Ensamhet drabbar unga lika mycket som äldre

I medierna beskrivs ensamhet ofta som en epidemi som sveper över världen. Lena Dahlberg har forskat på social exkludering och ensamhet i Sverige, och i en artikel i magasinet Mind skriver hon om denna ständigt aktuell fråga.

Ofta ses äldre personer som särskilt utsatta för ensamhet. Detta är också en grupp som lyfts fram i medierna och det finns en allmän föreställning om att åldrande är förenat med ensamhet. Men enligt Lena Dahlberg stämmer det inte riktigt med hur det ser ut i verkligheten.
”Känslan av ensamhet är vanligast bland personer som är upp till cirka 25 år och bland de allra äldsta. Bland personer i åldern 65 till 75 år är inte ensamhet vanligare än bland personer i medelåldern. Även bland de allra äldsta så är det en minoritet som känner sig ensamma”, skriver hon i artikeln.

Ingen epidemi att tala om

Hur är det då med bilden av ensamhet som en epidemi? Lena Dahlberg hävdar att ensamhet absolut inte kan beskrivas som en epidemi som sprider sig i samhället.
”I England har forskare haft möjlighet att göra jämförelser ända tillbaka till 1940–60-talen, och inte ens i de tidsperspektiven finns det några tecken på att ensamheten har ökat”, skriver hon.

Även om ensamhet inte är så utbrett bland äldre personer som de flesta tror och även om det inte blir vanligare med ensamhet över tid, så är det trots allt en viktig fråga. Ensamhet har stor betydelse för enskilda individers livskvalitet. Forskning som Lena Dahlberg hänvisar till visar att ensamhet ökar risken för såväl fysisk som psykisk ohälsa.
”Det har till och med slagits fast att ensamhet ökar risken för dödlighet. En person som upplever ensamhet har nästan 30 procent större risk att dö i förtid jämfört med en person som inte upplever ensamhet. Risken är i nivå med etablerade riskfaktorer såsom fetma, fysisk inaktivitet och missbruk – och vi skulle knappast ignorera dessa förhållanden och betrakta dem som oviktiga”, skriver Lena Dahlberg.

Äldre kvinnor mer ensamma än män

Anledningen till att en större andel av de allra äldsta rapporterar ensamhet beror inte på åldern i sig, utan har att göra med förhållanden som ökad ålder för med sig. Ensamhet är också vanligare bland kvinnor än män.
”Detta måste dock förstås utifrån kvinnornas och männens olika livssituation. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och tenderar att gifta sig med personer som är äldre än de själva. Därmed löper kvinnor större risk att förlora sin partner. Samtidigt har kvinnor sämre hälsa än män. Den högre rapporteringen av ensamhet bland de allra äldsta och bland kvinnor beror alltså till stor del på den ökade risken att förlora sin partner och bli sjuk, inte på ålder eller kön i sig”, skriver hon i artikeln.

Vidare menar hon att för att kunna lindra ensamhet är det viktigt att ta hänsyn till om den i första hand är social eller emotionell. Personer som lider av social ensamhet kan få stöd i träffpunkter, gruppaktiviteter och andra sociala verksamheter, medan det inte alls är säkert att det skulle hjälpa personer som lider av emotionell ensamhet.
”Även om nya sociala kontakter på sikt kan utvecklas till en djupare relation så skulle personer som upplever emotionell ensamhet kanske vara mer hjälpta av någon form av känslomässigt stöd”, skriver Lena Dahlberg.

Lena Dahlberg är docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna och senior forskare på Aging Research Center vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet.