Lästips och inspiration från alkohol- och drogkonferens i Oslo

Varför dricker de nordiska ungdomarna mindre alkohol – och vad leder det till?

I de nordiska länderna, med undantag för Danmark, har ungdomars alkoholkonsumtion minskat betydligt under de senaste 20 åren. Forskningsprojektet Twenty years later: Explanations and consequences of the decline in adolescents’ drinking in the Nordic countries söker svar på frågan varför.

– Länge rådde det brist på forskning om de bakomliggande orsakerna till ungdomarnas minskade drickande, och vad det kan ha för konsekvenser, säger projektledare Inger Synnøve Moan vid Folkehelseinstituttet (FHI) i Norge.

Målsättningen med forskningsprojektet är att hitta ny kunskap. Hittills har man publicerat två artiklar som berör orsakerna, som kan läsas i Addiction  och Nordic Studies on Alcohol and Drugs. Ytterligare har man publicerat tre vetenskapliga artiklar om vad minskningen i drickandet kan ha för konsekvenser. De kan läsas här, här och  här.

Bristande kunskap om cannabis

Under konferensen presenterades den färska undersökningen Cann2021 om norska ungdomars erfarenheter och attityder till cannabis. Enligt Anne Line Bretteville-Jensen vid Folkehelseinstituttet  blev forskarna överraskade när de insåg hur bristfälliga ungdomarnas kunskaper om cannabis är.

– Två av tre visste exempelvis inte att THC-mängden i cannabisprodukter i genomsnitt tredubblats under de senaste åren.

Det rör sig många nya typer av cannabisprodukter på marknaden, exempelvis cannabis för e-cigaretter och syntetisk cannabis. Priserna sjunker, samtidigt som produkterna generellt innehåller mera av det verksamma ämnet THC.

– De förebyggande initiativen måste uppdateras i takt med utbudet, och då är det viktigt att veta vad ungdomarna känner till om drogen, säger Bretteville-Jensen.

Bra förebyggande arbete ger tiofaldig ekonomisk avkastning

Flera av talarna på konferensen underströk att preventiva åtgärder mot alkohol- och drogbruk inte enbart motverkar personliga tragedier, utan även kan ses som en ekonomisk investering. Det kostar att införa ett åtgärdsprogram, men det betalar sig tillbaka med råge i framtiden.

– Bra förebyggande arbete är kostnadseffektivt. En dollar idag sparar tio dollar i framtiden, säger Giovanna Campello vid FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC).

Kristine Almlund Hagen från Nasjonalt utviklingssenter for barn og unge i Norge är inne på samma linje.

– Man kan välja att betala nu eller att betala senare. Om man betalar senare betalar man ett mycket högre pris.

Bara vetenskapliga program, tack!

För att åtgärdsprogram skall ge inbesparingar krävs att de är effektiva. Effektiva program är sådana som utvärderats vetenskapligt.

– De initiativ som fungerar är de som stöder sig på vetenskaplig forskning, säger Giovanna Campello.

Tillsammans med över 100 forskare världen över arbetar hon med att utvärdera åtgärdsprogram. Campello säger att det inte lönar sig för beslutsfattare att uppfinna hjulet på nytt när man vill införa ett åtgärdsprogram av något slag. Hellre kan man välja något som redan finns, och som har konstaterats fungera bra.

– Vi rekommenderar bara program som stöds av relevanta studier med god metodologi.

Mera om UNODC:s riktlinjer kan du läsa här.

Några gräsrotsinitiativ, och några som genomsyrar hela samhället

Preventiva åtgärdsprogram mot alkohol- och droganvändning finns på olika nivåer i samhället, och varierar kraftigt i omfattning. Under konferensen lyftes fyra olika initiativ fram, från fyra olika nordiska länder.

Den finländska organisationen Youth Against Drugs engagerar ungdomar i drogförebyggande arbete. Tröskeln att delta är väldigt låg.

– Alla kan vara med och rädda världen på ett litet hörn. Allt som krävs är en internetanslutning, säger projektledare Taneli Hytönen.

Den norska sociala medier-kampanjen Weedensentret  försöker råda bot på ungdomars, och deras föräldrars, brist på kunskap om cannabis.

– Föräldrarna var faktiskt vår sekundära målgrupp, säger Maj Berger Sæther vid Folkehelseinstituttet.

Exempel på mera omfattande åtgärdsprogram är de svenska metoderna Ansvarsfull alkoholservering och Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Här samarbetar flera aktörer i samhället; polisen och lokala hälsomyndigheter, och inom alkoholserveringsprojektet även restauranger.

Mimmi Eriksson Tinghög, utredare vid Folkhälsomyndigheten i Sverige, säger att program som strävar efter att åtgärda ett problem ofta leder till förbättringar även på andra håll.

– Liknande faktorer ligger ofta till grund för väldigt olika typer av problem.

Island har uppmärksammats till följd av sin mycket omfattande strategi för att förebygga alkohol- och droganvändning bland unga.

Under konferensen gav Rafn M Jónsson från den isländska folkhälsomyndigheten Embætti Landlæknis sin syn på det som kommit att kallas den isländska modellen. Efter att ungdomars alkoholkonsumtion ökat under 1990-talet infördes åtgärder på alla nivåer i samhället: från familjen till staten. Resultatet blev en kraftig minskning av alkohol- och droganvändningen bland isländska unga.

– Målsättningen var att ändra ungdomars beteende, inte bara deras attityder.

Jónsson säger att man lyckades förändra både ungdomars och vuxnas attityder, samt stärka samarbetet mellan forskare och de som jobbar ute på fältet.

– Vi ville mobilisera hela samhället, och det lyckades vi med.

Här kan du läsa mera om den så kallade isländska modellen.