Nu skall Finlands alkoholpolitik bli europeisk – till varje pris?

Begreppet Nordic alcohol policy – nordisk alkoholpolitik – syftar till den restriktiva alkoholpolitiska traditionen som finns på Island, i Norge, Finland och Sverige. Syftet med politiken är att minska på den totala alkoholkonsumtionen, och därmed också alkoholrelaterade skador. Traditionen bygger på tre huvudsakliga pelare:

1. begränsning av privat vinstintresse
2. begränsad tillgång till alkohol
3. höga priser och skatter på alkoholhaltiga drycker.

Nordisk alkoholpolitik har till stor del gestaltats i form av detaljhandelsmonopol i dessa länder, med något olika omfattning och handlingsutrymme. Monopolen grundades under förra århundradet – Vínbúðin och Vinmonopolet 1922, Alko 1932 och Systembolaget 1955, men har genomgått stora strukturella justeringar under årens lopp för att hålla sig ajour med samtiden och rådande samhällsförändringar.

Alkos framtid är oviss

Alkos framtid är i skrivande stund osäkrare än någonsin förr. PopNAD berättade ifjol om hur vin i matbutikerna var en kampanjfråga inför riksdagsvalet, och hur den borgerliga regeringen Orpo sedan presenterade ett program med omfattande liberaliseringsförslag gällande alkohol. Nu skall man bli europeisk – och snabbt skall det gå! Att Europa är regionen med högst alkoholkonsumtion per capita i världen verkar inte spela någon större roll i sammanhanget.

” The WHO European Region has the highest proportion of drinkers and the highest intake of alcohol in the world” – Världshälsoorgnaisationen.

I denna artikel skall vi titta närmare på två av förslagen i regeringsprogrammet:

• införandet av drycker med 8 volymprocent i matbutikerna (istället för nuvarande 5,5 procent), och
• faktumet att man vill släppa på tyglarna gällande online-handel och transporter hem till kundens dörr ala Wolt och Foodora.

Starkare drycker i mataffären

Förslaget från regeringen är alltså att konsumenterna i Finland skall kunna köpa drycker som framställts genom jäsning och innehåller högst 8 procent alkohol i mataffärer. Blandade alkoholdrycker, såsom alkoläsk, kommer att förbli på Alkos hyllor.

Förslaget låg ute på remissrunda i oktober-november 2023, och möttes av kritik från bland annat föreningar och organisationer på folkhälsoflanken, samt från välfärdsregionerna. Till exempel Helsingfors och Nylands välfärdsregion motsatte sig starkt förslaget.

Institutet för Hälsa och Välfärd, THL, understödde inte heller regeringens proposition bl.a. därför att reformen skulle ha en negativ inverkan på den totala alkoholkonsumtionen, och därmed belasta det redan överbelastade hälsovårdssystemet.

Flera olika instanser – häribland EU- kommissionen och Konkurrens- och konsumtionsverket- har ifrågasatt varför regeringen fortsätter att göra skillnad på drycker som har samma alkoholstyrka, men är framställda enligt olika metoder.

Nja, blev regeringens svar till den kritiken. I lagförslaget som lades fram i mitten av februari 2024 bemöts argumenten genom att ange att skillnaden mellan framställningssättet kan anses vara en acceptabel och proportionerlig åtgärd eftersom den är avsedd att skydda barn och ungdomar, speciellt flickor.

Om den nya lagen behandlas enligt regeringens planerade tidtabell träder den i kraft under våren – eventuellt lagom till valborgsmässoafton. Vid regeringens halvtidsöverläggning kommer man att utreda möjligheterna att även avreglera försäljningen av viner med en alkoholhalt på 15 procent.

Klicka hem en flaska (eller två)

I regerinsprogrammet står det också:

“…för Alko och inhemska aktörer med detaljhandelstillstånd möjliggörs näthandel med alkohol samt andra detaljhandelskoncept som baserar sig på distribution och avhämtning, dock så att åldersgränskontrollen säkerställs”

Man skall alltså kunna klicka hem alkohol till dörren i fortsättningen. Frågan blir bara hur man skall lösa alla frågor kring hur man praktskt skall gå till väga. THL och Valvira, (Tillstånds och tillsynsverket för social- och hälsovården) presenterade gemensamma nio punkter som de anser att man bör ta i beaktande när lagen förbereds.

• Det förutsätts att hemleveransen av alkoholdrycker är tillståndspliktig.
• Myndigheten ska ges möjlighet att effektivt övervaka hemleveransverksamheten, till exempel möjlighet att göra provköp och ge påföljder för överträdelser.
• Det förutsätts att tillståndshavarna och personalen som deltar i näthandeln och leveranserna av alkohol genomgår en utbildning i ansvarsfull alkoholförsäljning.
• Åldern kontrolleras både när köpet görs och när dryckerna levereras, och leveransen får endast överlämnas till köparen personligen.
• Tidpunkterna för hemleveranserna får inte sträcka sig längre än detaljhandelns försäljningstider.
• Informationsutbytet mellan parterna säkerställs:
  • föraren har information om alkoholinnehållet i det paket som levereras
  • webbplatsen informerar köparen om att dryckerna inte levereras till minderåriga eller berusade personer
  • de som utför leveranserna ger myndigheterna information om till exempel hemleveranser, åldersgränskontroller och fall där man vägrat lämna ut alkohol.
• För att förebygga att alkoholkonsumtionen blir utdragen och att inköp görs i berusat tillstånd är det skäl att överväga att inte tillåta snabbleverans av alkoholdrycker.
• Att hålla fast vid försäljningsförbuden får inte ens indirekt leda till inkomstbortfall för den personal som sköter leveranserna.
• Det är nödvändigt att noggrant överväga till vilka platser alkoholdrycker kan och inte kan levereras och om det är nödvändigt att reglera maximala leveransmängder på kort eller längre sikt.

THL publicerade i samma veva ett forskninsgunderlag om hemleverans av alkoholdrycker, som i skrivande stund bara finns på finska: Alkoholijuomien kotiinkuljetus – tietopohjaa sääntelystä ja vaikutuksista.

Alltså:

Samtidigt som regeringen kämpar på med sparåtgärder och strejker, verkar det finnas en klar vilja att reformera och liberalisera alkoholpolitiken, och när bollen väl kommit i rullning kan det vara svårt att få stopp på den. Bland forskare och praktiker finns en tydlig oro för konsekvenserna av dessa förändringar, med tanke på en ökad totalkonsumtion och skador som följd. Bland befolkningen i stort finns ingen överhängande längtan att liberalisera alkoholpolitiken. Siffror från februari visar att över hälften av finländarna stöder den nuvarande alkoholpolitiken, och andelen som vill ha vin i matbutikerna har minskat.

Det återstår att se hur dessa förslag kommer att implementeras, och vilka effekter de kommer att ha på det finska samhället. Konsumtionskurvan – som pekat nedåt i drygt ett decennium redan – kan nog komma att svänga.