Jämlik demensvård en framtida möjlighet i Norden

En utvärdering av Nordiskt demensnätverk, som koordineras av Nordens välfärdscenter på uppdrag av Nordiska ministerrådet, visar att de nationella demensstrategierna haft stor betydelse för utvecklingen även i de länder där det ännu fattas strategier eller nationella planer.

– Länderna tittar, lär och kopierar av varandra. Vi ser exempel på konkreta åtgärder från ett land som har kopierats och anpassats i ett annat land, säger seniorrådgivare Lars Rottem Krangnes från Nordens välfärdscenter och den som koordinerar nätverket.

Åtgärderna Lars Rottem Krangnes syftar på kan vara exempelvis anhörigprogram, demensvänliga lokalsamhällen, appar, personalutbildningar med mera.

Norge och Danmark har sedan flera år tillbaka nationella demensstrategier. Finland har ett nationellt minnesprogram för personer med demenssjukdom. Island liksom Sverige arbetar för en nationell strategi. Hösten 2017 lade Socialstyrelsen i Sverige fram reviderade riktlinjer för rekommendationer om åtgärder vid demenssjukdom. Våren 2018 finns förhoppningar om att Sveriges regering antar en nationell demensstrategi.

– I det här arbetet har de norska, danska och finska erfarenheterna och system lyfts rakt in i underlaget för en svensk demensplan, säger Lars Rottem Krangnes.

Jämlik nordisk demensvård

Målet är att de nordiska länderna ska kunna säkra en jämlik demensvård. Nationella strategier är ett medel för att nå målet. Det finns i dag praxisskillnader inte bara mellan länderna utan också mellan kommuner inom de enskilda länderna. Demensnätverket verkar för att dessa skillnader ska utjämnas genom bättre kvalitet och innovation i demensutredning, -behandling och -omsorg i hela Norden.

– Inom demensnätverket pratar man bland annat om systematisk standardisering av patientförlopp som ett prioriterat område, säger Lars Rottem Krangnes och tillägger:

– Livskvalitet är vad det handlar om, både för den sjuke och de anhöriga.

En av flera effekter med demensnätverket har varit det rika kunskapsutbytet, både på praktiskt plan där kommuner kunnat lära av varandra och teoretisk kunskap. Exempel på det sistnämnda är kunskap om personer med etnisk minoritetsbakgrund, demens och intellektuell funktionsnedsättning och urfolk och demens. Forskning visar att urfolk i Kanada, Nya Zeeland och Australien är överrepresenterade bland sina befolkningar vad gäller demens.

– Det behövs ny kunskap om våra egna urfolk och demens. Under 2018 satsar Nordens välfärdscenter på ett projekt som kommer att involvera urfolk som samer och inuiter, säger Lars Rottem Krangnes.

Teknik som ger inflytande

Framtida utmaningar för demensnätverket är frågor om integritet och etik, anhörigfrågor och inte minst utvecklingen inom det välfärdsteknologiska området. I en allt mer digitaliserad värld behöver vi inkludera de sjuka och hitta teknik och lösningar som ger dem inflytande över deras egna liv. Här måste politiker och beslutsfattare finnas med och peka ut olika riktningar –  om vilken teknik som ska tas fram, vem som ansvarar för vad och inte minst hur vi säkrar att tekniken svarar mot brukarnas behov.