Den typiska hemlösa i Norden

Sammanfattning

En övergripande bild av den nordiska hemlösa visar att det ofta är en inrikes född, arbetslös man som har drogproblem eller psykiska problem. Sverige avviker något med en större andel kvinnor och förhållandevis många utrikes födda bland de hemlösa.
Siffrorna över förhållandena i de nordiska länderna går inte att jämföra i detalj. Det går emellertid att se en del gemensamma drag.

Den hemlösa är oftast en man

I samtliga av de nordiska undersökningarna är männen i stor majoritet. Männens andel är 70 procent eller mer av det totala antalet hemlösa. Sverige avviker något där andelen män vid den senaste undersökningen var cirka 60 procent.

Cirka var femte är ung

I alla nordiska länder är andelen unga hemlösa under 25 år runt 15–20 procent av det totala antalet hemlösa. 

Majoritet inrikes födda

Den stora majoriteten av hemlösa är inrikes födda, andelen ligger kring 70–80 procent. Sverige avviker något, vid den senaste mätningen var andelen inrikes födda i Sverige 57 procent.

Vanligt att bo hos oss vänner och bekanta

En stor andel av de hemlösa bor hos vänner och bekanta; de är så kallade soffsovare. I Norge, Sverige och Danmark är det kring 30–40 procent av de hemlösa som lever så.[1] I Finland är det ännu vanligare med soffsovare, de utgör hela 64 procent av de ensamma hemlösa.    

En del akut hemlösa

En del av de hemlösa befinner sig i en akut hemlöshets­situation. Beskrivningarna av vad det innebär är olika och gör jämförelser mellan länderna svåra. Generellt kan man säga att det rör sig om cirka 10 till 20 procent av de hemlösa i de nordiska länderna.

Många missbrukare och psykiskt sjuka

Det är vanligt att hemlösa missbrukar och/eller att de lider av psykisk ohälsa. I den senaste norska och svenska statistiken är det cirka 30 procent som lider av psykisk ohälsa, i den danska statistiken är det cirka 60 procent av det totala antalet hemlösa.
Bland de danska hemlösa är det över 60 procent som befinner sig i missbruk (alkohol, tabletter eller droger) och andelen i Norge är något under 60 procent. I Sverige är det cirka 40 procent som befinner sig i missbruk eller beroende (i den svenska definitionen ingår även spel om pengar). Det finns ingen finsk statistik om missbruk och psykisk ohälsa bland de hemlösa.

Väldigt få har arbetsrelaterad inkomst

Det är bara ungefär var tionde hemlös i Sverige, Norge och Danmark som har en arbetsrelaterad inkomst. Finland har inte motsvarande statistik. 

Många hemlösa länge

För en stor andel har hemlöshet pågått över ett år. I Danmark gäller det 48 procent av de hemlösa, i Norge 58 procent, i Finland 22 procent (av de ensamma hemlösa) och i Sverige 54 procent.  

Den hemlösa vårdnadshavaren

Medan hemlösa ofta är inrikes födda män med beroende­problematik är den hemlösa med vårdnad om barn ofta en utrikesfödd kvinna utan missbruksproblem men med svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Vårdnadshavare som har hand om barn är en mycket liten grupp i jämförelse med hela gruppen hemlösa.
Den typiska hemlösa som har hand om barn i Norge, är oftast en kvinna. Personen har oftare en arbetsrelaterad intäkt. Majoriteten är född utanför Norge. De har sällan drogproblem. Bostadslöshet är ofta ett nytt akut problem (Dyb & Lid, 2017).
"De som bor med barn har oftare problem med våld i nära relationer (8 procent jämfört med 5 procent för de som inte bor med barn), men betydligt mer sällan ett beroende eller missbruk (3 respektive 55 procent)."
Också i Sverige är kvinnorna i majoritet bland hemlösa som har hand om barn. En majoritet är utrikes födda och ensam­stående. De som bor med barn har oftare problem med våld i nära relationer (8 procent jämfört med 5 procent för de som inte bor med barn), men betydligt mer sällan ett beroende eller missbruk (3 respektive 55 procent). Den största gruppen hemlösa föräldrar som har hand om barn har sociala kontrakt men 1 480 föräldrar som har hand om barn befinner sig i akut hemlöshet.
I Finland fanns år 2018 195 hemlösa föräldrar som hade hand om barn. Av dem var 77 procent ensamstående. Nästan var tredje hemlös vårdnadshavare (32 procent) var invandrare.


[1]  Siffran i Sverige, 35 procent, bygger på att man räknar bort sociala kontrakt som inte finns i de andra länderna. Om sociala kontrakt ingår i uträkningen blir det i stället 15 procent.