Arbete som bakgrundsfaktor i underhållsbehandling
Folkhälsa
19 maj 2014
Sannolikheten för individer som arbetar och har ett opiatberoende att medicinera sitt missbruk med ordinerat metadon eller buprenorfin är 19 gånger större än för de utan arbete. Marcus Blom Nilsson, Lena M. Lundgren och Deborah Chassler skriver om bakgrundsfaktorers betydelse i behandling av opiatberoende.
Missbruk av opiater – främst heroin – är ofta förenat med lidande för den enskilde, anhöriga och samhället. År 2012 uppskattades antalet opiatberoende individer i Sverige till mellan 7000 och 10 000.
Sambandet mellan opiatmissbruk och kriminalitet, sjukdom och förhöjd dödlighet är inom forskningen väl etablerat och en aktiv heroinmissbrukare löper omkring 20 – 60 gånger högre risk att dö en för tidig död än befolkningen i övrigt.
Större risk vid arbete
Vid sidan om traditionell psykosocial missbruksbehandling i behandlingen av opiatberoende har Sverige sedan mitten av 60-talet erbjudit läkemedelsbehandling med metadon, s.k. läkemedelsassisterad underhållsbehandling.
Individer med arbete var 19 gånger mer sannolika att medicinera med metadon eller buprenorfin i jämförelse med de som inte arbetade. Även de med en historia av tungt missbruk, de med erfarenhet av psykosocial behandling eller de med erfarenheter av att ha blivit åtalade för brott, visade sig vara mer benägna att medicinera.
Läs mer på vår populärvetenskapliga webbplats PopNAD och i det senaste numret av vår vetenskapliga tidskrift Nordic Studies on Alcohol and Drugs
