Personlig budget förutsätter att behov av stöd beaktas individuellt

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förutsätter att en person med funktionsnedsättning får hjälp och stöd på det sätt som personen själv väljer. För att möjliggöra ett mer individanpassat stöd har flera länder tagit i bruk personlig budget. Det är en modell som innebär att personen med funktionsnedsättningen själv har den viktigaste rollen när det handlar om att planera, välja och genomföra arrangemangen kring hjälp, stöd och tjänster.

Ibruktagandet av en personlig budget förutsätter dock att personen med funktionsnedsättning har tillräckligt med information och kunskap – alternativt ett kunnigt stödnätverk – för att göra valen.

– Personlig budgetering kan öka möjligheterna till flexibilitet och valfrihet, men alla har inte den kunskap eller de nätverk som behövs för att göra informerade val. Behovet av rådgivning och stöd är särskilt viktigt för dem som har begränsad förmåga att fatta beslut, säger THL:s specialforskare Stina Sjöblom.

Möjligheterna och utmaningarna med den personliga budgeten blev tydliga i THL:s och Nordens välfärdscenters kartläggning om sådana modeller och system som omfattar individanpassat stöd, såsom personlig budget, stärker genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Särskilt i artikel 19 betonas att den enskilde ska ha kontroll över det stöd hen får.  Kartläggningen avsåg undersöka hur de nordiska länderna arbetar för att stärka rättigheten till ett självständigt liv och att vara delaktig i samhället.

Erfarenheter från nordiska länder utnyttjas i reformarbetet av tjänster för personer med funktionsnedsättning

I de nordiska länderna är brukarstyrd personlig assistans det främsta exemplet på stöd för ett självständigt liv och detta används i stor utsträckning. Även inom hjälpmedelstjänsterna finns det exempel på system som liknar den personliga budgeten och som tagits i bruk i de nordiska länderna.

– Under de senaste 30 åren har välfärdstjänsterna i de nordiska länderna blivit allt mer individanpassade. Förändringen har skett såväl som en följd av krav från personer med funktionsnedsättning som ovanifrån, för att organisera välfärdstjänsterna på marknadsbasis och så att individen som konsument ska välja mellan olika leverantörer, säger projektledare Lars Lindberg på Nordens välfärdscenter. Erfarenheter och åsikterna om personlig budgetering som modell för individanpassning skiljer sig åt mellan organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och någon enig uppfattning finns inte.

De nordiska länderna har valt olika sätt för att ordna tjänsterna, som grundar sig på idén om personlig budgetering.

– Det finns till exempel skillnader i hur stor del av tjänsterna som produceras av privata företag eller i hurdant stöd individen kan få för att göra sina val.  Det kan finnas stora skillnader mellan alternativen som man kan välja emellan, till exempel beroende på om man bor i en storstad eller ett glesbygdsområde, säger Lars Lindberg. Vidare menar han att det utmaningar med marknadisering att det kan leda till ökad ojämlikhet och han betonar vikten att omfattningen av stödet utgår från individens behov och inte utifrån  på förhand fastställda belopp eller volym.

Informationen som samlats in från erfarenheter och modeller i de nordiska länderna kommer att utnyttjas för att förnya tjänsterna för personer med funktionsnedsättning i Finland.

– I utredningen kom det fram att det redan generellt finns den lagstiftning om ordnande av tjänster som stöder att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständiga liv, men det har funnits utmaningar med att implementera den i de nordiska länderna. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar oss att söka också nya lösningar, säger Stina Sjöblom.

– Rätt ordnad kan en personlig budget erbjuda möjligheter för att göra individuella val i sådana tjänster som inte tidigare har erbjudit valmöjligheter. Man måste ändå se till att ordna tillräckligt med stöd, så att man med den personliga budgeteringen lyckas uppnå den individuella nyttan som eftersträvas, understryker Stina Sjöblom.

THL:s och Nordens välfärdscenters utredning gjordes som en del av programmet för Finlands  ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021 och av försöksprojektet med personlig budget.