Att spotta i glaset är inte endast bra för hälsan – det är också bra för planeten

Kött och mejeriprodukter versus grönsaker – där tenderar diskussionen om kostens miljöpåverkan att stanna. Den så kallade utrymmesmatens miljöpåverkan glöms ofta bort, både inom samhällsdebatten och forskningen. Utrymmesmat är sådant vi äter och dricker trots att vi inte behöver det, och hit hör bland annat läsk, godis och alkohol.

– Vi har en kultur och tradition som tillåter högre intag av utrymmesmat än vad som rekommenderas ur hälso- och miljöperspektiv. Det tycker jag är problematiskt.

Det säger Elinor Hallström, forskare inom hållbar konsumtion och produktion på forskningsinstitutet RISE i Sverige.

Drycker utgör 14–34 procent av den totala miljöpåverkan i en svensk genomsnittskost, visar Hallströms forskning. De alkoholhaltiga dryckerna står i medeltal för 3 procent av kostens klimatpåverkan, medan de hos storkonsumenter kan uppgå till 11 procent av den personliga kostens klimatpåverkan.

– Alkoholens klimatavtryck i den svenska befolkningen som studerades var i samma storleksordning som klimatavtrycket av kyckling och ägg, eller av rotfrukter och kål. För de flesta står alkoholen för en liten del av kostens totala klimatpåverkan. Men genom att skära ner på alkoholintaget, tillsammans med andra kostförändringar, kan man ändå uppnå en betydande win-win effekt både för hälsa och miljö, säger Elinor Hallström.

Vin större klimatbov än öl

Bland de olika alkoholdryckerna är det vin som står för det största klimatavtrycket i svenskarnas alkoholkonsumtion, enligt forskningsrapporten Climate impact of alcohol consumption in Sweden. 

Per liter är vinets klimatavtryck mer än dubbelt så stort som ölets – framförallt på grund av odlingsmetoder och längre transportsträckor. Vin importeras ofta, medan öl i högre grad produceras lokalt. Forskningen gäller alkoholintag i Sverige, men ligger i linje med uppskattningar från andra europeiska länder.

– I en studie som jämfört klimatpåverkan från olika länder uppskattades alkoholintaget i Danmark stå för omkring 4 procent av kostens klimatpåverkan och ca 3 procent i Tjeckien. I sydligare länder som Frankrike och Italien var avtrycket något lägre, omkring 2 procent, säger Hallström.

Hos män i medelåldern finns en stor förändringspotential

I den svenska befolkningen som Elinor Hallström studerat märks en tydlig skillnad i konsumtionsmönstret mellan män och kvinnor. Mäns klimatpåverkan från alkoholkonsumtion är nästan dubbelt så stor som hos kvinnorna.

– Det beror på att män dricker mer alkohol än kvinnor. Som helhet har männens kost också en större miljöpåverkan jämfört med kvinnor. Dels beror det på att män oftast har ett större energiintag, men också på att män generellt äter mer rött kött och mindre grönsaker och frukt.

Särskilt tydligt syns det här mönstret hos medelålders män.

– De är en viktig målgrupp för insatser för förändrade matvanor. Bland medelålders män finns ofta stor potential för kostförändringar som både kan minska miljöpåverkan och risken för kostrelaterade sjukdomar, säger Hallström.

Miljö och hälsa går hand i hand

Faktumet att kostens hälso- och miljöaspekter ofta samverkar har fått allt större uppmärksamhet i offentligheten. I de senaste nordiska näringsrekommendationerna vägdes miljöaspekter för första gången in, vid sidan av kostens hälsoeffekter.

– Det här är en positiv utveckling. De nordiska näringsrekommendationerna ligger till grund för de nationella kostråden i regionen, och har därför stor möjlighet att påverka omställningen mot mer hållbara matvanor i Norden.

Elinor Hallström säger att en sådan omställning är nödvändig. För att den svenska genomsnittliga kostens miljöpåverkan ska ligga i linje med de nivåer som tros vara  förenliga med långsiktig hållbarhet behöver den minska väsentligt.

– För att minska kostens miljöpåverkan kan vi konsumenter främst bidra genom att inte äta mer mat än vi behöver, och genom att se till att maten vi köper hamnar i magen och inte i soporna. Därutöver ska vi äta en i huvudsak växtbaserad kost med begränsat innehåll av näringsfattiga livsmedel – det vill säga utrymmesmat.

Alkohol är en del av en större ekvation

Att minska på alkoholbruket kan alltså vara en del av ekvationen. De nordiska näringsrekommendationerna intar en strikt linje och rekommenderar att alla ska undvika alkohol. Det här eftersom man inte kunnat påvisa att alkohol skulle medföra några hälsofördelar. Om man trots allt dricker alkohol bör intaget vara litet.

– Det är inte bland personer med ett begränsat intag som problemen kopplade till folkhälsa eller miljö är störst. Det handlar alltså sällan om något behov av nolltolerans.

Samtidigt har vi en kultur som tillåter för mycket utrymmesmat, enligt Hallström.

– Bland de riskfaktorer för ohälsa som är kopplade till beteendet kommer alkohol på andra plats, efter rökning. Så ur hälsosynpunkt finns klara vinster med att begränsa intaget – vilket också kan ge fördelar för miljön. Störst positiva effekter erhålls såklart om minskningen sker bland personer med högst intag.

Mer forskning i olika befolkningsgrupper och moderna mattrender

I framtida forskning om matens miljö- och hälsopåverkan hoppas Elinor Hallström på mer detaljerad data för olika befolkningsgrupper.

– Många av dagens studier är gjorda inom den vuxna befolkningen, medan vi vet mindre om till exempel ungdomars matvanor. Många studier baseras också på relativt gammal kostdata. Vi behöver därför studier som fångar nya trender och förändringar i livsmedelskonsumtionen.

Att nå ut till allmänheten, och få så bred effekt som möjligt, är också utmaningar som forskarna ställs inför.

– Att ändra matvanor är svårt, både på individ- och samhällsnivå. Vill vi uppnå en systemförändring kommer detta att kräva åtgärder som involverar många olika aktörer i olika delar av livsmedelssystemet.