Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Nordiska ministerrådets Handbok för Institutioner, Ekonomireglementet och i enlighet med god redovisningssed för att ge en rättvisande bild av Nordens välfärdscenters ekonomiska ställning och resultat.
Projektintäkter och kostnader bokförs enligt periodiseringsprincipen (bokföringsmässiga grunder); intäkter och kostnader som hör till räkenskapsåret tas med, oavsett när de betalas. Upparbetade intäkter som ännu inte fakturerats/rekvirerats tas upp som fordringar i balansräkningen och som intäkt i resultaträkningen. Förskotterade ersättningar har tagits upp som skuld. Beviljade ej utbetalda och ej upparbetade projektmedel bokförs som projektfordring.
Poster i utländsk valuta i balansräkningen värderas till balansdagens valutakurs. När posterna i balansräkningen regleras bokförs differensen mellan den uppbokade posten och verkligt betald summa som valutakursvinst eller valutakursförlust i resultaträkningen under Övriga finansiella intäkter eller Övriga finansiella kostnader.
Anläggningstillgångar aktiveras inte i balansräkningen utan inköpen kostnadsförs direkt. Beloppsgräns för periodiseringar är 10 000 SEK.
Vid konsolideringen av Nordens välfärdscenter Sverige och Nordens välfärdscenter Finland har interna skulder och fordringar eliminerats.
Beloppen i årsräkenskapen är redovisade i tusen SEK när det inte angetts annat.
Valutakurseffekter vid konsolidering
Bokföringen i Nordens välfärdscenter Finland görs i Euro och i Nordens välfärdscenter Sverige i SEK. Den samlade räkenskapen för Nordens välfärdscenter redovisas i SEK. Nordens välfärdscenter Finlands bokföring räknas om till SEK i de konsoliderade årsräkenskaperna. Vid omräkningen har resultatposterna värderats till årets genomsnittliga växelkurs och balansposterna till balansdagen växelkurs.
Vid konsolideringen uppstår valutakurseffekter på grund av att växelkurserna skiljer sig mellan bokförd växelkurs, genomsnittlig växelkurs och balansdagens växelkurs. Dessa valutaeffekter justeras direkt i resultat- och balansräkningen.
Överföring av Nordens välfärdscenter Finlands del av basanslaget görs från Nordens välfärdscenter Sverige i Euro. I Nordens välfärdscenter Sverige är överföringen bokförd med den växelkurs som gällde vid överföringen. Vid konsolideringen har Nordens välfärdscenter Finlands andel av basanslaget värderats till årets genomsnittliga kurs. Effekten av valutakursdifferensen har justerats direkt i resultaträkningen.
I resultaträkningen justeras också effekten av att årets resultat för Nordens välfärdscenter Finland, uttryckt i SEK, värderas till olika valutakurser (resultatposter till genomsnittlig kurs och balansposter till balansdagens kurs).
Eget kapital i Nordens välfärdscenter Finland värderas till SEK balansdagens växelkurs. I föregående års balansräkning värderades Nordens välfärdscenter Finlands eget kapital till föregående års balansdags växelkurs. Differensen som uppstår på grund av olika växelkurser justeras i balansräkningen.
Växelkurseffekterna specificeras också i not 5.
Ekonomiskt resultat, kostnader och intäkter
Nordens välfärdscenters omsättning 2021 uppgår till 42 132 tusen SEK och resultatet till 77 tusen SEK. Resultatet är 1 165 tusen SEK bättre än det budgeterade underskottet 1 088 tusen SEK. Huvudorsaken är lägre kostnader till följd av den fortsatta pandemin. Men även besparingar har bidragit till resultatet.
Kostnader för varor och tjänster uppgick endast till 71 procent av de budgeterade kostnader. Det beror på att en stor del av verksamheten har genomförts digitalt i stället för fysiskt och vissa aktiviteter har skjutits upp till 2022. Dessutom har många projekt med särskild projektfinansiering startats under 2021 eller under slutet av 2020. Projektkostnader för köp av tjänster i de nya projekten har blivit lägre under 2021 än budgeterat. Det beror på att en mindre andel av de projektens totala inköp har gjorts under 2021 än vad som antogs i budgeten.
Nordens välfärdscenters satsning på att utveckla digitala evenemang i en modern studio blev lägre än budgeterat under 2021, tack vare samarbete med Nordregio.
Pandemin har vidare medfört att kostnaden för stödordningen blev lägre än budgeterat då många av de stödberättigade aktiviteterna ställts in under 2021.
Personalkostnaderna var sex procent högre än budgeterat, trots att två rekryteringar skjutits upp i syfte att hålla nere personalkostnaderna. Det beror på de kraftigt ökande pensionskostnaderna i Sverige under 2020 och framför allt under 2021 som Nordens välfärdscenter rapporterade om i samband med delårsrapporteringen 2021.
Projektintäkter från NMRS var 27 procent lägre än budgeterat. Projektintäkter periodiseras till det år som projektets kostnader upparbetas. Som en följd av att projektkostnaderna var lägre än budgeterat (enligt ovan), periodiseras en större andel av projektintäkterna till kommande år än budgeterat. Projektintäkterna 2021 blir därmed lägre en budgeterat.
Övriga intäkter var i nivå eller över budgeterade intäkter.