I november 2024 arrangerade Nordic Alcohol and Drug Policy Network (NordAN) sin årliga konferens, som i år hade temat ”From harm to zero?”. Anna Raninen från Nordens välfärdscenter deltog både som åhörare och presentatör och delar här några insikter från det omfattande programmet.
Ett sextiotal experter från Norden och Baltikum samlades i Oslo under två dagar för att diskutera aktuella alkohol- och narkotikapolitiska frågor. Konferensen lade stort fokus på den pågående urholkningen av alkoholpolitiska kontrollåtgärder och de utmaningar som alkoholmonopolen står inför.
Kommersiella intressen går före folkhälsa
I flera nordiska länder genomförs alkoholpolitiska förändringar som innebär en liberalisering av kontrollåtgärder. I Finland pågår till exempel en stegvis uppluckring av reglerna, där starkare alkoholdrycker successivt tillåts säljas i livsmedelsbutiker. För närvarande utreds möjligheten att tillåta försäljning av vin med en alkoholhalt upp till 15 volymprocent.
Organisationen EHYT ry, som arbetar med förebyggande insatser mot rusmedel och spel, är kritisk till utvecklingen.
– I Finland säger ingen politiker öppet att de vill avskaffa alkoholmonopolet. Men det sker steg för steg, säger Juha Mikkonen, verksamhetsledare vid EHYT.
Enligt Mikkonen drivs denna utveckling både av en ideologisk övertygelse om individens fria val, och av stark lobbying från livsmedelssektorn, som ser stora ekonomiska vinster i ökad alkoholförsäljning.
– Problemet är att folkhälsoperspektivet ofta hamnar i skymundan. Alkohol diskuteras inte som en hälsofråga, utan som en fråga om konkurrens, menar Mikkonen.
De alkoholpolitiska förändringarna förväntas få negativa konsekvenser för barn och familjer. Mikkonen lyfte fram en pågående kampanj, ”De osynliga barnen,” som syftar till att betona vikten av att skydda minderåriga från alkoholens skadeverkningar.
Ta del av Juha Mikkonens presentation här.
Bristande kunskap om alkoholens skadeverkningar
På plats för att tala om folkhälsoperspektivet fanns Världshälsoorganisationen, WHO. I presentationen lyftes den utbredda okunskapen om alkoholens skadeverkningar. Många ser inte kopplingen mellan alkohol och cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, våld och andra problem.
– Alkoholens samband med beroende är välkänt, men dess koppling till cancer är betydligt mindre känd säger Catherine Paradis, Technical Officer vid WHO Regional Office for Europe.
För att stärka folkhälsoperspektivet i alkoholpolitiken krävs en kraftfull opinionsbildning. Politiker behöver nås av ett tydligt budskap om att en restriktiv alkoholpolitik är önskvärd. Catherine Paradis menar att läkare är särskilt trovärdiga när det kommer till att leverera budskap kring folkhälsa.
– Politiker lyssnar på sina väljare. Vi behöver se till att deras röster hörs, och att de är högljudda och tydliga. En av de mest trovärdiga röster vi har i våra samhällen är den medicinska personalens, de hörs för lite när det gäller alkoholens skadeverkningar idag.
En stor del av Paradis presentation handlar om initiativet EVID-ACTION som WHO driver inom bland annat varningstexter, opinionsbildning och tidiga insatser. Ta del av den här
Sambanden mellan alkoholkonsumtion och cancer
När det gäller allmänhetens kunskap om alkohol och cancer har det tagits några initiativ. Under 2023 hade EU:s Europe’s Beating Cancer Plan fokus på alkohol i sin kommunikation, vilket ledde till en rad nationella insatser i medlemsländerna. I Sverige fastställdes i regeringens strategi för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar för år 2022-2025 att allmänhetens kunskap om sambanden mellan alkohol och cancer bör öka. Anna Raninen, kommunikationschef vid Nordens välfärdscenter, presenterade genomförda kommunikationsinsatser.
– Det första vi gjorde var att ta reda på kunskapsläget i befolkningen i en baslinjemätning, för att kunna se om kommande nationella insatser skulle leda till ökad kunskap, säger Anna Raninen, som vid den tiden var ansvarig för folkhälsa vid Systembolaget, och höll i trådarna för undersökningen.
En lång rad aktörer stod bakom de kommunikationsinsatser som sedan genomfördes, många av dem var yrkesföreningar för medicinsk personal. Efter insatserna genomfördes en uppföljande undersökning som visade att kunskapen om sambanden mellan alkoholkonsumtion och cancer hade ökat.
– Det är omöjligt att säga vad som ledde till kunskapsökningen, berättar Anna Raninen. Men det vi vet är att det var mycket medial uppmärksamhet kring frågan under 2023 och att de olika medicinska nätverken arbetade för att alkohol och cancer skulle tas upp i samtal mellan vårdgivare och patient.
En annan undersökning som genomfördes 2022- 2023 var en WHO-ledd studie om effekten av varningstexter på alkoholförpackningar. Det var en experimentell online undersökning som omfattade 19 110 deltagare i 14 europeiska länder, bland dem de tre baltiska länderna, Norge och Sverige. Anna Raninen var involverad i den del av undersökningen som genomfördes i Sverige och tycker att resultaten fått för lite uppmärksamhet.
– Resultaten publicerades i juli 2024 och visar bland annat att varningstexter är en effektiv policyåtgärd för att öka kunskapen om att alkohol orsakar cancer, med en generaliserbar effekt i flera länder. För flera av alkoholexperterna på plats var detta första gången de såg studien. Den här typen av resultat borde spridas mer.
Ta del av Anna Raninens presentation här
Kommande webbinarium om nordisk alkoholpolitik
De olika föreläsarna vid konferensen pekar sammantaget på en oroande trend där kommersiella intressen riskerar att överskugga folkhälsan i alkoholpolitiken. För att motverka denna utveckling behövs ökad kunskapsspridning, kraftfull opinionsbildning och ett starkt samarbete mellan olika aktörer.
Dessa frågor kommer att fördjupas i ett webbinarium som Nordens välfärdscenter och PopNAD arrangerar den 18 mars. Temat är “Nordic Alcohol Policies: At a Crossroads.”
Läs mer och anmäl dig här: Webbinarium: Nordic Alcohol Policies: At a Crossroads | NVC.
