Unga med ADHD löper större risk att använda rusmedel

Ett av seminarierna på de nationella Rusmedelsdagarna i Finland, kretsade kring unga med neuropsykiatriska störningar såsom ADHD och dessa ungas förhållande till rusmedel. Neuropsykiatriska störningar är biologiska eller psykosociala och ofta ärftliga. Hit räknas förutom ADHD till exempel OCD, autism och tourettes syndrom medan sömn- och inlärningssvårigheter ofta uppstår ofta som en direkt följd.

– Unga med neuropsykiatriska störningar har vanligtvis utmaningar med skolgången i form av koncentrations- och inlärningssvårigheter, säger Anne Kantanen, ansvarig handledare på Tölö barnhem i Helsingfors.

Till andra utmaningar hör till exempel växelverkan, svårigheter att hantera sina känslor och att helt enkelt komma igång med saker och ta initiativ.

– Ett viktigt stöd i vardagen för dessa personer är olika dags- och veckoprogram, att bli bekräftade och att få ta del av en trygg och uppmuntrande gemenskap.

Konstant byte av tv-kanaler

Om blivande mödrar använt rusmedel under graviditeten ökar risken för att barnet senare utvecklar någon form av neuropsykiatrisk störning. Även en låg vikt vid födseln, syrebrist eller en depression hos mamman kan höja risken. ADHD är det vanligaste symptomet på en neuropsykiatrisk störning i Finland och påträffas hos 5–7 procent av personer under 18 år.

– En person med ADHD beskrev sina tankar som att se på tv och zappa mellan olika kanaler men med skillnaden att det är någon annan som styr fjärrkontrollen, säger psykolog Hanna Sjöberg från Barnavårdsföreningen i Finland.

Hon förklarar att ADHD syns tydligast hos unga eftersom den ofta uttrycks i överaktivitet och rastlöshet. Men ju äldre personen blir desto mer uppgår de synliga symptomen i en inre oro och inre rastlöshet.

– Det är ofta svårt att motivera sig med sådant som inte genast ger hjärnan belöning. Beteendet styrs långt av dopaminet. Även stressituationer är svåra för personer med neuropsykiatriska störningar, vilket ofta leder till att man tar till rusmedel för att få något slags inre lugn, säger Hanna Sjöberg.

Försöker lindra ångest och rastlöshet

Personer med obehandlad ADHD löper dubbelt större risk för att utveckla rusmedelsproblem. 15–25 procent av dem som söker hjälp för sitt bruk av rusmedel har obehandlad ADHD. Behandling sker både genom medicinering och genom psykosocialt stöd.

– Personer med ADHD löper tre gånger större risk att använda nikotin. Motsvarande siffror för alkohol är 1,7 och cannabis 1,6. Rusmedel blir ofta en åtgärd för att försöka lindra ångest, rastlöshet, sömnsvårighet och depression. 34–46 procent av dem som söker hjälp för cannabisbruk har diagnosen ADHD, säger Hanna Sjöberg.

Hon betonar vikten av att i vården och rehabiliteringen inte enbart behandla rusmedelsberoendet utan också utreda bakomliggande orsaker till problemen.

– Unga behöver ofta mer förståelse, handledning och empati än vad deras beteende visar.

Vill funktionera normalt

Merja Koponen som är sakkunnig inom barn- och familjearbete på Barnavårdsföreningen avrundar seminariet med att poängtera ut att personer med neuropsykiatriska störningar ofta söker bedövning med rusmedel för att helt enkelt få känslan av att kunna funktionera normalt.

– Hur ska jag stå ut med alla dessa jobbiga känslor? Risker för personer med neuropsykiatriska störningar är misslyckanden, sämre sociala färdigheter, en känsla av att vara annorlunda, svårigheter att förstå sig själv och en sämre jag-bild.

Hon betonar också att de unga liksom alla andra behöver acceptans och tillhörighet.

– Ju sämre självbild man har desto lättare söker man sig till sällskap där den självbild man har bekräftas och passar in. Det kan tyvärr leda till kriminella handlingar eftersom man utnyttjas och tvingas göra de så kallade skitjobben och inte sällan åker fast, säger Merja Koponen.