora livsutmaningar kan det ses som en fattigdomsfälla att bli kvar i en kommunal bostad. För en ensamstående förälder med många barn, varav något barn kanske har särskilda behov, kan förväntningarna på att man ska flytta vidare i stället bli en ytterligare belastning i en redan pressad livssituation.

"Ett annat perspektiv är att lägenheter med stor genom­strömning slits mer. De som bor kvar längre känner större tillhörighet och verkar ta ett större ansvar för bostaden."

Forskarna skriver att de kommunala tjänstemännen ofta är bra på att avgöra vad som är bäst för varje enskild familj. Samtidigt kan det vara svårt att låta familjer som behöver det bo kvar. Det finns andra som också behöver bostaden.

Ett annat perspektiv är att lägenheter med stor genom­strömning slits mer. De som bor kvar längre känner större tillhörighet och verkar ta ett större ansvar för bostaden.

Ett annan intressekonflikt som kommer fram i utvärderingen är att samtidigt hitta trygga boenden åt både missbrukare och barnfamiljer.

Oslo är en stad där bostadspriserna är så höga att vanliga löntagare har svårt att bo där. Å andra sidan drar staden till sig dem som inte har någon inkomst alls.

 – Vi har en stor tillströmning av människor med drogproblem. För att det är huvudstaden. Det är mycket lättare att överleva på gatan här. Du kan äta gratis varje dag. Det kan du inte i en liten kommun, säger Katja.

Missbrukarna i Oslo ska i möjligaste mån erbjudas en egen bostad.
 
– Det är inte så att du inte får någon bostad för att du använder droger, eller för att du har varit bostadslös länge. Då försöker vi hellre ordna en bostad med de tjänster som behövs för att du ska kunna bo där.

Denna höga ambition gör samtidigt att det blir svårare att hitta trygga boenden för utsatta familjer.

– Det är ett jättestort problem. Vi jobbar massor med det här. Vi har inte någon god lösning på det. Man önskar inte heller att alla som använder droger ska bo på samma ställe.

"Det mest optimala är om både de som har drogproblem och barnfamiljer som bor i kommunala lägenheter sprids ut. Ett problem är att de flesta lägenheterna ligger på samma ställe, i centrala Oslo."

Det mest optimala är om både de som har drogproblem och barnfamiljer som bor i kommunala lägenheter sprids ut. Ett problem är att de flesta lägenheterna ligger på samma ställe, i centrala Oslo.

– Det finns stadsdelar som har runt tusen kommunala bostäder och så har du andra områden där det inte finns några alls. Det här är ett historiskt arv. När man förnyar placeras inte de kommunala lägenheterna ihop. Kommunen har möjlighet att köpa in sig i upp till 10 procent av beståndet i en bostadsrätts­förening.

 – När det byggs nytt kan man exempelvis köpa två nya lägenheter i ett husblock. De som får bo där är oftast barnfamiljer.

Ett annat sätt att undvika segregation är kommunens tillvisningsavtal med privata byggbolag. Det innebär att privata bolag kan få fördelaktiga lån av Husbanken mot att Oslo kommun disponerar 40 procent av lägenheterna. Om det går bra kan man sedan bli en av de vanliga hyresgästerna. Dessa lägenheter går dock inte till dem som har stöd från socialtjänsten utan till personer som av andra skäl har svårt att få lägenhet.

 – Det är ju dessvärre så att de som inte är etniskt norska blir diskriminerade på bostadsmarknaden. De är bland annat de som kan få hyreskontrakt den här vägen.

Katja Haarslev Johannessen menar att det generellt är de utrikes födda familjerna som bor sämst i Oslo. Många av dem hyr privat dyrt och otryggt eller så tränger man ihop sig hos någon som har bostad. Det här är en trångboddhet som inte alltid syns i statistiken. En familj kan stå på bostadskontraktet, medan två familjer bor där.

"Det är först efter att man varit folkbokförd tre år i staden som man kan ställa sig i den kommunala kön."

Ett sätt för Oslo att inte överhopas med bostadslösa är treårsregeln. Det är först efter att man varit folkbokförd tre år i staden som man kan ställa sig i den kommunala kön. På så vis blir Oslo inte direkt ansvarig för alla missbrukare som befinner sig i staden. De har inte heller skyldighet att hjälpa flykting­familjer som kommunplacerats någon annanstans. Det gör samtidigt att flyktingfamiljerna som flyttar till Oslo kan få en tuff start.
 
– Du kan få hjälp med hyran hos en privatvärd men du kan inte få en kommunal lägenhet. Man vill inte att folk ska flytta hit för att få en kommunal bostad.

Det förklarar Katja Haarslev Johannessen och Anders Bohlin Borgersen, innan vi går ut från socialkontoret för fotografering. De står mitt i solgasset i Oslo, en stad där fattiga bor grannar med rika och möjligheterna samsas med stora utmaningar. 

Startlån
En av de prioriterade grupperna för startlån är familjer med barn som snabbt behöver ett stabilt boende. Förutsättningen för att få startlån är att man inte kan få lån i en vanlig bank och inte har möjlighet att spara ihop till eget kapital. Samtidigt måste man ha tillräcklig intäkt för att kunna betala räntan för startlånet.

Bidrag (tilskudd) till etablering i egen bostad
De som inte klarar av att betala av på ett startlån kan få bidrag för att de ska kunna ta startlån. De som har låg intäkt och som inte klarar av ett bolån kan komma i fråga för bidrag. Efterfrågan på bidragen är stort. Fram till 2020 kunde kommunerna söka detta bidrag från Husbanken, numera är det beloppet inkluderat i det som kommunerna får från staten till drift.
 
Källa: Husbanken