Äldre vuxna i Norden deltar och påverkar genom äldreråd

I oktober 2022 samlades ett fyrtiotal deltagare från de nordiska länderna för att lära sig mer om och diskutera äldreråden i Norden. Bland deltagarna fanns också representanter för Åland, Grönland och Färöarna. Arbetsseminariet ordnades på initiativ av Danske Ældreråd, i samarbete med Nordens välfärdscenter.

– Vi är glada över att så många nordiska äldreråd finns representerade här idag. Vi kan lära oss mycket av varandra och under seminariet ska vi få höra mer om organiseringen av äldreråden i de olika länderna och vilket inflytande de har i respektive land, sade Trine Toftgaard Lund från Danske Ældreråd när hon hälsade deltagarna välkomna.

Äldreråden jobbar för att de äldre vuxna ska ha det så bra som möjligt. Det här sker genom att äldreråden försöker påverka aktuella samhällsfrågor. Råden lämnar synpunkter och önskemål i frågor som berör äldre vuxna. Målsättningen är att påverka beslutsfattandet i samhället. Råden jobbar på kommunal, ibland också regional nivå och i en del länder finns också olika typer av kommittéer eller äldreombud på nationell nivå.

Olikheter och skillnader länder emellan

Hur är då äldreråden i de nordiska länderna organiserade? I samtliga nordiska länder utom Sverige har man lagstiftat om äldreråd.

– Äldreråden jobbar för större inflytande för de äldre vuxna i alla nordiska länder men hur äldreråden är organiserade och bemannade skiljer sig något länderna emellan. Det finns också skillnader i hur mycket finansiering äldreråden har till sitt arbete, säger Aila Määttä, projektledare vid Nordens välfärdscenter.

Till exempel i Finland ska varje kommunstyrelse enligt kommunallagen inrätta ett äldreråd som ska ges möjlighet att påverka planering, beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter som är relevanta för den äldre befolkningen.

Också i Danmark finns det lagstadgade krav på äldreråden och det finns ett äldreråd i alla 98 kommuner. Äldreråden är oberoende och ger råd till kommuner i frågor som berör äldre vuxna. Kommunen stödjer äldreråden ekonomiskt men också konkret i form av till exempel lokaler och sekreterarhjälp.

Likaså i Norge styrs äldrerådens arbete av kommunallagen.

– Vi arbetar för de äldres intressen på alla samhällsområden, det finns inte många saker i samhället som inte gäller och berör äldre vuxna. Vi strävar efter en bred sammansättning och mångsidig representation i äldrerådet, beskriver Bente Lund Jacobsen som är äldreombud i Norge.

I Sverige kallas äldreråden pensionärsråd. Det som skiljer Sverige från de övriga nordiska länderna är att pensionärsrådens arbete inte är reglerat i lag. De flesta kommuner har ändå pensionärsråd och det finns även regionala pensionärsråd.

– Våra pensionärsråd är i linje med dem i Norge, Danmark och Finland men det finns ingen förordning, inga föreskrifter. Vi har inte velat lagstifta om det här i Sverige eftersom vi värnar om kommunens självstyre, menar Lena Gustafsson som representerar pensionärsrådet i Göteborg.

De isländska äldreråden, Öldrunarráð Íslands, verkar på kommunal nivå. Varje kommun ska ha ett äldreråd där tjänster för äldre vuxna diskuteras, liksom också utveckling och implementering av äldrefrågor. Isländska äldreråd består av medlemmar även från andra organisationer, inom till exempel vård och omsorg. Råden ordnar också utbildningar och konferenser för att sprida information och öka kunskapen kring frågor som berör äldre vuxna.

Rådgivande organ utan beslutsmakt

Ett av syftena med arbetsseminariet var att fundera på vilket inflytande äldreråden har på den kommunala och regionala äldrepolitiken i de nordiska länderna. En gemensam utmaning i Norden som äldreråden upplever är avsaknaden av legitimitet.

– Ju aktivare du är i ett äldreråd, desto mer inflytande får du. Trots det är äldrerådet ett rådgivande organ som saknar beslutsmakt, säger Kirsten Koth som representerar äldrerådet i Asker kommune i Norge.

På Åland har man gemensamma äldreråd för flera kommuner på grund av att Åland endast har 16 kommuner, av vilka den minsta har drygt 100 invånare. Men också på Åland har man liknande erfarenheter.

– Har man ingen beslutsrätt så saknar man inflytande. Vi behöver föra en diskussion om hur man kunde få äldrerådets synpunkter att bli ett obligatoriskt inslag innan beslut i ärenden fattas, menar Christian Beijar, viceordförande för äldrerådet i Mariehamn, Åland.

Andra utmaningar som nämndes i de gemensamma diskussionerna är att äldrerådet behöver bli mer känt och synligt, arbetet med att påverka frågor kommer i gång för sent, svårigheter med att få information i tid, tidsbrist samt utmaningar i att hitta engagerade och intresserade medlemmar.

Betydande målgrupp

Trots en del utmaningar upplevs äldrerådens arbete som mycket viktigt. Målgruppen äldre vuxna är stor och därför betydande. Samtidigt bör man minnas att målgruppen inte är homogen.

– Faktum är att målgruppen äldre vuxna innefattar människor i åldern 60 till 100 år. Det finns stora individuella skillnader och behoven och utmaningarna varierar stort också inom målgruppen, påminner Aila Määttä, projektledare vid Nordens välfärdscenter.

Arbetsseminariet om nordiska äldreråd avslutades med en diskussion kring hur ett fortsatt nordiskt samarbete kunde se ut.

– Förhoppningen är att diskussionerna som förts under seminariet kan användas som grund för fortsatt nordiskt samarbete. Nästa steg är att ta fram ett konkret förslag om nordiskt samarbete då det gäller äldreråd i de olika länderna. Ett exempel kunde vara en nordisk arbetsgrupp som tillsammans tar fram innehållet och driver aktiva nätverk mellan länderna, sammanfattar Aila Määttä.