Nordisk-baltiskt utbyte för en åldersvänlig samhällsutveckling

Generationsöverskridande miljöer i Hemlingborg

Studiebesöket i Gävle fokuserade på miljöer där olika generationer möts i vardagen och där samverkan mellan verksamheter är en integrerad del av arbetssättet. Valet av platser utgick från Võru kommuns intresse för lösningar som kan bidra till social delaktighet och stärka samarbetet mellan olika sektorer i kommunen.

Gävle är sedan 2019 medlem i Nordiska nätverket för åldersvänliga städer och samhällen, som samordnas av Nordens välfärdscenter. Genom nätverket tar kommunen del av forskning och erfarenheter från andra nordiska kommuner och får stöd i det långsiktiga arbetet. Det långsiktiga arbetet hos Gävle kommun har resulterat i flera konkreta initiativ som omsätter ambitionen om en åldersvänlig kommun i praktiken.

Ett av huvudinslagen var Hemlingborg i Södra Hemlingby, där äldreboende, skola, förskola och idrottshall samlats under samma tak. Enligt Ann-Charlotte Jansson, koordinator för Åldersvänligt Gävle, visar Hemlingborg hur samlokalisering kan skapa naturliga möten mellan generationer. Hon berättade att miljön bidrar till både social stimulans och ökad trygghet, särskilt för äldre personer och personer med demenssjukdom. Även enkla intryck, som att se barn leka på gården, kan fungera som stimulans och bidra till ökat välbefinnande.

För Võru kommun blev Hemlingborg ett konkret exempel på hur generationsöverskridande lösningar kan organiseras i praktiken. Tiina Hallimäe, projektledare vid Võru kommun, betonade värdet av att se hur olika funktioner samverkar i vardagen och hur gemensamma ytor används flexibelt för olika målgrupper. Hon lyfte särskilt de administrativa ytorna och hur personalens placering kan stödja samordning mellan verksamheter – en fråga som Võru arbetar med i det pågående arbetet med sitt fritidscenter.

Karolin Eks, ansvarig för ungdomscenter-verksamheten i Võru, uppmärksammade fritidsytorna i Hemlingborg och hur olika rum möjliggör skapande verksamhet, spel och socialt umgänge efter skoltid. För Võru, där det nya fritidscenter ska fungera som en fritidsmiljö för flera åldrar, blev detta ett konkret exempel på hur gemensamma ytor kan stödja aktiviteter över generationsgränserna.

Social gemenskap i Tickelsbo

Besöket omfattade även trygghetsboendet Tickselbo, där personer över 65 år bor i egna lägenheter med tillgång till gemensamma ytor som vardagsrum, kök och aktivitetsrum i bottenvåningen. Enligt Ann-Charlotte Jansson är boendeformer som Tickselbo viktiga för att kombinera självständighet med social gemenskap inom ramen för ett åldersvänligt samhälle. Boendeformen är en del av det ordinarie bostadssystemet och kräver inte något biståndsbeslut, berättade Jansson.

En av de boende berättade att de ofta samlas i vardagsrummet för att diskutera och planera olika aktiviteter. Han fortsatte med att det finns en trivselvärd som stöttar genomförandet av aktiviteter och bidrar till att skapa gemenskap i huset. De boende har också ett nära samarbete med en närliggande ungdomsgård. Tillsammans med unga träffas de för samtal, får hjälp med teknik som mobiltelefoner och umgås i vardagen. De har även bakat tillsammans i det gemensamma köket.

Siiri Toomik, ansvarig för dagverksamheten för äldre i Võru, beskrev att besöket i Tickselbo gav inspiration till hur kommunen kan vidareutveckla aktiviteter för seniorer och samtidigt förbättra tillgängligheten i det kommande fritidscenter i Võru.

Både Toomik och Eks lyfte att det redan i dag finns generationsöverskridande initiativ i Võru, bland annat slöjd- och textilverksamhet samt kommunal caféverksamhet där olika åldersgrupper möts. Studiebesöket gav ytterligare inspiration till hur samarbetet mellan verksamheter kan stärkas i det planerade fritidscentret.

Studiebesök som grund för konkreta lösningar och vidareutveckling

Samtidigt gav dialogen mellan kommunerna möjlighet att diskutera hur åldersvänligt arbete kan organiseras i praktiken och hur ett tvärsektoriellt arbetssätt kan förankras i hela organisationen.

Tiina Hallimäe lyfte att studiebesök ger möjlighet att hämta inspiration och få nya perspektiv genom att se verksamheter i praktiken. Vice borgmästaren Sixten Sild betonade vikten av att flera yrkesroller deltar i utbyten som detta, eftersom olika funktioner behöver samverka när projekt ska genomföras lokalt. När projektledning, ungdomsverksamhet och verksamhet för äldre deltar skapas en gemensam förståelse för vad ett generationsöverskridande arbete innebär i praktiken, vilket underlättar när idéer senare ska omsättas i lokala beslut och lösningar.

För Võru kommun blev studiebesöket en möjlighet att se hur ett åldersvänligt arbete kan genomsyra en hel organisation. Enligt Hallimäe är det just denna helhet som gör internationella utbyten värdefulla. Att se hur en annan kommun strukturerar sitt arbete, involverar olika förvaltningar och förankrar arbetet politiskt ger konkreta referenser i det egna utvecklingsarbetet.

Åldersvänlighet är gemensamt ansvar

Enligt Ann-Charlotte Jansson är en grundläggande förutsättning att hela kommunen arbetar tillsammans. Hon betonade att arbetet behöver vara tvärsektoriellt och omfatta flera verksamheter, inte bara de som traditionellt arbetar med äldrefrågor.

Kommunen arbetar utifrån Världshälsoorganisationens (WHO) modell för åldersvänliga städer och samhällen och har fokus på bland annat mobilitet, social delaktighet, information och stöd till anhöriga. En central del i arbetet är att involvera äldre personer i planering och genomförande. Det sker genom dialogmöten, workshops och uppsökande arbete, där äldre personer ges möjlighet att påverka både innehåll och prioriteringar.

Arbetet är samlat i en handlingsplan för en åldersvänlig kommun, där olika förvaltningar och verksamheter har ansvar för genomförandet inom sina områden. Jansson framhåller att handlingsplanen fungerar som ett gemensamt ramverk som gör det tydligt att åldersvänlighet inte är en isolerad fråga, utan en del av kommunens övergripande utveckling.

Mobilitetsprogrammet som stöd för lokal utveckling

Nordic-Baltic mobility programme for public administration riktar sig till tjänstepersoner och andra anställda inom offentlig sektor i de nordiska och baltiska länderna. Programmet stödjer studiebesök, praktikperioder och nätverksaktiviteter med syfte att stärka kunskapsutbyte och samarbete i regionen. Ansökningsperioden för Nordic-Baltic mobility programme är öppen till och med 31 mars 2026.