English page Verkkosivu suomeksi

Bara Norges strafflag nämner funktionsnedsättning som motiv till hatbrott

  • Funktionshinder
jan
2016
12

Personer med funktionsnedsättning utsätts för våld i minst samma utsträckning som andra. I många fall utnyttjas att offret är beroende av sin omgivning och därmed särskilt utsatt. Det händer också att våldet grundas på hat på grund av funktionsnedsättningen. Trots det är det bara den norska hatbrottslagstiftningen som nämner funktionsnedsättning eller funktionshinder. I övriga Norden saknas hänvisningen.

Man med glasögon tittar in i kameran. Med sin högra hand fingrar han på en rättvisans våg.ETT UPPMÄRKSAMMAT brott drabbade Zaccarias, 17 år, som dödshotades på en tågsstation i Stockholm och fick sin rullstol nedkastad på tågspåret. Personen som gjorde detta hade före händelsen uttryckt sin ilska mot personer som använder sin rullstol på "fel sätt". Personen ansåg att Zaccarias fuskar till sig samhällets resurser. Efter att händelsen uppmärksammats av medierna vände sig ett antal av DHR:s medlemmar till förbundet med personliga berättelser och vittnesmål om utsatthet för kränkningar och hat.

När Nordiska Handikappförbundet arrangerade ett nordiskt seminarium på temat Hatbrott mot personer med funktionshinder framgick det att hatbrott är ett aktuellt problem i hela Norden.

FINLAND SAKNAR hatbrott som begrepp i strafflagen, påpekar Henrik Gustafsson, jurist vid finska Invalidförbundet och medlem i det nordiska projektet om könsrelaterat våld och funktionshinder.
- Förövare kan få hårdare straff om hat på grund av funktionsnedsättning varit motiv till ett brott. Vårt nordiska projekt har gjort det tydligt att det bara är Norge som har en klar definition av hatbrott mot personer med funktionsnedsättning. (Straffeloven, § 185 "Hatefulle ytringer").
I den finska statistiken över polisanmälningar kan man hämta information under bl.a. begreppen hets mot folkgrupp, diskriminering och brott mot mänskligheten. Under 2013 rubricerades 833 anmälningar som hatbrott. Rasism var motivet i 85,2 procent av fallen, religion i 8,8 procent, sexuell läggning i 4 procent och funktionsnedsättning i bara 1,3 procent av fallen.

FÖR ÅREN dessförinnan angavs funktionsnedsättning som motiv bakom brotten i 2,2 procent (2012), 2,6 procent (2011), 2,4 procent (2010) och 3 procent av fallen (2009). Det saknas dock statistik över antalet anmälningar som lett till rättegång och eventuellt dom.
Henrik Gustavsson anser att övriga nordiska länder bör ta efter Norges exempel genom att systematiskt följa upp statistik om våld mot personer med funktionsnedsättning.

Fyra personer sitter i en soffgrupp och ser in i kameran.FORSKARE VID  Nordlandsforskning och NTNU Samfunnsforskning i Norge har startat det första projektet i Norden om hets mot personer med funktionsnedsättning. Målet är att undersöka hur vanligt det är och hur den här typen av yttranden förstås och upplevs.

- Vi vet genom internationell forskning att hets åstadkommer betydande skada för den som drabbas. säger Terje Olsen, forskare och projektledare vid Nordlandsforskning. Det innebär ofta inskränkningar i den enskildes liv.

FORSKARNA SKA bl.a. genomföra en landsomfattande enkät och intervjuer bland personer med funktionsnedsättning. 


Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet