Tabun om barnfattigdom måste brytas!
Välfärdspolitik
15 dec 2015
- Vi måste bryta tabun när det gäller barnfattigdom i Norden. Det krävs mer ärlighet, det är fel att säga att det inte finns fattiga barn. Orden är Simons, som är en av ungdomarna som deltog i den nordiska konferensen om barnfattigdom. Mötet ägde rum i Köpenhamn december 2015 och var ett samarrangemang mellan Nordens Välfärdscenter och NORDBUK, Nordiska barn- och ungdomskommittén.
Starkast intryck gjorde ungdomar som visade kortfilmer (se längst ner) om sina upplevelser av en uppväxt i fattigdom. Ungdomarna, som kommer från flera nordiska länder, samlades tidigare under året på Biskops Arnö utanför Stockholm för att formulera gemensamma förslag på vad samhället borde göra för att öka livskvalitén för barn som lever under ekonomisk press. “Unga berättar”, en verksamhet i Stockholms stads kulturskola, hjälpte ungdomarna att skapa starkt berörande kortfilmer med utgångspunkt i deras upplevelser.
– Workshopen på Biskops Arnö väckte minnet av dålig självkänsla och osäkerhet, sa Charlotta, en av ungdomarna som deltog i diskussionen. Jag önskar att någon hade sagt till mig att det är inget fel att vara fattig – i stället hyssjade de vuxna när jag försökte prata öppet om det.
Mer borde vara gratis för barn
Att fattigdom är stigmatiserande var ett genomgående tema i ungdomarnas berättelser. Ett kraftfullt råd till Nordens politiker är att allt som är grundläggande och viktigt för barn borde vara gratis. Det gäller bl.a. fritidsaktiviteter och skolan, där ingenting borde få kosta, varken böcker och skolresor eller skolmaten, som väckte en längre diskussion. Flera av ungdomarna skämdes när de gick i skolan för att de så sällan hade råd att ha med sig en lunchbox.
Fattigdom är ett strukturellt problem
Karin Gustavsen, ledare för Samfunnslaboratoriet i Norge, betonade att fattigdom inte är ett individuellt problem utan ett strukturellt. Med allt större klyftor i samhället minskar upplevelsen av en samhällsgemenskap, solidariteten försvagas, fruktan ökar och därmed kriminaliteten.
– Naturligtvis ska man bekämpa fattigdom på olika nivåer men det är viktigt att vara medveten om var man står och att inte glömma den strukturella förklaringen, sa Karin Gustavsen och riktade uppmärksamhet mot uppdelningen mellan kompenserande åtgärder och åtgärder som har som syfte att bekämpa fattigdomen.
Hon kommenterade också att gratis mat i grundskolan är ett undantag i Norden. Bara Finland och Sverige har stiftat lagar om det.
– I Norge är det fritt fram för kommunerna att erbjuda gratis skolmat om de vill, sa Karin Gustavsen. De säger att de inte har råd men på 1950-talet hade man gratis skolfrukost i Oslo – då hade man råd. Forskning visar att maten är viktig för inlärning.
Praktiska exempel på strukturerat arbete
Två exempel på strukturerat praktiskt arbete mot fattigdom gavs också under konferensen:
I norska Drammen använder sig Levekårsteamet av SIMBA-metoden i sitt samarbete med ekonomiskt utsatta familjer. Verkligt brukarinflytande är A och O. Man kartlägger familjens samlade livssituation med särskilt fokus på barnen och deras behov. Därefter gör man upp en plan och ser till att familjen får den hjälp den behöver och har rätt till.
Även i Trondheim är helhetssynen på familjer en förutsättning för framgång i det systematiska arbetet. Målgruppen är familjer som under lång tid mottagit ekonomiskt bistånd. Målet är att de ska få annan intäkt än biståndet. En familjekoordinator utses som för familjens talan och hjälper den att hitta rätt bland myndigheter och tjänsteutövare.
– När allt ska mätas är det svårt att få till en helhetsarbete, det goda samordnade arbetet som vi vet är bra, sa Line Fischer Østlyng, handläggare i Trondheim.