Kerstin Stenius rapporterar om NordAN-möte i Köpenhamn
Alkohol, Forskning, NarkotikaKerstin Stenius Publicerad 4 jan 2023
Efter flera års pandemipaus samlade NordAN (en paraplyorganisation som verkar för att förebygga och förhindra alkohol- och drogrelaterade skador i Norden och Baltikum) åter till en konferens med fysisk närvaro. Ett stort antal deltagare, huvudparten från intresseorganisationer i Norden och Baltikum, mötte upp i Köpenhamn i slutet av november 2022. För undertecknade senior var det uppmuntrande att se att många deltagare var unga.
Påverkan på familjen, särskilt på barnen, av en persons problematiska bruk var temat för mötet. I flera presentationer beskrevs behovet av kunskap om, och insatser för barn med missbrukande föräldrar. Det finns fortfarande för lite kunskap om dessa barns problem t.ex. i dagvården och i skolorna. Dessutom saknas vårdgaranti för dem ifall de behöver professionellt stöd. Fosterskador orsakade av moderns alkoholkonsumtion togs upp både av Louise Gray från NoFASD Australia, som betonade det anmärkningsvärda i att den australiensiska alkoholindustrin lobbade mot varningstexter för gravida kvinnor på flasketiketter, och av Nadja Frederiksen från Nordens välfärdscenter, som refererade till en kunskapsöversikt om situationen i Norden. Båda efterlyste insatser för att få fram tillförlitlig statistik om problemets omfattning.
Ungas alkoholbruk – initiativ, politik och debatt
De inledande inläggen rörde dock naturligt nog aktuella utvecklingar på alkohol- och drogområdet i Danmark. Landet har för närvarande 16 års åldersgräns för försäljning av alkohol (18 för starksprit). Ida Fabricius Bruun från Alkohol og Samfund berättade om kampanjen Drukfri Ungdom 18, som syftade till att höja denna gräns till 18 år. Kampanjen lyckades samla en bred koalition av olika sammanslutningar, bl.a. kooperationens dagligvaruhandel, föräldraföreningar, kommuner, regioner, läkarföreningen och den danska federation för vin- och spritproducenter, för detta initiativ. I debatten om initiativet framfördes också motargument, såsom det klassiska ”ni vill förbjuda de unga att ha roligt”. Bryggarna motsatte sig givetvis, men också ett antal partipolitiska ungdomsorganisationer.
Sundhedsministeriet lade fram ett förslag i linje med kampanjen i början av detta år. Politiska förhandlingar fördes därefter i månader på högsta nivå – ända tills det blev den regeringskris som först efter NordAN-mötet nu lett till en ny regeringsbas.
Ungdomens drickande i Danmark är fortfarande mera omfattande än i andra europeiska länder, konstaterades i en presentation av den senaste ESPAD-datan. En stor enkätstudie kompletterad med djupintervjuer, presenterad av Veronica Pisinger på Statens Institut for Folkesundhed, pekade på att alkoholkonsumtionen för en stor majoritet av de unga minskade under pandemins påtvingade hemmatillvaro. Den minoritet som inte minskade sin konsumtion var fortfarande ofta tillsammans med sina kamrater under lockdown, och hade också druckit mera före pandemin. Studien bekräftade att alkoholkonsumtionen är kraftigt rotad i ungdomens festumgänge.
Danska Sundhedsstyrelsen har i år publicerat reviderade rekommendationer för alkoholkonsumtion, som bygger på en omfattande genomgång av den nyaste vetenskapliga litteraturen, bl.a. om sambanden mellan alkoholkonsumtion och cancer och för störningar i hjärnans utveckling hos unga. Rekommendationerna har en särskilt viktig roll i det liberala danska samhället, där tillgänglighetsbegränsande politik har svårt att få understöd. Inledningsvis konstaterar rekommendationerna att inget alkoholbruk kan betecknas som riskfritt och att personer under 18 år, liksom de som är eller vill bli gravida helt bör avstå från alkohol. Ammande kvinnor och personer mellan 18 och 25 år ska vara särskilt försiktiga med sin alkoholkonsumtion. Vuxna personer rekommenderas dricka högst 10 portioner per vecka och inte mer än fyra per dryckesgång. Ingen skillnad görs längre mera mellan kvinnors och mäns riskgränser.
Finns det legaliseringstendenser i Norden?
I flera inlägg diskuterades cannabispolitiken. Oro uttrycktes för att den förutspådda eventuella legaliseringen av cannabis i Tyskland skulle förstärka liberaliseringstendenserna i de nordiska länderna. Det noterades av Christopher Schmitz, som representerar en förening för danske cannabisbehandlere, att 45 procent av de tillfrågade i en nyligen gjord attitydundersökning i landet nu understöder legalisering med statligt försäljningsmonopol. Med hänvisning till erfarenheterna i de delstater i USA som legaliserat satte Stig-Erik Sørhem från Actis frågetecken för flera av argumenten för legalisering: den illegala marknaden minskar inte automatiskt, konsumtionen ökar och informationen om cannabis skadeverkningar når inte nödvändigtvis fram. Vård bör förstås erbjudas, men det finns tyvärr inga mirakelmetoder. I och med en legalisering skulle cannabisindustrin bli en ny riskfaktor som motarbetar en restriktiv politisk linje.
Ideella organisationer spelar roll
De ideella organisationerna spelar fortfarande en viktig roll både för en mångsidig diskussion på samhällets alla nivåer om alkohol- och narkotikapolitiken, men också som producenter av olika former av vård och stöd. Insatser för bortglömda och marginaliserade grupper har ofta startat just i sådana sammanslutningar. Organisationernas betydelse inom vården demonstrerades också i flera av inläggen under mötet. I mitt eget föredrag om upphandling av missbruksvård i Norden konstaterade jag att konkurrensen i upphandlingen av vård ofta fokuserar på kortsiktiga ekonomiska förmåner för kommuner, regioner eller staten. De ofta ytterst komplicerade och byråkratiskt styrda upphandlingsförfarandena kan utgöra verkliga hot mot de ideella organisationerna. En viktig fråga som politiker och forskare borde ställa är hur vårt välfärdssystem kunde skydda den tredje sektorn, deras initiativkraft och gräsrotsperspektiv, i framtiden.
Artikeln är skriven av Kerstin Stenius, forskare och f.d chefredaktör, på uppdrag av PopNAD